Drog
Wikipedia
- Denna artikel handlar om rusmedel. För drog i betydelsen råmaterial, se Drog (råmaterial).
En drog är en substans, syntetisk eller icke-syntetisk, som inte primärt intas för näringens skull. Droger brukar vanligen förädlas utanför kroppen, för att vid intagande avge önskad verkan på olika kroppsfunktioner (bekämpa sjukdomar eller symtom ect.), se läkemedel. I dagligt tal avses med droger olika rusmedel med psykoaktiv verkan - något som ändrar sinnestillståndet utan att ta omvägen via sinnena - framför allt narkotika men även kaffe, olika tobaks produkter och alkohol.
Människan har berusat sig sen urminnes tider och olika drogkulturer har vuxit upp runt om på jorden. I Sverige liksom i övriga västvärlden är kaffe, olika alkoholhaltiga drycker som öl, vin och sprit, produkter av kakao och tobak lagliga och socialt accepterade. På andra håll i världen brukas droger som kava, cannabis, opium, betel, kokablad, khat och andra droger öppet. I en del religioner brukas olika droger (främst psykedelia, cannabis och vin) som en del i religionsutövningen. De mest spridda drogerna i världen är nikotin och koffein.
Runt om på jorden förekommer illigalt bruk av droger. Alkohol är tabu inom islam och förbjudet i många länder, men dricks alltjämt av en del. Cannabis (hasch och marijuana) är den utan jämförelse mest brukade illegala drogen i västvärlden och på en del håll i Europa har tillämpningen av narkotikalagstiftningen förändrats till att tolerera småbruk och ibland även försäljning. Andra vanligen illegala droger är kokain, amfetamin, heroin och olika preparat som används som läkemedel för människor eller djur.
[redigera] Grupperingar av droger
[redigera] Opioider
Opioider, egentlig narkotika, har sövande, narkotiska, egenskaper men används främst för sina smärtstillande och euforigivande effekter. Vanliga exempel är morfin, heroin, kodein och metadon. Opium innehåller en blandning av många opioider. Opioider som framställs ur råopium, saven från vallmo, kallas opiater.
[redigera] Centralstimulantia
Centralstimulerande preparat ökar den psykiska energin och aktiviteten och minskar hunger, trötthet och sömnighet. Vanliga exempel är kokain ett derivat från kokablad och de syntetiska drogerna amfetamin och metamfetamin är de starkaste. Men andra mildare stimulantia är khat och kokablad som tuggas, koffein är centralstimulerande och kan erhållas ur många läskedrycker, té och kaffe.
[redigera] Sedativa
Centraldepressiva preparat har en hämmande inverkan på det centrala nervsystemet och kan upplevas euforiskt men har annars en lugnande och dövande, sederande, effekt samtidigt som de negativt påverkar medvetandegrad och impulskontroll. Absolut vanligast är alkohol men till kategorin brukar man snarare vanligtvis räkna olika bensodiazepiner och barbiturater. Även GHB kan tillföras denna grupp.
[redigera] Psykedelia
Olika psykedelia, hallucinogener och dissociativa droger, har ett mycket stort spektrum av psykiska effekter med många gemensamma nämnare men som ändå kan variera kraftigt mellan personer och tillfällen. LSD, psilocybin, meskalin, ayahuasca, och 2C-B är några typiska hallucinogena droger. Salvia, ketamin, lustgas och ångorna av eter är exempel på dissociativa droger.
[redigera] Lösningsmedel
Lösningsmedel som butan, bensin, toluen, thinner kan ha en bedövande och hämningslösande effekter, men även från ångorna av lim och färg kan olika lösningsmedel eller krom ge samma effekter. Långvarit missbruk av lösningsmedel orsakar permanenta hjärnskador.
[redigera] Övriga
Flera droger kan inte passas in i någon av kategorierna eller flera av dem. Kava och Cannabis (Hasch, Marijuana) är milt narkotiska och lätt psykodeliska utan att vara någotdera. MDMA eller Ecstasy är både stimulerande och hallucinogen. Snus och cigaretter innehåller nikotin som tillsammans med betel kan bilda en grupp som har blandade egenskaper, varav vissa stimulerande andra sederande.
