Silver
Wikipedia
Denna artikel handlar om grundämnet silver. Se också silver (olika betydelser).
|
|||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | |||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | silver, Ag, 47 | ||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | övergångsmetaller | ||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 11, 5, d | ||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 10490 kg/m3 | ||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Glimrande vit metall
|
||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 107,8682 u | ||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 160 (165) pm | ||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 153 pm | ||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | 172 pm | ||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Kr]4d105s1 | ||||||||||||||||||||||||
| e- per energinivå | 2, 8, 18, 18, 1 | ||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 1 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | |||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | solid | ||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1234,93 K (961,78 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 2435 K (2162 °C) | ||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 10,72 ×10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 250,58 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 11,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 0,34 Pa vid 1234 K | ||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 3600 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,93 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 232 J/(kg*K) | ||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 16,6 106/m*ohm | ||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 63 W/(m*K) | ||||||||||||||||||||||||
| 1a Jonisationspotential | 731,0 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 2a Jonisationspotential | 2070 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| 3e Jonisationspotential | 3361 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |||||||||||||||||||||||||
Silver (latinskt namn Argentum) är ett atomslag och ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller.
Metallen används förutom till smycken även till elektriska ledare där mycket höga krav på låg resistans krävs, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallererar så att supraledningen upphör, så ska de mycket stora strömmar det är frågan om kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta eftersom silver lär ha den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid tänkbara temperaturer.
Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.
Den kemiska beteckningen Ag kommer av argentum, det latinska ordet för silver (betyder även pengar).
[redigera] Användningsområden
Silver används till lite av varje, bland annat till smycken. De flesta har smycken som är gjorda av silver. Silvret som är i våra finaste smycken och konstföremål kallas för sterlingsilver och består av 92,5 % silver och resten koppar och andra metaller. Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sexton-delar, varvid gränsen lagfästes till 131/4 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.
Cirka 44 % av allt silver används inom fotoindustrin. Silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och i högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement.
[redigera] Se även
- Periodiska systemet
- Kontrollstämpel
- Silversmide
