Humor

Wikipedia

Humor (från humores, kroppsvätskorna i humoralpatologi, ytterst av klassisk grekiska χυμός (chymos), bokstavligt "saft") är förmågan hos människor, saker eller situationer att framkalla glädjekänslor. För att uppfatta det roliga i en situation krävs ett "sinne för humor", något som alla människor har, men det finns många olika individuellt styrda faktorer som avgör om en enskild person finner en specifik sak rolig. Bland de mest avgörande variablerna finns geografisk plats, kultur, mognadsnivå, utbildningsnivå, och kontext. Unga människor föredrar generellt t.ex. slapstick-humor (en stundom fysiskt våldsam typ av humor), medan satir kräver en djupare förståelse för det som humorn riktar sig mot och därför kräver en mer vuxen publik. Konsten att vara rolig kallas komik, medan den skönlitterära och filmiska genre som är främst förknippad med humor kallas komedi.

Innehåll 1 Humortyper 1.1 Verbal humor 1.2 Icke-verbal humor 2 Det roligas teknik 2.1 Verbala troper 2.2 Icke-verbala troper 3 Humorns struktur 3.1 Forskning i ämnet 3.2 Kontrastverkan 3.3 Överraskningseffekten 4 Skillnader i humor 4.1 Svensk humor 5 Källor 6 Litteratur 7 Externa länkar

[redigera] Humortyper

[redigera] Verbal humor

• Crazyhumor
• Deadpan
• Etnisk humor
• Förolämpning
• Galghumor
• Internethumor
• Ironi
• Metahumor
• Nonsenshumor
• Parodi
• Satir
• Sjuk humor
• Sarkasm
• Självironi
• Skämt
• Svart humor
• Vitsar, till exempel oneliners
• Västgötaklimax

[redigera] Icke-verbal humor

• Absurd humor
• Antihumor
• Clowneri
• Karikatyr
• Practical joke: att försätta någon i en komisk situation och sedan skratta åt personen
• Slapstick
• Tabu

[redigera] Det roligas teknik

Humor är en underavdelning till retorik. Det finns omkring 200 troper för att skapa skämt.

[redigera] Verbala troper

• Talesätt
  • Regeln om tre och den oväntade avslutningen
  • zeugma (mångtydigt ord används i flera betydelser)
  • Hyperbol (överdrift)
  • Understatement (underdrift)
• Ord som är roliga i sig med ljud som anses vara roliga
• Ironi, där ett uttalande eller en situation har både en uppenbar och en dold mening som står i kontrast till varandra
• Skämt
  • Ordspråk, ofta i form av paradoxer eller lagar, till exempel Murphys lag
  • Stereotyper, såsom skämt om blondiner, advokater, norrmän, etc.
  • Sjuk humor, som använder groteska, våldsamma eller grymma element, till exempel galghumor
• Gåtor
• Ordlekar
  • Oxymoron

[redigera] Icke-verbala troper

• Blandning mellan högt och lågt
  • Överdrivna och oväntade gester och rörelser
• Karaktärsdriven, som hämtar sin humor ur hur rollfigurerna beter sig i särskilda situationer
• Krock mellan kontext och person, till exempel fisk på torra land
• Komiska ljud
• Medveten tvetydighet
• Ofrivillig humor, det vill säga att skapa humor utan att ha tänkt göra det, såsom Ed Woods film Plan 9 From Outer Space
• Visuell humor

[redigera] Humorns struktur

[redigera] Forskning i ämnet

Humorns uppbyggnad har studerats av bl.a. Aristoteles (Poetik, del 5) och Arthur Schopenhauer. Science fiction-författaren Robert A. Heinlein menade att humor kommer ifrån smärta, medan Isaac Asimov hävdade att antiklimaxen ligger i humorns hjärta: oviktiga saker får större vikt än de som vanligtvis skulle få störst betydelse.

Det finns även lingvistiska och psykolingvistiska studier av humor, ironi, parodi med mera av bland andra Raymond Gibbs, Herbert Clark, Michael Billig, Willibald Ruch, Victor Raskin, Eliot Oring, och Salvatore Attardo. Även om många forskare har betonat humorns positiva eller katartiska effekt, har vissa, framför allt Billig betonat hur humor kan användas för grymhet och hur den har använts i samhällsförtryck.

Allmänna teorier om humor har ofta använt analogier som utgångspunkt. Arthur Koestler som var tidig i fältet, identifierade humor som ett av tre områden där människans kreativitet använde strukturkartläggning (structure mapping) för att skapa ny mening (vetenskap och konst var de andra områdena). ^[1]. Tony Veale har skrivit om metaforens och metonymins roller i humor^[2][3][4].

[redigera] Kontrastverkan

Humor bygger på kontraster mellan flera olika element, bland annat:

• det sublima och det löjliga
• språkets oprecisa symboler och brott mot de förväntade tolkningarna av de symbolerna
• samhällets spelregler och deras luckor
• en syn på livet och en annan syn på livet

Efter att två sådana element "krockat" i ett skämt, börjar publiken genast att försöka korrigera sin omvärldstolkning. Det är ett skäl till att skämt oftast bara är roliga den första gång man hör dem.

I sin föreläsning Skrattskolan (Funny Business) förklarar Rowan Atkinson att ett föremål kan bli roligt på tre olika sätt:

• genom att befinna sig på ett ovanligt ställe
• genom att bete sig på ett ovanligt sätt
• genom att ha fel storlek

De flesta visuella skämt passar in på åtminstone en av dessa kategorier.

En vanlig teknik för att uppnå denna kontrastverkan är att komiker uppträder i par, där den ene komikern spelar en allvarlig figur (the straight man) som bollplank åt den andre.

[redigera] Överraskningseffekten

En annan beskrivning av humorns essens är att humor är uppbyggt av dels en bekant (eller intressant) del, dels en överraskande del. Baserat på den bekanta situationen, tror publiken att den kan gissa sig till hur berättelsen kommer att sluta. Nästa steg är dock en presentation av något helt oväntat ur publikens synvinkel, eller en omtolkning av situationen på ett mindre vanligt sätt. Om den omtolkningen (som bryter mot publikens förväntningar) sker på ett trovärdigt sätt (t.ex. om den bygger på olika yrkesgruppers syn på samma situation) snarare än bara är slumpmässig kan det framkalla humor.

Av den orsaken är antalet tre vanligt i skämt. Bellmanhistorier börjar t.ex. ofta med en standardiserad uppräkning: "En norsk, en tysk, och Bellman gick längs en väg...". Därefter följer ett skeende där de två första agerar på likartade sätt, medan Bellmans agerande utgör ett skarpt brott mot de två förstas mönster samtidigt som det bildar ett logiskt (eller stereotypiskt) agerande (åtminstone inom ramen för historien).

[redigera] Skillnader i humor

Som alla konstformer, utvecklas humorns tekniker. Vad som anses roligt varierar mellan olika tidsåldrar. Delvis beror det på att de ämnen som syftas på blir omoderna eller helt enkelt glöms bort. Vissa ämnen är dock vanliga oavsett tid i historien.

Humor skiljer sig åt mellan olika länder och kulturer, baserat på landets/kulturens fördomar och folkets kynne.

[redigera] Svensk humor

Huvudartikel: Svensk humor

• Albert Engström
• Bröderna Marx
• Dan Bäckman
• Galenskaparna och After Shave
• Hasseåtage
• Hey Baberiba
• HippHipp
• Killinggänget
• Kvarteret Skatan
• Lasse O'Månsson
• Lorrygänget
• Magnus och Brasse
• Parlamentet
• Povel Ramel
• Rally
• Ludvig Rasmusson
• Roligt Elakt Aktuellt
• Torsten Ehrenmark
• Göteborgshumor
• Norgehumor
• Norgehistoria
• Stefan & Krister

[redigera] Källor

Denna artikel är delvis baserad på den engelskspråkiga Wikipedias motsvarande artikel

1. ^ Koestler, Arthur (1964): "The Act of Creation".
2. ^ Veale, Tony (2003): "Metaphor and Metonymy: The Cognitive Trump-Cards of Linguistic Humor"[1]
3. ^ Veale, Tony (2006): "The Cognitive Mechanisms of Adversarial Humor"[2]
4. ^ Veale, Tony (2004): "Incongruity in Humour: Root Cause of Epiphenomonon?"[3]

[redigera] Litteratur

• Mobbs, D., Greicius, M.D., Abdel-Azim, E., Menon, V. & Reiss, A. L. Humor modulates the mesolimbic reward centers. Neuron, 40, 1041 - 1048, (2003).
• Billig, M. (2005). Laughter and ridicule: Towards a social critique of humour. London: Sage.
• Daniele Luttazzi, Introduction to his Italian translation of Woody Allen's trilogy Side Effects, Without Feathers and Getting Even (Bompiani, 2004, ISBN 88-452-3304-9 (57-65).
• Goldstein, Jeffrey H., et. al. "Humour, Laughter, and Comedy: A Bibliography of Empirical and Nonempirical Analyses in the English Language." It's a Funny Thing, Humour. Ed. Antony J. Chapman and Hugh C. Foot. Oxford and New York: Pergamon Press, 1976. 469-504.
• Holland, Norman. "Bibliography of Theories of Humor." Laughing: A Psychology of Humor. Ithaca: Cornell U P, 1982. 209-223.
• McGhee, Paul E. "Current American Psychological Research on Humor." Jahrbuche fur Internationale Germanistik 16.2 (1984): 37-57.
• Mintz, Lawrence E. Humor in America: A Research Guide to Genres and Topics. Westport, CT: Greenwood, 1988.
• Pogel, Nancy, and Paul P. Somers Jr. "Literary Humor." Humor in America: A Research Guide to Genres and Topics. Ed. Lawrence E. Mintz. London: Greenwood, 1988. 1-34.
• Nilsen, Don L. F. "Satire in American Literature." Humor in American Literature. New York: Garland, 1992. 543-48.

[redigera] Externa länkar

• Sajter i kategorin humor på dmoz
• Roliga historier
• Svensk humor
• Humor reference guide: a comprehensive classification and analysis
• Dictionary of the History of ideas: Sense of the Comic
• Humour reference guide: a comprehensive classification and analysis
• A collection of interviews with standup comedians
• Cognitive Linguistic Approaches to Humour - theme session at the 8th
• An example of a humour website.

International Cognitive Linguistics Conference at University of La Rioja, Spain, July 20-25, 2003 (includes speaker details and papers)