Jacob Gråberg

Wikipedia

Jacob Gråberg, greve af Hemsö, född 7 maj 1776 på Gannarve gård, Hemse på Gotland, död 29 november 1847 i Florens. Son till justitiarien vid galärflottan, auditören på Gotland, tituläre lagmannen Christian Gråberg och Magdalena Tofftén.

Gråberg begav sig till sjöss vid 15 års ålder. Han avlade styrmansexamen 1792. 1794 befordrades han till löjtnant i brittiska amiralitetet. Han blev handsekreterare åt den svenske beskickningschefen i Italien J.C. Lagersvärd och kopist vid beskickningen i Genua. År 1801 gifte han sig med Louise Marie Jeanne Hugues, dotter till en arkitekt från Lyon men född i Genua. Äktenskapet blev barnlöst, de adopterade två systerdöttrar till honom. Ledamot i Italienska akademien i Florens år 1806

Gråberg utnämndes till svensk vicekonsul i Genua 1811. År 1816 avlade han magistergrad vid Genuas universitet och blev konsulatsekreterare hos svenske generalkonsuln i Marocko (till 1822). Han var därefter svensk konsul i Tanger och generalkonsul i Tripolis. 1829 disponerade han ett eget bibliotek på omkring 5000 band, 2300 antika och moderna mynt samt ca 150 antika stenar. 1829-1833 utkom ett 40-tal böcker och uppsatser ur hans hand. År 1834 uppges han också av påven blivit utnämnd till romersk riddare av Gyllene sporren med titeln "comes palatinus", motsvarande greve. Under 1830-talet var han kammarherre och överbibliotekarie vid det Pittiska biblioteket hos storhertigen av Toscana. Redan tidigare hade han inspirerad av italienska adelsmän börjat skriva sig "af Hemsö" eller "di Hemsö". Ortnamnet är en språklig förändring av det gotländska sockennamnet Hemse, tillrättalagt för det itelienska språket. Gråberg synes ha varit äregirig och mån om sin värdighet. Hans i Biblioteca Nazionale i Florens efterlämnade arkiv Serie Graberg i 38 volymer innehåller bl.a. hans stamtavla, som för äldre delarna bygger på fabuleringar i avsikt att ge honom själv ett aristokratiskt förflutet. I Hemse påminner en nära kyrkan liggande "Gråbergs kulle" om familjen.

Vid sin död skall Gråberg ha varit ledamot av ett stort antal akademier och lärda samfund, i Sverige bl.a. Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Fysiografiska sällskapet i Lund. Hans tryckta produktion är stor. Vid han död karaktäriserade Vetenskapsakademiens minnestecknare honom dock som mera flitig och skrivglad än grundlig och noggrann och nutida vetenskapsmän sammanfattar hans skrifter som huvudsakligen "dilettantiska kompilationer".

[redigera] Litteratur

• Carl Forsstrand: Svenska lyckoriddare i främmande länder. Stockholm: Geber, 1916.
• Holger Rosman: Jacob Gråberg af Hemsö. En konturteckning. Stockholm, 1936. In: Personhistorisk tidskrift 1935.
• Bengt Hildebrand: Gråbergiana, en florentinsk axplockning. In: Personhistorisk tidskrift 1936.
• Karl Vilhelm Zetterstéen: Jacob Gråberg af Hemsö som arabist.. Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1949.
• Gabriella Galardi et Leonardo Rombai: Jacob Gråberg di Hemsö, geografo e statistico a Firenze (1828-1847). In: Medioevo e rinascimento. 10, n.s. 7, 1996. ISSN 0394-7858293-296.
• Francis Herbert: Jacob Gråberg af Hemsö, the Royal Geographical Society, the Foreign Office, and Italian portolan charts for the British Museum. In: Accurata descriptio: studier i kartografi, numismatik, orientalistik och biblioteksväsen tillägnade Ulla Ehrensvärd. S. [269]-314. 2003. ISBN 91-7000-222-3.
• Staffan Helmfrid: Profet i främmande land: Jacob Gråberg och Marockokartan. Abstract med titel: Prophet in foreign lands: Jacob Gråberg and his Morocco map. In: Accurata descriptio: studier i kartografi, numismatik, orientalistik och biblioteksväsen tillägnade Ulla Ehrensvärd. S. 253-267. 2003. ISBN 91-7000-222-3.