Lista över operativsystem
Wikipedia
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet behöver språkvård. |
| Du kan hjälpa Wikipedia genom att förbättra texten. Se även Kategori:Språkvård för fler artiklar som behöver uppmärksamhet. |
Innehåll |
[redigera] Indelning av operativsystem
Operativsystem kan kategoriseras baserat på olika kriterier (naturligtvis överlappar kategorierna varandra).
- Koncept (exempelvis Unix, Windows, MS-DOS, Mac OS)
- Licens (kommersiellt eller öppen källkod)
- Utvecklingsfas (historiskt eller nutida)
- Användningsområde (generellt, arbetsstation, server, inbyggt)
- Syfte (exempelvis produktion, forskning, hobby eller realtid)
[redigera] Tidiga, historiskt betydelsefulla
- CTSS (The Compatible TimeShare System, utvecklat på MIT av Corbato med flera)
- Incompatible_Timesharing_System (The Incompatible Timeshare System, utvecklat på MIT för DEC 10 / 20 stordatorer)
- THE operating system (utvecklat av Dijkstra med flera)
- Multics (gemensamt operativsystemsutecklingsprojekt mellan Bell Labs, GE, och MIT)
- Master programme utvecklat för Leo Computers, Leo III 1962
- Se Operativsystemens tidslinje.
[redigera] Tidiga, slutna operativsystem för mikrodatorer
- Apple DOS (första versionen brändes i ROM och innehöll fast program (firmware) samt en integrerad BASIC-tolk, sedermera levererades systemet med Microsoft BASIC)
- Business Operating System (BOS) - multiplattform, baserat på kommandoprompt
- Commodore PET, Commodore 64, och Commodore VIC-20,
- Första IBM-PC (Ursprungligen tre olika operativsystem, UCSD p-System, CPM-86, PC-DOS)
- Sinclair ZX Spectrum och Sinclair QL.
- TRS-DOS, ROM OS (i stort sett Microsofts tillämpning av BASIC med vissa utökningar för hantering av filsystem)
- TI99-4
- Flex (av Technical Systems Consultants för mikrodatorer baserade på Motorolas 68000 processorer: SWTPC, Tano, Smoke Signal Broadcasting, Gimix, etc)
- FLEX9 (av TSC för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809 processorer)
- mini-FLEX (av TSC på 5.25" disketter för mikrodatorer baserade på Motorolas 6800 processorer)
[redigera] Slutna
[redigera] Acorn
- Arthur
- ARX
- RISC OS
- RISCiX
[redigera] Amiga
[redigera] Atari ST
[redigera] Apple/Macintosh
[redigera] Be Incorporated
[redigera] Digital
- AIS
- OS-8
- ITS (för PDP-6 och PDP-10)
- TOPS-10 (för PDP-10)
- WAITS
- TENEX (från BBN)
- TOPS-20 (för PDP-10)
- RSTS/E (kördes på flera olika maskiner, främst PDP-11)
- RSX-11 (fleranvändarsystem med multikörning för PDP-11)
- RT-11 (enanvändarsystem för PDP-11)
- VMS (för VAX, Alpha och Itanium-baserade datorer, senare omdöpt till OpenVMS)
- Ultrix (DEC:s första version av Unix för VAX och PDP-11, baserat på BSD)
- Digital UNIX (blev sedermera HPs Tru64)
[redigera] IBM
- IBSYS
- OS/2
- OS/3
- OS/36
- OS/38
- AIX (en version av Unix)
- OS/400 (i5/OS)
- VM/CMS
- DOS/360
- DOS/VSE
- OS/360
- MFT (sedermera OV/VS1)
- MVT (sedermera OV/VS2)
- SVS
- MVS (sista varianten av MVT)
- TPF
- ALCS
- OS/370
- OS/390
- z/OS (senaste versionen av IBMs operativsystem för stordatorer)
- Basic Operating System
- PC-DOS (en variant av MS-DOS från IBM)
[redigera] ICT/ICL
- GEORGE
- VME
- DME
- TME
[redigera] Microsoft
- MS-DOS
- Microsoft Windows
- Windows 1.0
- Windows 2.0
- Windows 3.0, den första versionen med betydande kommersiellt genomslag
