Mårdhund

Wikipedia

?Mårdhund Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Hunddjur Canidae
Släkte:	Nyctereutes Temminck, 1839
Art:	Mårdhund N. procyonoides
Vetenskapligt namn
§Nyctereutes procyonoides Auktor: Gray, 1834
Underarter
Se text

Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mårdhunden (Nyctereutes procyonoides) är en art i familjen hunddjur. Det är den enda arten i släktet Nyctereutes.

Mårdhunden är inom den japanska folktron är omgiven av diverse föreställningar. I sådana sammanhang har den tidigare i västerländska framställningar beskrivits som japansk grävling^{[källa behövs]}. Se vidare tanuki.

[redigera] Utseende

Djuret ser ut som en blandning mellan hund och tvättbjörn. Kroppen är 55 till 80 centimeter lång och skulderhöjden ligger vid 20 centimeter. Till detta tillkommer en 15 till 25 centimeter lång svans. Pälsen är gulbrun vid buken och sidorna och svartbrun på ryggen. Pälsen är under vintern tätare och tjockare men har samma färg. Vikten är mellan 5 till 12 kilogram, den högre vikten framför allt på hösten inför vintervilan.

[redigera] Utbredning

Mårdhundens ursprungliga levnadsområde ligger i östra Sibirien, i norra Kina och i Japan. Under 1800-talet fördes några individer till västra Ryssland för att uppfödas i pälsfarmer. Snart upptäckte man att djuret utvecklar den efterlängtade vinterpälsen bara i naturen. Därför sattes i Ukraina mellan 1928 och 1950 omkring 10 000 individer ut i naturen. Därifrån vandrade arten åt väst. I Finland hittade man de första mårdhundarna 1931, i Sverige 1945, i Rumänien 1951, i Polen 1955 och i Tyskland 1960.

[redigera] Underarter

Det finns i dag sex erkända underarter:

N. p. albus - Vit mårdhund
N. p. koreensis - Koreansk mårdhund
N. p. orestes
N. p. ussuriensis - Sibirisk mårdhund
N. p. procyonoides - Kinesisk mårdhund
N. p. viverrinus - Japansk mårdhund

Om den japanska mårdhundens eventuella klassning som en egen art pågår för närvarande vetenskaplig granskning och diskussion (Mäkinen, A. m fl 1974, 1983 och 1986).

[redigera] Föda

Mårdhundar är allätare, vilket inte minst deras för hunddjur ovanligt långa tarm vittnar om. Till deras föda räknas smågnagare, fåglar, fiskar, groddjur, snäckor och insekter samt nötter, bär och frukter. Ofta äter djuret ägg från fåglar som häckar på marken och det tar även as.

[redigera] Fortplantning

Arten lever monogamt och har samma partner hela livet. Parningstiden sträcker sig mellan februari till april - ännu senare kalla vårar. Efter en dräktighetstid på omkring 60 dagar föds sex till tio nakna ungar. De blir seende efter knappt två veckor. Ungarna diar upp till två månader. Bägge föräldrarna tar tillsammans hand om ungarna.

[redigera] Levnadssätt

Arten föredrar skogar med tät undervegetation och områden med snårigt buskage.

Som enda medlem i familjen hunddjur går mårdhunden i ide. Den sover inte någon egentlig vintersömn, men har en kraftigt nedsatt aktivitet. Fettlagret som den har skaffat sig under hösten räcker länge så att den lämnar boet bara tillfälligt under vintern. Vid andra årstider är mårdhunden aktiv på natten och mycket skygg.

[redigera] Mårdhunden och människan

Arten har jagats hårt i Japan för skinnets (sjubbpäls) och köttets skull samt den påstått läkande kraften hos dess malda skelettben.

Mårdhunden är populär i Japansk folklore och bildkonst, där den kallas tanuki och har rykte om sig att vara ett smart och okynnigt djur.

[redigera] Rabies

Mårdhunden är en vanlig smittbärare av rabies och jagas därför hårt bland annat i Finland. I Sverige har ännu inget rabiesfall funnits men på grund av sjukdomsrisken, samt det faktum att djuret ej är önskat som vilt djur i landet, är jakt tillåten året runt.