Bohuslän
Wikipedia
|
||
Landsdel | Götaland | |
Län | Västra Götalands län | |
Stift | Göteborgs stift | |
Yta | 4 473 km² | |
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
270 628 60,5 inv/km² |
|
Högsta punkt | Björnerödspiggen 222 möh | |
Största sjö | Bullaresjöarna | |
Landskapsblomma | Vildkaprifol | |
Landskapsdjur | Knubbsäl | |
Landskapsfisk | Makrill | |
Landskapsfågel | Strandskata | |
Landskapssten | Bohusgranit | |
Landskapssvamp | Ängsvaxskivling | |
Landskapsinsekt | Myskbock | |
Landskapsmossa | Vaxmossa | |
Landskapsäpple | Veseäpple | |
Landskapsgrundämne | Klor | |
Landskapsstjärnbild | Valfisken | |
Landskapsstjärna | Mira |
Bohuslän, latin Bahusia, är Sveriges västligaste landskap och beläget vid Skagerrak med Uddevalla som största stad. Bohuslän gränsar i norr till sitt gamla moderland Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. Det är känt för sitt fiske, salta bad och soliga klippor. Bohuslän har 20 000 registrerade fornlämningar.
Innehåll |
[redigera] Etymologi
Landskapet är namngivet efter Bohus fästning. "Bohus" i sin tur kan härledas till baihus = fornnordiska för stort och mäktigt hus, eller fornnorskans bágr = hindrar, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande fästningsholmen i Nordre älv, där Bohus fästning ligger utanför Kungälv. Län betydde för övrigt "lån", ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgarna för en senare inbetalning till staten.
[redigera] Historia
Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken som innefattade kustområdena runt Oslofjorden. Området var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom senare att användas som benämning för enbart Bohuslän. Tidigt fanns även en indelning i 16 st. s.k skeppsredor, där 1 skeppsreda = 20 st. roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen för ev. angrepp. Den norske kungen Harald Hårfagre gjorde Bohuslän till en del av det samlade norska riket, ca 870. Efter Kalmarunionens upplösning ingick det i Konungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.
Digerdöden runt 1349, härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300- och 1400-talen periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.
Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:
- Cirka 970-1030 (60 år)
- 1175-1225 (50 år)
- 1420-1490 (70 år)
- 1556-1588 (32 år)
- 1660-1680 (20 år)
- 1747-1808 (61 år)
- 1878-1898 (20 år)
Under perioden 1556-1588 fanns ett stort intresse från danske kungen Fredrik II som organiserade fisket med skatter och tullar med mera. Cirka 500 000-800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september-december.
Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till bostäder, båtar och inom fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet.
[redigera] Bohusläns kristnande
Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid ca år 475, bl.a därför att det Romerska riket då upphörde, så blir den 'nordiska' motsvarigheten Vikingatidens slut, ca 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara kristnandets intåg i (nuv.) Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.
[redigera] Geografi
[redigera] Öar i Bohuslän
|
[redigera] Större orter i Bohuslän
[redigera] Några kända bohusläningar
- Percy Barnevik, Uddevalla - Industriledare
- Emilie Flygare-Carlén, Strömstad - Författare
- Karl-Axel Gadd, Sotenäs - Konstnär
- Camilla Läckberg, Fjällbacka - Författare
- Karl Nordström, Tjörn - Konstnär
- Karin Parrow, Vinga - Konstnär
- Gustaf B Thordén, Uddevalla - Redare
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som berör Bohuslän
- Bohusläns landskapssymboler
- Karta över Bohuslän
- Lyssna till några av Bohusläns dialekter
- Filmklipp på svt.se: En film om Bohuslän från 1939 (00:11:23)
[redigera] Se även
![]() |
||
Härader: Bullaren | Inlands Fräkne | Inlands Nordre | Inlands Södre | Inlands Torpe | Kville | Lane | Orusts västra | Orusts östra | Sotenäs | Stångenäs | Sörbygden | Tanum | Tjörn | Tunge | Vette | Västra Hising |
||
Städer: Kungälv | Lysekil | Marstrand | Strömstad | Uddevalla |
![]() |
Sveriges landskap | ![]() |
Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Halland | Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke | Skåne | Småland | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten | Västergötland | Västmanland | Ångermanland | Öland | Östergötland |