Guy de Maupassant

Wikipedia

Guy de Maupassant, född 5 augusti 1850 på Château de Miromesnil nära Dieppe, Seine-Maritime, Normandie, Frankrike, död 6 juli 1893 på en vårdanstalt utanför Paris, fransk författare.

Maupassant har allt emellanåt ansetts höra till novellkonstens ädla mästare, karaktäriserar en handling eller ett personporträtt med några enkla stilistiska drag, stilen är sparsmakad men ändå högst pregnant. Bland hans mest uppmärksammade noveller räknas inte sällan debutverket "Fettpärlan" jämte "Horla", den senare som även tolkats som en resa i ett inre landskap, om panisk förföljelsemani, ställts i relation till hans egen sjukdom fastän Horla även kan tas som en spännande vampyrhistoria. Många av Maupassants noveller skildrar hans ungdomserfarenheter från det fransk-preussiska kriget och den påföljande preussiska ockupationen av östra Frankrike. En del av hans senare novellistiska författarskap kan hänföras till skräcklitteratur, om en psykologisk hänfören fruktan för bl.a. övernaturliga händelser och fenomen. I sin detaljhantering liknar dock hans stilistiska ton mycket av den dåtida framväxande naturalismen som blev på modet. Han levererade också en roande och av den kanske mest fräna dåtida kritiken av Eiffeltornet, som var det allra fulaste han visste och kunde tänka sig, fastän han under tider besökte det dagligen för att konstatera med vemod hur vidrigt la Tour Eiffel tedde sig. Om någon frågade honom varför han besöker det så ofta, kunde han väsa i stil med "sitter jag här, slipper jag i varje fall se konturen av det".

[redigera] Biografi

Guy de Maupassant växte upp hos sin moder i Normandie i den för sina bergsformationer kända orten Étretat, där naturen fascinerade honom oerhört. Maupassant hatade redan i skolan religion, gillade däremot dikt och teater. Han blev student år 1870, när det fransk-preussiska kriget bröt ut, i vilket han deltog som frivillig. Efter kriget 1871 flyttade han till Paris och verkade som tjänsteman, först på marinministeriet, senare på undervisningsministeriet. Han slutförde aldrig sina juridiska studier, vantrivdes även på sina ämbetsmannatjänster, däremot hade han ett rikt sällskapsliv, samt bedrev mycket tid hos kvinnor, inte minst på bordell. Han hörde till den adliga ätten Maupassant. Han var mycket fäst vid sin mor.

Maupassants litterära karriär tog fart, när den kände författaren, moderns familjebekant Gustave Flaubert fann intresse för hans texter. Genom Flauberts kontakter knöts Maupassant till många kända företrädare i den realistiska och naturalistiska skolan, bland författare som Émile Zola, Ivan Turgenev samt Henry James. Genom Flaubert tog Maupssant fasta på iakttagelsens små detaljer i skrivandet, även om Maupassant skisserade sina handlingar ytterst mer sparsamt med ett nästan minium av interiörer och exteriörer.

År 1880 publicerades Maupassants debutdiktsamling ”Des Vers”, och under samma år publiceras även den kända novellen "Boule de Suif" (Fettpärlan) i en antologi med bl.a. Zola, med temat kring det fransk-preussiska kriget. När Maupassant väl debuterat var han oerhört produktiv, under den korta tid på drygt tio år som han hann verka som författare. Maupassant insjuknade redan vid unga år i syfilis, som senare förorsakade honom svåra mentala problem, som återspeglades i hans senare författarskap, framför allt i sina skräcknoveller om människans utsatthet.

[redigera] Bibliografi

• "Boule de suif" (1880; på svenska "Fettpärlan" av Sigfrid Siwertz 1927)
• Une Vie (1883; på svenska "Ett liv" av A. Berg 1927)
• Bel-Ami (1885; på svenska av Victor Hoving 1945)
• Le Horla (1887; på svenska "Horla" av Sigfrid Siwertz 1927; i fri tolkning av Stefan Hammarén 2004)
• Pierre et Jean (1888; på svenska "Pierre och Jean" av Gustav Sandgren 1959)
• Forte comme la morte (1889; på svenska "Stark som döden" av E. R. Gummerus 1956)
• Notre coeur (1890; på svenska "Hjärtats längtan" av E. R. Gummerus 1956)