Pontifex maximus
Wikipedia
Pontifex maximus, religiös titel.
I det antika Rom var Pontifex Maximus den främste medlemmen av prästkollegiumet, och detta var den viktigaste ämbetet inom den romerska religionen. Fram till 254 f.Kr. krävdes det att innehavaren var patricier. De romerska kejsarna bar titeln fram till övergången till kristendomen. Frasen betyder överstepräst. Titeln gavs till påve-ämbetet av de kristnade romerska kjesarna. Påve på latin är än idag Pontifex Maximus och kan ses som den sista kvarlevande titeln från det gamla romerska riket. För de polytheistiska kejsarna innebar titeln inget heltidsjobb utan mer rätten och äran att offra till gudarna och inleda vissa cermonier till dess ära. Den förste kejsaren som innehade titeln var Augustus, den tilldelades honom av Roms senat. När kejsar Claudius skulle föräras titeln på samma sätt tackade han nej, efter honom var titeln dock mer en regel än ett undantag.
[redigera] Ofullständig lista över Pontifices maximi
- 753 f.Kr. - 712 f.Kr. - Uppgiftera fullgjodes av Roms kungar
- 712 f.Kr. - Numa Marcius
- ...
- 509 f.Kr. - Papirius
- ...
- 449 f.Kr. - Furius
- 431 f.Kr. - Cornelius Cossus
- 420 f.Kr. - Minucius
- 390 f.Kr. - Follius Flaccinator
- ...
- 332 f.Kr. - Cornelius Callissa
- 304 f.Kr. - Cornelius Scipio Barbatus
- ...
- 254 f.Kr. - Tiberius Coruncanius
- 243 f.Kr. - Lucius Caecilius Metellus
- 237 f.Kr. - Lucius Cornelius Lentulus Caudinus
- 212 f.Kr. - Publius Licinius Crassus Dives
- 183 f.Kr. - Gaius Servilius Geminus
- 180 f.Kr. - Marcus Aemilius Lepidus
- 152 f.Kr. - Vakant
- 150 f.Kr. - Publius Cornelius Scipio Nasica
- 141 f.Kr. - Publius Cornelius Scipio Nasica Serapio
- 132 f.Kr. - Publius Licinius Crassus Mucianus
- 130 f.Kr. - Publius Mucius Scaevola
- 115 f.Kr. - Lucius Caecilius Metellus Dalmaticus
- 103 f.Kr. - Gnaeus Domitius Ahenobarbus
- 89 f.Kr. - Quintus Mucius Scaevola
- 81 f.Kr. - Quintus Caecilius Metellus Pius
- 63 f.Kr. - Julius Caesar
- 44 f.Kr. - Marcus Aemilius Lepidus
- 12 f.Kr. - Caesar Augustus
- 12 f.Kr. - 376 e.Kr. - Ämbetet inehades av de romerska kejsarna.
- Från 590 till nutid - Påven innehar titeln.
