Nasoteket
Wikipedia
Nasoteket är en "särskild inrättning" inom Akademiska Föreningen (AF) i Lund bestående av en samling gipsavgjutningar av "särskilt förtjänta" (i regel lundensiska) personers näsor. Samlingen förvaltas av det så kallade Nasala utskottet inom AF.
Innehåll |
[redigera] Historik
Nasoteket föddes som idé den 29 november 1986 då Hans Alfredson i samband med AF:s Siste November-festligheter installerades som en av föreningens hedersledamöter. I sitt tacktal lanserade Alfredson tanken att man som en modern fortsättning på den namnfris över stora akademiska namn som sitter i AF:s Stora Sal skulle kunna hänga upp en samling näsavgjutningar i taket i samma förenings Lilla Sal. Denna skulle med tiden komma att antaga formen av en droppstensgrotta där äldre generationers akademiker kunde räcka "lång näsa" åt de unga novischerna.
Återkommen till Stockholm gick Alfredson från ord till handling och lät på Dramaten gjuta av sin egen samt två gamla spexkumpaners från 1950-talet – Hugo Hagander och Lars Olson (som f.ö. ritade den klassiska Djingis Khan-affischen) – näsor och skicka ned dessa till AF. Föreningen svarade med att utse en särskild arbetsgrupp, vilket den siste april 1987 ledde till det formella konstituerandet av Nasala utskottet ("NASA") och dess Nasotek. Samtidigt företogs de första lokala "nasifieringarna" av lundalegenden Folke "Spuling" Lindh, den framstående Lundaspexaren Jan Wirén samt dåvarande Rector Magnificus Håkan Westling.
Den 1 december 1987 kunde den officiella invigningen av Nasoteket äga rum under ledning av rektor Håkan Westling.
Hans Alfredson högtidstalade Om näsan, och konstaterade därvid bland annat att "redan de gamla grekerna hade näsor".
[redigera] Placering
Nasaoteket har, allteftersom samlingen vuxit, förvarats på olika platser i AF-borgen. I många år var det placerat i Tornrummet, men flyttades i anslutning till Siste November-festligheterna 2005 ner till det nyöppnade Café Athen.
[redigera] Nasifieringsprocessen
När Nasala utskottet, fattat beslut om att nasifiera (avgjuta näsan på) därtill förtjänt person, bestäms lämpligt tillfälle att utföra uppdraget.
Närmandet sker enligt mullvadsmodellen, d.v.s. någon edsvuren inom NASA får i uppgift att se till att delinkventen finns på rätt plats vid rätt tidpunkt, eftersom denna inte har en aning om vad som skall ske.
Nasifieringarna är i sig spektakulära: De sker inbrytningsvis, till exempel på "jämna födelsedagskalas", i samband med den officiella delen av 1:a maj- respektive siste april-firandet, under vederbörandes yrkesutövning, i direktsändning i radio eller i samband med spexföreställning.
En hedersvakt ur Nasala utskottet tar då – med trynemästaren i spetsen – scenen i besittning och kallar vördnadsbetygande fram den ovetande (men kanske då ont anande) delinkventen. Denna placeras liggande på ett bord (eller vad som finns till hands) med huvudet på en kudde och med en upplysande kandelaber på ömse sidor. Trynemästaren smetar därpå ut alginat (= samma som tandläkare använder för avgjutningar) över näsan. Utskottets jourhavande läkare kollar puls och andning under de två minuter avgjutningen pågår.
Efter lyckligt genomförd avgjutning bjuds den/de nynasifierade på cognac (eller alkoholfritt alternativ) och får skriva in sig i Utskottets liggare DIARIUM NASALE. Med alginatformen som mall görs sedan en gipsavgjutning av näsan, varefter denna högtidligen hängs upp i AF:s Nasotek på Athen.
[redigera] De nasifierade
I nuläget (december 2005) uppgår antalet "nasifierade" personer till 131 stycken. Dessa spänner över allt från endast lokalt kända unga spexare och studentlivsprofiler till nationella celebriteter med lundarötter ,såsom exempelvis förre statsministern/lundastudenten Ingvar Carlsson, justitiediton Gun Hellsvik, Kvitt eller dubbelt-domaren Ingvar Holm, TV-underhållarna Stellan Sundahl, Johan Wester och Anders Jansson, måltidsprofilen Carl Jan Granqvist samt Sveriges första kvinnliga biskop Christina Odenberg. Här hänger även Povel Ramels avgjutna näsa. Några av Lunds universitetsrektorers och samtliga karnevalsgeneralers (sedan 1954) näsavgjutningar finns också till allmän beskådan.
Nasala utskottet har även vid ett antal tillfällen nasifierat avlidna personer, företrädesvis från statyer. Exempel på sådana nasifierade är Esaias Tegnér, Tycho Brahe, Biskop Johan Henrik Thomander, Fritiof Nilsson Piraten och Sten Broman. Till de mest originella avgjutningarna i samlingen hör dock en näsa som inte ens är mänsklig; det rör sig om nosen på en klassisk skånsk "rögad" ål!
En fullständig förteckning över nasifierade med tidpunkt för avgjutandet och motiveringar eller epitet finns under Lista över nasifierade i AFs Nasotek.
[redigera] Nasala utskottet och dess verksamhet
Nasala utskottet är det utskott inom Akademiska Föreningen i Lund som vårdar och utvecklar det så kallade Nasoteket, numera (sedan Siste november 2005) förlagt till Athen.
[redigera] Litteratur
- Acta Nasologica (vol 1-5), Lund 1992-2003
- Olof Jarlman: Näsan i erotiken (nasoloigisk doktorsavhandling), Lund 1997
- Christer Liljemark: Näsan i heraldiken (nasologisk doktorsavhandling), Lund 2000
- Carlhåkan Larsén: Näsan i noten (nasologisk doktorsavhandling), Lund 2004
- Patrick Meurling: Akademiska Föreningens nasotek - en näsvis samling (ur Humor i Lund -en faktabok), Lund 1999
- Lars Malm: Näsan i Konsten – Konsten i Näsan (nasologisk doktorsavhandling), Lund 2006
