Jordanien

Wikipedia

المملكة الأردنّيّة الهاشميّة
al-Mamlakah al-Urdunnīyah al-Hāshimīyah

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: الله، الوطن، الملك, Allah , al-Watan, al-Malik ("Gud, fosterlandet, kungen") / الأردن أولاً, Al-Urdun Awwalan ("Jordanien först")
Nationalsång: 'As-salam al-malaki al-urdoni'
Huvudstad	Amman
Största stad	Amman
Officiellt språk	arabiska
Statsskick Kung Premiärminister	monarki Abdullah II av Jordanien Marouf al-Bakhit
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	från League of Nations 25 maj 1946
Yta  • Totalt  • Vatten	92 300 km² (110:e) 0,01%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	5 906 760 (103:e) 62,6 inv/km² (108:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2003  • Per capita	$9 860 milj (93:e)
Valuta	Jordansk dinar (JOD)
Tidszon	UTC+2
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Jabal Ram 1 734 m ö.h. km² km
Nationaldag	25 maj
Landskod	JO, JOR
Landsnummer	+962

Jordanien är en stat i Mellanöstern. Huvudstaden är Amman. Den jordanska monarkin innebär en stark kungamakt. Det hashimitiska kungahuset, som styrt landet sedan dess begynnelse, räknar sina anor från profeten Muhammed.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 3 Administrativ indelning 4 Politik 4.1 Internationella dispyter 5 Ekonomi 6 Demografi 6.1 Språk 6.2 Religion 7 Kända platser 8 Kända jordanier 9 Samtidsproblem 9.1 Fattigdom 9.2 Flyktingar och internationellt spridda invånare 10 Massmedia 11 Infrastruktur och kommunikationer

[redigera] Historia

Huvudartikel: Jordaniens historia

Från 1500-talet fram till första världskriget ingick området i Osmanska riket.

Före självständigheten var landet tillsammans med nuvarande Israel och västbanken ett mandatområde som förvaltades av Storbritannien. År 1921 delades detta mandat i två delar, och området öster om jordanfloden fick namnet Transjordanien.

År 1946 fick Transjordanien sin självständighet, och bytte år 1950 namn till Jordanien.

År 1967 förlorade Jordanien sina territorier väster om floden Jordan, sedan landet tillsammans med Egypten och Syrien förlorat mot Israel i sexdagarskriget.

[redigera] Geografi

Jordanien ligger i mellanöstern och gränsar i norr till Syrien, i nordost till Irak, i öster och i söder till Saudiarabien och i väst till Israel och västbanken. Tillsammans är gränser på 1619 km. Man har även en liten mängd kust (26 km totalt), man gränsar till Akabaviken och Döda havet.

Naturen består mest av torra ökenplatåer i öster, med ett höglandsområde i väster. Delen av det östafrikanska gravsänkesystemet vid Jordanfloden agerar som en naturlig gräns mellan Jordanien och Israel. Den högsta punkten i landet är Jabal Ram, den lägsta är Döda havet.

Större städer inkluderar huvudstaden Amman i nordväst, Irbid och Az Zarga, båda i norr.

Klimatet i Jordanien är torrt och varmt, på grund av de stora ökenområderna. I landets västra delar får man dock mellan november och april större mängd nederbörd under regnsäsongen.

[redigera] Administrativ indelning

Jordanien är indelad i 12 provinser (på arabiska: muhafazah), alla ledda av en guvernör som är utsedd av kungen. Guvernörerna styr statliga departement och utvecklingsprojekt i sina respektiva provinser.

De 12 provinserna är:

• Ajlun
• Amman
• Akaba
• Balqa
• Irbid
• Jerash
• Kerak
• Ma'an
• Madaba
• Mafraq
• Salt
• Tafileh
• Zarqa

[redigera] Politik

Jordanien är en konstitutionell monarki byggd på en konstitution från 1952. Kungen av jordanien och hans ministerråd har den verkställande makten. Den jordanska kungen har en långtgående makt, han undertecknar och verkställer alla lagar, men hans veto kan ignoreras om två tredjedelar i över- och underhuset i jordaniens parlament röstar för det. Det är också kungen som utser (och avskedar) landets domare, godkänner tillägg till konstitutionen, förklarar krig och styr de krigförande trupperna. Kungens ministerråd leds av en premiärminister och utses av kungen, som också kan avskeda rådsmedlemmar på premiärministerns begäran. Rådet svarar till underhuset i jordaniens parlament och kan tvingas avgå om två tredjedelars majoritet i underhuset röstar för det.

