Lysekilsbanan
Wikipedia
Lysekilsbanan är en enkelspårig normalspårig (1435 mm) 35 km långjärnväg i Bohuslän.
Innehåll |
[redigera] Sträckning
Lysekil - Lyse - Gåseberg - Brastad - Brodalen - Hallinden - Gläborg - Håbygård - Smedberg
Vid Smedberg (ca 4 km norr om Munkedal) ansluter Lysekilsbanan till Bohusbanan.
[redigera] Historia
Banan fick koncession att byggas redan 1886, men då som en sidobana till Bergslagsbanan. Tanken var att den skulle ansluta vid Frändefors i Dalsland. Men man kunde inte hitta tillräckligt med finansiella medel, så koncessionen förföll.
I slutet av 1890-talet beslöt riksdagen att bygga Bohusbanan mellan Göteborg och Skee (senare förlängd till Strömstad), och då blev det lättare att finansiera projektet. 1908 gavs koncession att bygga Lysekilsbanan som en sidobana till Bohusbanan, och 1913 startade LyJ - Lysekils Järnväg, på sträckan Munkedal-Lysekil. Fram till Smedberg använde man SJs spår, därefter vek man av på egen banvall. Bohuslän är starkt kuperat, och för att spara pengar på sprängningar vid byggnationen, tillät man upp till 25 promille lutning på vissa sträckor. Banan har faktiskt den kraftigaste lutningen för någon järnväg i Sverige, en kort sträcka nära Lysekil. Detta har gjort att hastigheten aldrig har kunnat hållas speciellt hög. Idag är 70 km/h högsta tillåtna hastighet på banan, och endast på vissa sträckor.
Förutom att frakta människor, fraktade man även stora mängder Bohusgranit, som var en viktig exportnäring för Bohuslän under den första hälften av 1900-talet. Men även fisk var en viktig transportvara på Lysekilsbanan.
Smedberg är anslutningspunkt till Bohusbanan, men tågen har alltid gått till Munkedal som fungerar som övergångsstation.
1939 förstatligades banan, och man elektrifierade den 1950.
1981 nedlades persontrafiken. Järnvägen hade svårt att locka resenärer från Lysekil mot Uddevalla och Göteborg som hellre tog den betydligt kortare vägen med buss över Bokenäset.
[redigera] Idag
Idag är Lysekilsbanan endast en industrijärnväg som lever kvar främst tack vare hamnen i Lysekil. En tradition sedan sekelskiftet har dock varit att låta enstaka persontåg (ångtåg?) trafikera sträckan Uddevalla - Munkedal - Hallinden - Lysekil med ett par avgångar under en helg i juli varje år i samband med festligheter i Lysekil. Persontrafiken i området ombesörjes numera främst med bil och landsvägsbuss.
Stationshusen längs Lysekilsbanan är/var inte lika påkostade som stationshusen längs Bohusbanan. Anledningen till att Bohusbanans var så påkostade, sägs vara att man ville satsa ordentligt ifall Bohusbanan skulle förlängas till Norge, och därmed bli en viktig internationell bana. Med åren har stationshusen övertagits av företag och privatpersoner, och en del har rivits. Ett stationshus som har fått förfalla länge var Hallindens. 2003 köptes huset av en privat intressent, som hade planer på bl.a. ett café, främst med tanke på att Hallinden numera är en knutpunkt för busstrafiken i området, vilket gör att många människor rör sig vid stationsområdet. Men en brand natten mellan den 9 och 10 oktober 2004 förstörde stationshuset fullständigt och satte stopp för planerna. Under 2005 byggdes ett nytt hus på platsen, detta stod klart i början av 2006 och inhyser ett ambulansgarage.
