Jean-Baptiste Lully
Wikipedia
 |
| Jean-Baptiste Lully |
Jean-Baptiste Lully, eg. Giovanni Battista Lulli, född 28 november 1632 i Florens Italien, död 22 mars 1687 i Paris Frankrike, italiensk-fransk tonsättare.
Under 1600-talets mitt gjordes försök att införa den italienska operan i Frankrike. Försöken misslyckades till en början, men när den anknöts till en variant av balett, sk "ballet de cour" (hovbalett) steg populariteten. Baletterna var påkostade färgrika skådespel som förenade poesi, musik och dans. Jean Baptiste Lully var grundfiguren för detta förenande. Hans ensemble vid namn "Kungens 24 violiner" innehöll det som senare kom att utgöra grunden i en symfoniorkesters stråksektion: alt-, tenor-, och basinstrument.
Lully var även upphovsmannen till den från början franska termen "ouverture" - en långsam introduktion i musikstycket, som följs av en livligare avdelning.
Sägnen säger att han avled genom att slå sin tunga taktstav i foten när han dirigerade sitt eget Te Deum till kung Ludvig XIV:s ära för att fira hans tillfrisknande, Lully dog i kallbrand efter att han hårdnackat vägrade att amputera benet.
[redigera] Operor
- Cadmus et Hermione (1673)
- Alceste ou Le triomphe d´Alcide (1674, Alkestis eller Alkeides triumf)
- Thésée (1675)
- Atys (1676)
- Isis (1677)
- Psyché (1678)
- Bellérophon (1679)
- Proserpine (1680)
- Persée (1682)
- Phaëton (1683)
- Amadis (1684)
- Roland (1685)
- Achille et Polyxène (1687)
- Les fêtes de l´Amour et de Bacchus (Pastorale-pastiche, 1672)
- Acis et Galatée (Pastorale-héroïque, 1686)
[redigera] Andra verk
- Baletter
- Komedibaletter (främst komponerade för Molières komedier)
- Motetter
- Instrumentalverk (främst danssviter)
- Kyrkomusik
