Ingvar Carlsson
Wikipedia
- För den svenske rallyföraren, se Ingvar Carlsson (rallyförare).
Ämbetsperiod: | 13 mars 1986– 4 oktober 1991 7 oktober 1994– 22 mars 1996 |
Företrädare: | Olof Palme Carl Bildt |
Efterträdare: | Carl Bildt Göran Persson Mona Sahlin |
Födelsedatum: | 9 november 1934 |
Födelseplats: | Borås, Västergötland |
Maka: | Ingrid Carlsson |
Politiskt parti: | Socialdemokraterna |
Ministärer: |
Regeringen Carlsson I |
Gösta Ingvar Carlsson, född 9 november 1934 i Borås, Västergötland, är en svensk politiker som var socialdemokratisk partiordförande 1986-1996 samt statsminister 1986-1991 och 1994-1996. Han är numera bosatt i Tyresö i Stockholm.
Carlsson var riksdagsledamot 1965-96 (ledamot av andra kammaren 1965-70), utbildningsminister 1969-1973, konsultativt statsråd 1973 och 1982-1986 (bostadsminister 1973, vice statsminister 1982-86 och från 1985 även miljöminister), bostadsminister 1974-1976, statsminister 1986-1991 och 1994-1996.
Carlsson växte upp i Borås och blev medlem i SSU, det socialdemokratiska ungdomsförbundet. Efter universitetsstudier vid universitet i Lund började han i statsrådsberedningen där han var sekreterare åt statsminister Tage Erlander 1958-1960. Efter studier vid Northwestern University i Evanston blev han ordförande i SSU och riksdagsman. I Regeringen Palme I var han utbildningsminister och bostadsminister. I Regeringen Palme II fungerade han som statsråd med ansvar för framtidsfrågor och var mellan 1985-1986 Sveriges miljöminister.
Innehåll |
[redigera] Statsminister
Efter Olof Palmes bortgång år 1986 blev Carlsson partiledare och statsminister. Tillsammans med finansminister Kjell-Olof Feldt kunde regeringen pressa ned ett budgetunderskott på 90 miljarder till ett överskott på några hundra miljoner. Som statsminister kunde han också genomdriva en omfattande reform av skattesystemet. Men Sveriges ekonomi försämrades alltmer i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Detta ledde till kritiserade besparingsåtgärder och den socialdemokratiska regeringens avgång år 1990. Underlag för en borgerlig regering fanns vid denna tid inte, så Carlsson bildade kort därefter ny regering, Regeringen Carlsson II med aktivt stöd av vänsterpartiet och passivt stöd av centerpartiet.
Den fortsatta försämrade ekonomin i Sverige ledde till förlust för socialdemokraterna i valet 1991.
Efter tre år med borgerlig regering och valseger i valet 1994 kunde Carlsson åter bilda regering, Regeringen Carlsson III. Denna regering lade fokus på att sanera de svenska statsfinanserna, och uppdraget gavs till den nytillträdde finansministern Göran Persson. Regeringsperioden blev tuff och den fick hård kritik från fackorganisationer och partimedlemmar för alla besparingar och skattehöjningar som gjordes.
Under hösten 1995 meddelade Ingvar Carlsson att han ville avgå som partiordförande och svensk statsminister. Efterträdaren sågs länge vara dåvarande jämställdhetsminister och vice statsminister Mona Sahlin. Men till följd av den s.k. Tobleroneaffären tog hon tillbaka sin kandidatur och avgick även senare ur regeringen. Den 5 december 1995 presenterade valberedningen finansminister Göran Persson till ny partiledarkandidat. Han valdes den 15 mars följande år på Socialdemokraternas partikongress till Socialdemokraternas partiordförande, och den 22 mars 1996 till ny statsminister.
[redigera] Efter tiden som partiledare och statsminister
Ingvar Carlsson satt som ordförande i den utredning som efter Göteborgskravallerna 2001 skulle utreda händelseförloppet. Deras rapport överlämnades till regeringen den 14 januari 2003.
Ingvar Carlsson är chef för FN:s oberoende Rwanda-kommission.
Ingvar Carlsson är stor supporter för Elfsborg i fotboll.
[redigera] Bibliografi
- Carlsson, Ingvar. Ur skuggan av Olof Palme (1999)
- Carlsson, Ingvar. Så tänkte jag - Politik & dramatik (2003)
- Carlsson, Ingvar Lindgren, Anne-Marie. Vad är socialdemokrati? (utgiven första gången 1974, femte reviderade utgåvan 2007)
[redigera] Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Ingvar Carlsson
Företrädare: Kurt Ward |
SSU:s förbundsordförande 1961–1967 |
Efterträdare: Bosse Ringholm |
Företrädare: Olof Palme |
Sveriges utbildningsminister 1969–1973 |
Efterträdare: Bertil Zachrisson |
Företrädare: - |
Sveriges bostadsminister 1973–1976 |
Efterträdare: Elvy Olsson |
Företrädare: Ola Ullsten |
Sveriges vice statsminister 1982–1986 |
Efterträdare: Svante Lundkvist |
Företrädare: - |
Sveriges miljöminister 1985–1986 |
Efterträdare: Birgitta Dahl |
Företrädare: Olof Palme |
Socialdemokraternas partiledare 1986–1996 |
Efterträdare: Göran Persson |
Företrädare: Olof Palme |
Sveriges statsminister 1986–1991 |
Efterträdare: Carl Bildt |
Företrädare: Carl Bildt |
Sveriges statsminister 1994–1996 |
Efterträdare: Göran Persson |
De Geer d.ä. | Posse | Thyselius | Themptander | G. Bildt | Åkerhielm | Boström | von Otter | Boström | Ramstedt | Lundeberg | Staaff | Lindman | Staaff | Hammarskjöld | Swartz | Edén | Branting | De Geer d.y. | von Sydow | Branting | Trygger | Branting | Sandler | Ekman | Lindman | Ekman | Hamrin | Hansson | Pehrsson-Bramstorp | Hansson | Erlander | Palme | Fälldin | Ullsten | Fälldin | Palme | Carlsson | C. Bildt | Carlsson | Persson | Reinfeldt
Kategorier: Födda 1934 | Ledamöter av Sveriges riksdag | Svenska partiledare | Svenska socialdemokrater | Svenska statssekreterare | Sveriges bostadsministrar | Sveriges konsultativa statsråd | Sveriges miljöministrar | Sveriges statsministrar | Sveriges utbildningsministrar | Sveriges vice statsministrar | Boråsare