Kadmium

Isotop	Förekomst	Halv.tid	Typ	Energi	Prod.
¹⁰⁸Cd	0,89%	Cd, stabil isotop med 60 neutroner
¹¹⁰Cd	12,49%	Cd, stabil isotop med 62 neutroner
¹¹¹Cd	12,8%	Cd, stabil isotop med 63 neutroner
¹¹²Cd	24,13%	Cd, stabil isotop med 64 neutroner
¹¹³Cd	syntetisk	7,7 × 10¹⁵ år	β^-	0,316 MeV	¹¹³In
¹¹³Cd	syntetisk	14,1 år	β^- IT	0,580 MeV 0,264 MeV	¹¹³In
¹¹⁴Cd	28,73%	Cd, stabil isotop med 66 neutroner
¹¹⁶Cd	7,49%	Cd, stabil isotop med 68 neutroner

SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kadmium, Cd, är ett relativt ovanligt metalliskt grundämne som räknas som en tungmetall. I periodiska systemets tillhör kadmium grupp tolv, samma grupp som zink och kvicksilver. I jordskorpan är grundämnet tämligen ovanligt och förekommer främst tillsammans med zink.

[redigera] Biologisk betydelse

Kadmium har ingen livsnödvändig funktion och i höga halter är metallen giftig för alla former av liv. Det är toxiskt genom att kadmium binder till svavelföreningar och hämmar därigenom funktionen på vissa enzymer. Den vanligaste upptagningsvägen är genom födan och i Sverige är det genomsnittliga intaget cirka 0,07 mg/vecka. The World Health Organization har som riktvärde att kadmium i föda hos vuxna inte bör överskrida 0,5 mg/vecka. I den mänskliga kroppen lagras det mesta kadmiumet i lever och njure där det oskadliggörs av ett speciellt protein (metallotionein). Kroppen utsöndrar kadmium mycket sakta genom urinen och halveringstiden är cirka 10 år. Det är när tillförseln av kadmium är större än vad kroppen kan binda som det börjar bli problem som bland annat kan leda till njurskador och skelettdeformationer. Gränsen för när skadorna börjar är cirka 200 µg kadmium per g njure, vilket kan jämföras med 30-40 µg som är den genomsnittliga mängden hos den svenska befolkningen. Rökare har i regel högre halter av kadmium i kroppen. Kadmium överförs inte mellan moder till foster.

[redigera] Framställning

Kadmium framställs huvudsakligen som en biprodukt vid zinkframställningen. Kadmium förekommer främst i mineralet zinkblände där koncentrationen ligger mellan 0,05 och 0,8 %. Egentliga kadmiummineraler såsom greenockit, CdS, och otavit, CdCO3, är sällsynta. Världsproduktionen av kadmium ökade kraftigt från 1940-talet fram till slutet av 1970-talet, då mängden stagnerade. 1993-97 var den genomsnittliga konsumtionen 17800 ton/år varav Sverige stod för 1,6 %.

[redigera] Användningsområden

Kadmium har haft många användningsområden, bland annat har det använts till färgpigment, ytbehandling, stabilisator i plaster och till nickel-kadmiumceller (uppladdningsbara baterier). 1982 förbjöd Sverige användning av kadmium i stabilisatorer för plaster, som färgämnen och för ytbehandling, vilket resulterade i en minskning av kadmiumanvändningen. Kadmiumutsläppen har sedan förbudet minskat kontinuerligt. 1970 släpptes 25 ton ut i form av luftföroreningar från svenska källor, jämfört med 1988 då utsläppen var nere i 2,5 ton. Till vatten var utsläppen 1985 2,5 ton. Detta utsläpp har sitt ursprung från främst gruvor och metallverk.
--Tomas Johansson 5 april 2007 kl. 00.24 (CEST)