Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Heavy metal - Wikipedia, den fria encyklopedin

Heavy metal

Wikipedia

För andra betydelser, se Heavy metal (olika betydelser).

Heavy metal är en musikgenre; en slags undergrupp till genren "metal", vilken i sig har utvecklats i många subgenrer som t.ex. black metal, power metal och just heavy metal. Ingen av dessa undergrupper har dock särskilt mycket gemensamt förutom just ursprunget.

Innehåll

[redigera] Historik

Från början var heavy metal ett stort begrepp som innefattade många band och stilar. I dag används oftare metal som benämning på hela genren, och heavy metal har snarare blivit en underkategori. Anhängare av dem olika metal-subgenrerna kallas i allmän mun för hårdrockare trots att hårdrock i själva verket egentligen är en underkategori till "metal". Olika typer av metal är inte detsamma som hårdrock.

I England, hårdrockens hemland, använde man begreppet hard rock (hård rockmusik) för musik som spelades av Cream, Jimi Hendrix, Deep Purple m.fl. under det sena 1960-talet. När så heavy metal etablerades som begrepp i början av 1970-talet, kom band som Deep Purple, Led Zeppelin och Black Sabbath snart att gå under detta begrepp. På svenska kallades denna form av musik för hårdrock.

Tidiga stilbildande amerikanska band var Sir Lord Baltimore (bildades 1968) och Steppenwolf (1967). Tydlig var den lite aggressivare tonen med färre klassiska ackordföljder och mer fokus på riff och gitarrmangel.

[redigera] 1970-talet

Heavy metal utvecklades ur 1960-talets och 1970-talets hårda rockmusik. Influerade av hårdrocksbanden skapade Judas Priest grunderna för heavy metal med sina snabba, riff-baserade låtar.

[redigera] 1980-talet

Under 1980-talet hade band som Iron Maiden, Judas Priest och Guns N' Roses stora kommersiella framgångar, medan grupper som Venom, svenska Bathory, Celtic Frost och Slayer skapade nya subgenrer i form av black metal, death metal och thrash metal. 1980-talet var främst NWOBHM- och hair metal-bandens tid, och troligen metals kommersiellt sett mest framgångsrika tid. Grungens genomslag under 1990-talets början avslutade abrupt denna storhetstid, och under återstoden av decenniet förde metal ett mer undanskymt liv, för att på 2000-talet åter få ett uppsving. Så gott som alla heavy metal-genrer räknar dock 1980-talet som en nyckelperiod.

Bland nytillkomna subgenrer finner man den mer aggressiva stilen thrash metal, den första av de extrema genrerna. Där dominerade banden Metallica (skivor som Master of Puppets), Slayer (bland annat Reign in Blood), Megadeth och Anthrax medan även andra som Overkill och Sepultura slog igenom. I Tyskland framträdde Kreator, Sodom och Destruction.

Även doom metal, som har sina rötter i Black Sabbaths långsammare hårdrock, räknar 1980-talet som en viktig tid. Amerikanska Saint Vitus, Pentagram och Trouble, svenska Candlemass samt brittiska Cathedral är av många ansedda som den tidiga doomens mest centrala band.

Såväl progressive metal som power metal räknar också 1980-talet som ett betydelsefullt decennium. Exempel på power metal är Helloween och Yngwie Malmsteen.

[redigera] 1990-talet

1990-talet var en tid då allt fler black metal- och death metal-band trädde fram. Darkthrone och Mayhem skapade några av black metals viktigaste alster. Svenska Entombed skapade med albumet Left Hand Path en av den tidiga dödsmetallens mest epokgörande skivor. I USA lades grunderna för den amerikanska death metal-scenen av band som Death, Morbid Angel och Deicide. Denna sorts dödsmetall är även kallad Florida-döds, eftersom banden ofta härstammade från Florida.

En kortare period av 1990-talets senare hälft hade nu-metal och rap-metal stora framgångar. Korn, Limp Bizkit och Slipknot attraherade många lyssnare. En stor mängd band, kanske främst på det amerikanska skivbolaget Roadrunner Records, bildades och åtnjöt en tids popularitet.

[redigera] Kultur

Heavy metal har ofta klassats som subkultur, i motsats till mainstream. Stereotypen är en tonåring som utför headbanging och skruvar upp volymen. Denna stereotypbild har använts i populärkultur.

2001 förbjöd Jordanien alla Metallica-album, både gamla, nya och kommande. I många andra länder har specifika skivor och/eller metalband förbjudits.

Vid Eurovisionsschlagerfestivalen 2006 vann den hårdrocksinfluerade musikgruppen Lordi, från Finland, med sin låt Hard Rock Hallelujah. Detta var inte vad många väntat sig i Eurovisionsschlagerfestivalen som i alla tidigare år dominerats av popmusik.

[redigera] Heavy metals kännetecken

Kännetecknande för metal är utvecklingen ifrån traditionell rocklyrik mot ett större fokus på ondska, krig, brutalitet, våld och närliggande ämnen, vilket är särskilt tydligt inom de extrema subgenrerna death metal, thrash metal och black metal. Låttexterna omfattar dock allt ifrån kärleksballader till detaljerade skildringar av patologiska undersökningar och det är svårt att fälla ett allmänt omdöme om tematiken, då denna behandlar alla tänkbara områden.

Något som dock är typiskt för heavy metal-grupper är musikinstrumenten. Elbas, trummor samt en eller två (distade) elgitarrer. Synth och andra klaviaturinstrument förekommer hos vissa grupper, men oftast inte.

[redigera] Heavy metals musikteori

Heavy metal kännetecknas bland annat av frånvaron av de traditionella ackordföljder (s.k. visharmonik) som hårdrocken delar med mer traditionell rock och populärmusik överhuvudtaget. I stället är låtarna ofta modala med kvintackord eller mollackord, men nästan aldrig durackord. En typisk låt i e-moll kan t.ex röra sig mellan ackorden E5, F#5 och G5 (femackord (kvintackord) är samma sak som ackord med utesluten ters). Typiskt är att ligga många (till exempel 16) takter på varje ackord med ett riff som upprepas hela tiden. Sedan flyttas allt upp till exempel ett helt tonsteg från E5 till F#5 för senare falla tillbaka. Att en hel vers eller annat längre parti i en låt kan ha bara två ackord är ingen ovanlighet. Observera att när ackord på tonartens ters förekommer är det nästan alltid molltersen (som i exempelet ovan med G5) eftersom den underliggande skalan är i moll. Vad gäller skalans septima är den (om den förekommer) ofta låg, vilket skulle motsvara D5 i vårt exempel.

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Heavy metal
Black metal - Death metal - Doom metal - Extrem metal - Folk metal - Gothic metal - Grindcore - Hair metal - Heavy metal - Melodisk death metal - Metalcore - Neoclassic-metal - Nu metal - Opera metal - Power metal - Progressive metal - Rapcore - Speed metal - Stoner metal - Thrash metal - Viking metal

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../h/e/a/Heavy_metal.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu