Ironi
Wikipedia
Ironi betecknar det att en person säger en sak, men egentligen menar raka motsatsen. Ordet kommer från grekiskans είρωνεία (eironeia) som är en sammansättning av είρων (eiron): en som säger mindre än vad han menar, en hycklare, είρειν (eirein): att tala. En bitsk och nedvärderande form av ironi är sarkasm.
Exempel:
- - Är du ledsen för att du kom sist i Vasaloppet?
- - Nej, inte alls! Jag är jätteglad!
- Att säga: - Vilket underbart väder! när det spöregnar (och man egentligen inte alls tycker om regnväder).
- - Vi har gått i konkurs!
- - Snyggt jobbat!
Ironi definieras av Galenskaparna så här: "...överdriver alltså något som är negativt så att det blir så positivt så att det blir negativt."
Ironins konst är svår och förutsätter att budskapet är uppenbart för båda parter. Kroppspråk och tonläge kan användas som komponenter, men ironi fungerar även i skriftlig form.
Det finns två högre grader av ironi, så kallad dubbelironi och trippelironi. Dessa är utmanare till den enklare ironin i kampen om att bjuda på det roligaste skämtet.
Dubbelironi är mycket svårt för många och kan få användaren att framstå som oförstående (dum).
Ett exempel: A kommer in med mycket smutsiga händer i från stallet. Då säger B. "Vilka rena händer du har" (ironi) Då svarar A. "Nej, de är ju jättesmutsiga" (Dubbelironi) Då replikerar B. "Jasså är de". (Trippelironi)
De som kan förstå dubbelironi kan i många fall även förstå trippelironi.
[redigera] Se även
