Gustaf Sparre

Wikipedia

Denna artikel handlar om justitiestatsministern med namnet. För talmannen i Första kammaren med samma namn, se Gustaf Sparre (talman)

Gustaf Adolf Vive Sparre, född 4 september 1802 på Trolleholm, Torrlösa, död 26 april 1886 i Stockholm, var en svensk greve, ämbetsman och politiker; han var justitiestatsminister 1848-1856.

[redigera] Biografi

Gustaf Sparre var son till majoren greve Gustaf Adolf Sparre och grevinnan Ebba Charlotta Bonde. Han studerade vid Uppsala universitet, där han 1821 tog hovrättsexamen, och sedan fick han tjänst vid Kanslistyrelsen. 1830 blev han häradshövding, och 1831 ledamot av Svea hovrätt, där han 1835 blev assessor. 1838 blev han kammarherre hos kronprinsen. Han hade då sedan 1828 företrätt adelsståndet i riksdagarna, och skulle så göra till representationsreformen. I riksdagen var han ledamot av lagutskottet vilkens ordförande han var 1840-41. 1847-48 och 1859-1860 var han lantmarskalk.

Oscar I utnämnde honom till justitiestatsminister 1848, troligen i syfte att tona ner de kritiserade konservativa strömningarna i tidigare ministärer; Sparre var en man som blev känd för att sakna en markerad politisk ståndpunkt, men var dock alltjämt konservativ. 1853-54 fördes han inför riksrätt, men frikändes. Detta var det sista riksrättsåtalet som väcktes i Sverige.

1857-65 var han ordförande i riksgäldsfullmäktige, 1859-85 universitetskansler, 1864-1886 riksmarskalk. Han valdes in i Första kammaren 1866 och kvarblev som riksdagsman till 1875. Han ingick vidare i unionskommittén 1865-67.

Han var ledamot av Vitterhetsakademien, Vetenskapsakademien och hedersledamot av Lantbruksakademien. Han var hedersdoktor vid Lunds universitet och Köpenhamns universitet. 1850 blev han serafimerriddare.

1830 gifte han sig med grevinnan Sofia Bonde av Björnö.

Företrädare:
Arvid Posse

Sveriges justitiestatsminister
1848–1856

Efterträdare:
Claës Günther