PT-76

Wikipedia

PT-76
PT-76
Generella egenskaper
Typ	lätt amfibiestridsvagn
Besättning	3 (tankchef, laddare och förare)
Längd	6,91 m
Bredd	3,15 m
Höjd	2,26 m
Vikt	14,6 ton
Tillverkare	Volgograd Traktorfabrik
Skydd och beväpning
Skydd	14-20 mm
Primär beväpning	76 mm D-56B räfflad kanon
Sekundär beväpning	7,62 mm PKT koxial ksp
Mobilitet
Motor	V-6B 6-cyl vattenkyld dieselmotor 177 kW (240 hk)
Växellåda	{{{växellåda}}}
Tankvolym	{{{tank}}}
Upphängning	krängningshämmare
Hastighet på väg	44 km/h
Hastighet i terräng	25 km/h
Hastighet i vatten	10 km/h
Kraft/vikt	17 hk/ton
Räckvidd	260-370 km

PT-76 är en amfibiestridsvagn som skapades under början av 1950-talet av Sovjetunionen. Den blev som standard spaningsfordonet för den sovjetiska armén och i Warszawapakten. PT-76 (ryska ПТ-76) står för Plavajusjtji Tank (Плавающий Танк) som betyder simmande/amfibiestridsvagn.

[redigera] Historia

Efter andra världskriget såg Sovjetunionen ett behov av en ny och lättmanövrerad amfibiefordon. Mellan åren 1949-1951 utvecklades det en ny stridsvagn under Zh. Ya. Kotin. Denna på arméns beställningar skulle ha amfibie egenskaper. Kotin och hans ingenjörer fick fram PT-76, som officiellt introducerades den 16 augusti 1952. 1853 startade produktionen i Volgograds Traktor Fabrik. 1958 kom en ny förbättrad variant, PT-76B som producerades ända fram till 1963.

Cirka 7000 stycken PT-76:or tillverkades och runt 2000 exporterades till Sovjetvänliga stater. Över 25 länder har använt PT-76:an, bland annat: Afghanistan, Albanien, Angola, Kina, Kongo, Kuba, Egypten, Finland, Guinea, Indien, Indonesien, Irak, Laos, Madagaskar, Mocambique, Nordkorea, Pakistan, Polen, Vietnam och Jugoslavien.

Kina har tillverkat en egen kopia av PT-76 med ett runt torn som finns på en av deras egna stridsvagnar Type-62. Kopian kallas för Type-63 och är till för armén och marina enheter. Varianten Type-63A har ett torn som är mer likt den på PT-76. Type-63 modellerna har exporteras till Pakistan, Sudan, Tanzania, Myanmar och Vietnam.

[redigera] Stridshistoria

Under Vietnamkriget (1957-1975) använde Nordvietnams styrkor PT-76:or med stor framgång. PT-76 var väldigt idealisk för Vietnams regnskogar, floder och träskmarker. Den deltog i Slaget om Khe Sanh (1968), under Slaget om Lang Vei, där 12 PT-76:or var med i ett anfall mot ett Amerikansk läger för Specialstyrkor. 5 stycken förstördes av granatsplitter och amerikanska raketgevär av typen LAW. Trots det hade PT-76 en avgörande roll i slaget. Minst 5 stycken PT-76 deltog i det enda stridsvagn mot stridsvagn slaget under kriget före USA:s tillbakadragande. Slaget skedde år 1969 vid Ben Het som ligger nära Laos gräns. 2 PT-76:or förstördes av amerikanska stridsvagnar av typen M48A3 (se M48 Patton)

Under åren de två krigen mellan Pakistan och Indien år 1965 och 1971 användes PT-76 i stridigheterna. Indiens överväldigande styrkor och avancerad taktik gjorde att de besegrade Pakistans armé 1971.

PT-76 användes också i Mellanöstern i Sexdagarskriget (1967) och i Oktoberkriget (1973). Den anvädes även under inbördeskriget i Angola åren 1975-1992, där Kubansk militär deltog som använde sovjetiska militärfordon som PT-76.

Trots att det är idag en väldigt gammal stridsvagn används den fortfarande av vissa länder. Det raporteras att ryska armén använde PT-76:or under krigen i Tjetjenien och att Indonesien använde på en av deras öar Ambon under ett civilt uppror år 2000 och framåt.

[redigera] Utrustning

PT-76 har ett båtliknande chassi, vilket är idealiskt för ett amfibiefordon. Små förberedelser behövs göras innan Stridsvagnen används i vattnet. För användning i vattnet drivs den av två vattenjetmotorer som sitter på varsin sida på vagnen och utflödet vid aktern. De två utflödarna vid aktern kan stängas delvis eller helt, vilket tvingar vattnet att åka ut vid hål på sidorna. Detta gör att energin går åt sidan och fordonet svänger. Det effektiva styrsystemet låter den att styras relativt lätt, jämfört med andra amfibiefordon från samma tid. I vattnet har den en hastighet på 10 km/h och på land 44 km/h.

