Magi

Wikipedia

Den här artikeln handlar om övernaturlig magi. För underhållningstrolleri, se illusionist.

Ordet magi kommer från senlatinets magica (< lat. magice < grek. μαγικη (magikē), adj. till μάγος (mágos) < fpers. maguš (möjl. "makthavare", till roten i makt och mekanik), medlem av det zoroastriska prästerskapet magerna) och är en verklighetsuppfattning som grundar sig i en föreställning om att människan kan påverka verkligheten genom kontakt med övernaturliga makter.

Eftersom magin blandar samman den fysiska och den andliga världen och menar att dessa två på något vis skulle kunna påverka varandra materiellt, betraktas magi numera som en pseudovetenskap. Inom naturreligioner intog magin en central plats, exempelvis i samernas religion eller asatron. Under medeltiden var magin en viktig ingrediens i alkemin.

De som ägnar sig åt magi kallas magiker (efter persiskans magus, präst), trollkarlar eller häxor, och gör det ofta med hjälp av trollspö och trollformel.

Det finns i det västerländska kulturarvet två "sorters" magi, som förmodligen har något ursprung i gnosticismen:

Vit magi handlar om att besvärja och kommunicera med goda andeväsenden, inom kristendomen med Jesus, genom healing, utdrivande av onda andar genom exorcism, och liknande.
Svart magi eller svartkonst handlar om att besvärja onda andeväsen. Eftersom i gnosticismen Demiurgen var ond (eller ofullständig) var all form av materiekontroll, exempelvis alkemi (att framställa guld, kärleksdrycker och liknande), att betrakta såsom svartkonst.

Magi handlar enligt moderna magiker om att lära sig styra och läsa av "energier" av alla slag och kanske framförallt sina egna och andras "tankeenergier", alltså att med tankens kraft uppnå vissa mål.

Vissa former av magi, speciellt spådomskonst, exempelvis astrologi och tarotläsning kan svårligen klassificeras som vit eller svart, men bland kristna fundamentalister (som i varierande grad erkänner magin, även om den svarta formen ses som en styggelse) placeras denna form av magi ofta på den svarta sidan.

Inom nyandligheten (se New Age) har magin fått ett uppsving.

Den som uppnått högre vetande inom magi, inser sedan snabbt att det ej finns vit eller svart magi, utan att det är bara energier man använder sig av för att uppnå ett visst mål, som tex med elektricitet, som kan värma och lysa upp hem, eller döda någon i elektriska stolen, alltså är magi vad man gör det till. Man kan enligt egyptisk magi sätta in magi i två fack, högre och lägre magi. Allt som tillhör denna värld, som matriell framgång, kärlek osv är lägre magi medan all form av personlig utveckling är högre magi.

Inom egyptisk magi finns hög och låg magi, all magi som syftar på att uppfylla önskningar, njutning och hjälpa andra räknas som låg magi, likvärdigt med svart magi, medans hög magi har med att utveckla sig själv som männska och själ, allt som passar in på att växa som individ inom magin räknas då som hög magi, likvärdigt med vit magi enligt västerländskt dualist tänkande inom magin, men enligt egyptisk magi räknas ingen magi, hög som låg då som ond.

[redigera] Magi inom litteraturen

Magi förekommer flitigt inom vissa litterära genrer och kan närmast ses som ett kännetecken på fantasy. Den förekommer även flitigt i sagor, i många mytologiska berättelser och i så kallad magisk realism.