- Windows 3.1
- Windows 95
- Windows 98, även en andra utgåva av Windows 98 finns med namnet Windows 98 SE
- Windows ME
- Windows NT (utvecklat vid Microsoft av en grupp ledd av David Cutler)
- Windows NT 3.5
- Windows NT 4
- Windows 2000 (även känt som Windows NT v5.0)
- Windows XP (baserat på Windows 2000)
- Windows Server 2003
- Windows Vista
- Xenix (licensierad version av Unix; såld till SCO under 90-talet)
- Windows CE (kompaktutgåva för handdatorer)
[redigera] Sun Microsystems
[redigera] Andra proprietära Unix-lika och POSIX-kompatibla system
- Aegis/OS (Apollo Computers)
- AtheOS (fortsätter som Syllable efter en förgrening av koden)
- Cromix (Unix-emulerande operativsystem från Cromemco)
- Coherent (Unix-emulerande operativsystem från Mark Williams Co. för PC datorer)
- DNIX
- HP-UX från HP
- Idris funktionskopia från Whitesmiths
- IRIX från SGI
- Mac OS X från Apple Computer
- Menuet
- NeXTSTEP
- OS-9 Unix-likt RTOS. (Unix-emulerande operativsystem frånMicroware för mikrodatorer baserade på Motorolas 6809 processorer)
- OS-9/68k (Unix-emulerande operativsystem från Microware för mikrodatorer baserade på Motorolas 680x0processorer; utvecklades från OS-9)
- OS-9000 (portabel Unix-emulerande operativsystem frånMicroware; en av tillämpningarna fungerade med Intel x86)
- OSF/1
- OPENSTEP
- Plan 9 (nätverksoperativsystem skapat av Bell Labs)
- Plan 9, Inferno (networked OS originally from Bell Labs, Computer Research)
- Rhapsody
- RiscOS
- SCO OpenServer (from SCO, bought by Caldera who re-renamed themselves SCO)
- System V (a release of AT&T Unix, 'SVr4' was the 4th minor release)
- UNIflex (Unix emulerande OS av TSC för DMA-capable, extended addresses, Mototola 6809 baserade datorer; till exempel SWTPC, GIMIX, ...)
- UniCOS
[redigera] Fria Unix-lika
[redigera] Forskning Unix-lika och andra POSIX-kompatibla system
- Minix (study OS utvecklat av Andrew S. Tanenbaum i Nederländerna)
- Unix (OS utvecklat vid Bell Labs ca 1970 ursprungligen av Ken Thompson)
- Amoeba (forskningsOS av Andrew S. Tanenbaum)
[redigera] Open source Unix-liknande
- BSD (Berkeley Software Distribution, ett Unix-liknande operativsystem för DECs VAX-datorer)
- DragonFly BSD (projekt med grund i FreeBSD 4.9)
- FreeBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- NetBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- OpenBSD (en öppen variant av BSD, från CSRG)
- PC-BSD
- GNU/Hurd
- GNU/Linux
- Linux (fri Unix-liknande operativsystemskärna)
- SSS-PC Utvecklat vid Tokyos Universitet
[redigera] DOS-varianter
- DR-DOS (MS-DOS kompatibelt operativsystem från Digital Research, senare Novell, Caldera, ..; används fortfarande för vissa speciella projekt)
- FreeDOS (funktionskopia av MS-DOS med öppen källkod)
- MS-DOS (operativsystem från Microsoft för PC-datorer)
- PC-DOS (IBMs version av DOS för PC-datorer)
- QDOS (utvecklat vid Seattle Computer Products av Tim Paterson för Intels 808x processorer; även kallat SCP-DOS; licensierat till Microsoft — blev MS-DOS/PC-DOS)
- ZDOS (en nyare 32-bitars DOS-variant utvecklad av ett mindre svenskt företag som heter Zebor Technology)
[redigera] Forskningssystem, icke-Unix
- K42, forskningsoperativsystem från IBM med öppen källkod
- Mach (från forskning om operatisystemskärnor vid CMU; se även NeXTSTEP)