Om de skulle behövas finns inne i vagnen elektriska pumpar och manuella om de elektriska skulle haverera. De håller stridsvagnen flytande även om den är delvis förstörd och läcker.

Den fem växliga lådan på vagnen är den samma som finns på den kända T-34-85 från andra världskriget. Den har 4 växlar för framåt och 1 för back. Motorn är en 6-cylindrig V-6B vattenkyld motor, som ger en styrka på 240 hk (177 kW).

PT-76 har en besättning på 3 man, där tankchefen är både radio operatör och skytt. Detta är en nackdel och minskar stridsvagnens effektivitet. Tankchefen och laddaren delar samma dubbellucka. För att skära ner på vikt för att den ska flytta togs mycket på pansaret. Tjockleken är max 20 mm (på tornet, 14 mm på vagnen). Vilket gör den ganska oskyddad under strid. Idag är kanonen, som är på 76 mm och laddas manuellt, för liten för att användas mot fiendepansar som är ibland för tjockt för att penetreras av dess projektiler. Den effektiva räckvidden på kanonen är på 1500 m. Stabilisatorn på PT-76 tillåter den att skjuta när vagnen är i rörelse. På vissa varianter är en infraröd målsökare monterad. Den ligger bakom andra sovjetiska fordon i teknik. Den saknar nukleär, biologisk och kemisk skyddsutrustning (NBC), vilket skär ner på effektiviteten mer. Trots allt har den en bra manövrering, utformning och är en pålitligt transportfordon och stödfordon för infanteri. Den kom att ersättas av BRM-1, som är en spaningsvariant av BMP-1.

[redigera] Varianter

PT-76 modell 1: första varianten utrustad med en D-56T (multi-springad mynnings delare) räfflad kanon.
PT-76 modell 2: uppgradering med en D-56TM (dubbel förträngd mynnings delare med en tryckutjämnad) räfflad kanon.
PT-76 modell 3: uppgradering med en D-56TM (dubbel förträngd mynnings delare) räfflad kanon.
PT-76B eller modell 4: med en 2-plan stabiliserad D-56TS räfflad kanon.
PT-76M: förbättrad variant med bättre amfibie egenskaper tack vare dess större deplacement. Utvecklades till den ryska marinen men sattes aldrig i tjänst.

Polsk modell med en 12,7 mm lv-ksp och med separata luckor för tankchefen och laddaren.

Type-60: Under början av 1950-talet fick Kina några få PT-76:or av Sovjet och tillverkade identiska kopior mellan åren 1959-60.
Type-63: Förbättring an Type-60 med ett runt torn, större chassi, 4 mans besättning, Type-6285TC räfflad 85 mm kanon och en 12150L2 vätskekylande dieselmotor på 400 hk. På 1970-talet monterades det laseravståndsmätare och infraröd mörkerseende instrument. På 1990-talet gjordes den med ett nytt utformat chassi och en 105 mm kanon, och 1997 introducerades det en ny variant som fick namnet Type-63A.

En Israelisk variant, utvecklad av Nimda Group har utvecklas med en amerikansk 90 mm kanon, nytt eldledningssystem och en dieselmotor på 300 hk.

[redigera] Fordon baserad på PT-76

BTR-50: bepansrad trupptransport fordon.
MT-LB: bepansrad trupptransport fordon.
OT-62 (TOPAS): Tjeckisk/Polsk variant av BTR-50.
ZSU-23-4: mobil luftvärnkanon.
ASU-85: 85 mm mobilt artilleri.
FROG-2, FROG-5 och SA-6 Gainful: mobilt missil avfyrande system.

[redigera] Se även

M551 Sheridan som var USA:s "svar" på den ryska PT-76.

Kalla krigets stridsvagnar
USA
M24 Chaffee - M26 Pershing M41 Walker Bulldog - M46 Patton M47 Patton - M48 Patton - M60 Patton
Storbritannien
Centurion - Challenger 1 Chieftain - Conqueror
Frankrike	Tyskland
AMX-13 - AMX-30	Leopard 1
Sovjetunionen
T-10 - T-54 - T-55 - T-62 - PT-76 - T-64 - T-72
Kina
Type-59 - Type-62 - Type-63 - Type-69 - Type-88
Övriga länder
Magach - Stridsvagn S - Type 74 - Vijayanta
Tidsaxel
Första värdskriget Mellankrigstiden Andra värdskriget Kalla kriget Moderna stridsvagnar