Den lagstiftande makten i jordanien ligger tillhör landets tvåkammarparlament. Underhuset består av 110 personer valda till perioder av fyra år. Underhuset kan upplösas av kungen. Av de 110 platserna är nio reserverade för kristna, sex för kvinnor och tre för tjerkesser och tjetjenier. Det 40 personer stora överhuset väljs ut av kungen för perioder av åtta år.

[redigera] Internationella dispyter

[redigera] Ekonomi

Jordanien är ett mindre land, fattigt på egna naturtillgångar. Man är också beroende av utomstående länder för att möta sina inhemska energikrav. Främst möts detta genom ett regionellt samarbete med länderna i Gulf Cooperation Council och genom en naturgas-pipeline från Egypten. Landets inkomster kommer ifrån lättare produktionsvaror, främst textiler och kläder (som enligt avtal kan exporteras till USA utan tullar och andra handelshinder), men man är också starkt beroende av en export av fosfater och pottaska, stöd från jordanier utomlands och ekononomiskt bistånd från andra länder. Ekonomisk reform eftersöks, man satsar mycket på att få den inhemska IT- och turismsektorn att växa.

[redigera] Demografi

Majoritetsbefolkningen är araber. I landet finns omkring 2,6 miljoner palestinska flyktingar.

[redigera] Språk

Det officiella språket i Jordanien är arabiska men även engelskan är ett språk som många utbildade Jordanier talar. I Jordanien är det obligatoriskt att lära sig arabiska och engelska. Franska lär man ut i vissa statliga och privata skolor men det är inte obligatoriskt.

[redigera] Religion

Mer än 90% av jordaniens befolkning är sunnimuslimer. Islam är den etablerade religionen och dess institutioner får statligt stöd. Den jordanska konstitutionen från 1952 kräver att kungen och hans efterföljare måste vara muslimer och söner av muslimska föräldrar. Religiösa minoriteter inkluderar kristna av olika grupperingar, ett fåtal shiamuslimer och ännu färre personer av andra religioner. Judar får inte bli jordanska medborgare i enlighet med konstitutionen.

[redigera] Kända platser

• Petra, Jordanien
• Jerash, Jordanien
• Ökenslotten

[redigera] Kända jordanier

, kung (levde 1882-1951)

• Abdullah II av Jordanien, nuvarande kung
• Toujan al-Faisal, människorättskämpe, första kvinna i jordaniens parlament
• Rania av Jordanien, drottning
• Khaled Mardam-Bey, skapare av mIRC

[redigera] Samtidsproblem

[redigera] Fattigdom

[redigera] Flyktingar och internationellt spridda invånare

[redigera] Massmedia

Jordanien har fyra dagstidningar, de tre största är ad-Dustur (Konstitutionen) med en upplaga på 100 000 exemplar, ar-Ray (Opinion) med sina 90 000 exemplar, den engelskspråkiga The Jordan Times med cirka 15 000 exemplar. Den jordanska regeringen har aktiemajoritet i tidningarna och innehållet anses vara regeringsstyrt. TV och radion sköts av det statliga radio- och tv-bolaget Jordan Radio and Television Corporation (JRTV, grundat år 1968). Radion sänds i totalt tre kanaler varav en är på engelska och en med högläsning ur koranen. De två tv-kanalerna som finns i landet sänder på både engelska och franska. Per tusen invånare finns det 84 tv-mottagare och 372 radiomottagare.

[redigera] Infrastruktur och kommunikationer

Jordaniens vägnät omfattade år 2000 totalt 8 000 kilometer och är även den viktigaste transportlänken som förbinder samtliga större städer. Den största delen av vägarna är asfalterade. Transitleden Aqaba-Bagdad byggs ständigt ut då det är den viktigaste vägen i landet. Den enda hamnen i landet, Aqaba, får stora bidrag för att kunna öka kapaciteten. Landets järnvägsnät är dåligt utbyggt och den gamla Hijazjärnvägen som byggdes för pilgrimsresor från Syrien genom Jordanien till Medina och Mekka är ålderstigen och av ringa betydelse. Den nybyggda järnvägen Maan-Aqaba är en viktig länk för att främja fosfatexporten.

Det statliga flygbolaget är Royal Jordanian Airline,Jordan Aviation & Alia och det finns internationella flygplatser i Jordanien/Amman som Amman - Queen Alia International Airport ,Amman - Marka Airport och i staden Aqaba ,Aqaba - King Hussein International Airport.