- TUNES, 1994
- V (operating system) från Stanford, tidigt 80-tal
[redigera] Generiska/commodity, icke-Unix, övriga
- AOS, sedermera kallad Bluebottle (en samtida aktiv uppdatering till Oberon operating system)
- AROS, öppen källkod (Amiga Research Operating System)
- Bluebottle (se AOS)
- Control Program/Monitor
- CP/M-86 (CP/M för Intel 8088/86 från Digital Research)
- MP/M-80 (Multi programming versionen av CP/M-86 från Digital Research)
- UCSD p-System (portabel komplett programmeringsmiljö/operativsystem/virtuell maskin utvecklad genom ett studentprojekt vid Univsiteten i California och San Diego; samordnat av Professor Ken Bowles; skrivet i Pascal)
- FLEX9 (by TSC for Motorola 6809 based machines; successor to FLEX, which was for Motorola 6800 CPUs)
- GEM (användargränssnitt för MS-DOS, DR-DOS och TOS från Digital Research)
- JavaOS
- SSB-DOS (utevecklat av TSC för Smoke Signal Broadcasting; en variant av FLEX i de flesta avseenden)
- DESQView (fönstergränssnitt för MS-DOS, ca 1985)
- GEOS
- NewOS öppen källkod
- Oberon operating system/(utvecklat vid ETH-Zurich av Niklaus Wirth mfl) för Ceres- och Chameleon-datorer, se även Oberon (programspråk)
- OS/2 (Windows/MS-DOS kompatibelt operativsystem ursprungligen utvecklat tillsammans med Microsoft men slutligen övertaget av IBM, en teknisk förbättring jämfört med DOS och Windows men ingen kommersiell framgång.)
- TripOS, 1978
- Visi On (första grafiska användargränssnittet för PC-datorer, ingen kommersiell framgång)
- VME från International Computers Limited (ICL)
- MorphOS (från Genesi)
- NetWare (från Novell)
- NeXTStep (vilket senare mer eller mindre blev Mac OS X)
- Pick (ofta licensierat och omdöpt)
- Primos från Prime Computer
- BS2000 från Siemens AG
[redigera] Hobby-OS
- LainOS (projekt som baserar sig på FreeBSD och arbetar med målsättningen att reproducera "Navi" GUI från animeserien Serial Experiments Lain)
- ReactOS (en funktionskopia av Windows NT med öppen källkod)
- Panalix
- SECOS - Operativsystem med hög säkerhetsklass
- SkyOS (hobby / kommersiellt skrivbordsoperativsystem för PC-datorer)
- Trion Operating System
- Unununium
- Visopsys (hobby-OS för PCs)
[redigera] Användningsområde
[redigera] Handdatorer (PDA)
- Palm OS från Palm One; numera avknoppade PalmSource (till exempel på Palm och Handspring)
- Pocket PC från Microsoft
- EPOC ursrungligen Psion (UK), numera Symbian, ofta referat till som: Symbian OS
- Windows CE från Microsoft
- Linux på Sharp Zaurus
[redigera] Smartphones
- Windows CE
- Linux (MontaVista Linux för Motorolas A760, E680)
- Symbian OS
[redigera] Switch
[redigera] Router
- IOS från Cisco
- MikroTik RouterOS från MikroTik
[redigera] Brandvägg
- PIX OS från Cisco
[redigera] Microkontrollrar, Realtidsoperativsystem, Inbyggda system
- Linux
- µCLinux
- Contiki
- eCos
- INTEGRITY
- ITRON
- Montavista Linux
- Nucleus
- OSEK
- PSOS
- QNX
- ThreadX
- TRON OS utvecklat av Ken Sakamura
- VRTX det första kommersiella realtidsoperativsystemet
- VxWorks
[redigera] Påhittade operativsystem
Operativsystem som bara har funnits i tankevärlden
- ALTIMIT_OS - Från .hack
- Hyper OS - Från filmen Patlabor
- Wheatonix - Aprilskämt.
- Digitronix - Från serietidningen The Hacker Files
- Luna/X - Googles aprilskämt, 2004 [1]
