New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Realsocialism - Wikipedia, den fria encyklopedin

Realsocialism

Wikipedia

Ej att förväxla med socialrealism eller socialistisk realism som är estetiska konstbegrepp.

Realsocialism (från reellt existerande socialism), benämning på det samhällssystem som rådde i det forna östblocket samt för det system som råder eller rådde i de länder vars statsbärande parti gjort anspråk på socialism, exempelvis Kuba och Vietnam. Uttrycket ”realsocialism” eller ”den reellt existerande socialismen” lär komma från DDR där det användes i polemik mot kritiker från väst: ”det må vara att vårt system inte lever upp till de krav ni ställer på socialismen – men till skillnad från er socialism så existerar vår i verkligheten!” – med andra ord det s.k. ontologiska gudsbeviset ställt på huvudet; som argument betraktat mer brutalt än övertygande. Rent konkret syftar innebörden på den politik som fördes i socialismens eller kommunismens namn. Nordkorea som haft Juche som statsbärande ideologi sedan 1977 har uttalat en målsättning som påstås leda till det kommunistiska idealsamhället, och är därför att beteckna som en realsocialistisk stat, även om de till skillnad från de flesta övriga realsocialistiska stater inte har marxism-leninism som ideologi. Med andra ord används begrepp om samtliga förekomster i historien av statsbildningar som byggde på socialistiska och kommunistiska idéer och är direkt utbytbar mot kommunistisk stat enligt definitioner som används av till exempel massmedia och i vardagligt språk (hos icke-kommunister).

Ursprungligen användes begreppet av dem som stödde östblocket, för att implicit säga att de socialister som inte stödde östblocket motarbetade den socialism som faktiskt fanns. Begreppet har dock på senare tid blivit något av ett skällsord, som används av de socialister som är kritiska till den politik som fördes i det forna östblocket.

En realsocialism, eller benämningen "kommuniststat" som ofta används som synonym, behöver inte ha någonting med Marx kommunistiska teorier att göra, mer än själva namnet på den ideologi det statsbärande partiet säger sig ha. Leninister och Trotskister i icke-kommunistiska stater har ofta gett ett kritiskt stöd till flera av dessa stater medan andra kommunister i icke-kommunistiska stater tagit avstånd från dem och ibland till och med tagit upp vapen mot dem. Exempel på händelser där kommunister deltagit i kampen mot kommuniststater är upproren i Östeuropa, främst då Ungernrevolten 1956 som av många kommunister och anarkister hyllas som ett proletärt rådsuppror (samtidigt som från andra grupperingar betonar man det som ett uppror mot både mot kommunismen och den sovjetiska ockupationen), dels mot diktaturen och dels mot kapitalismen som sådan[källa behövs]. Pragvåren 1968 i Tjeckoslovakien som leddes av kommunisten Alexander Dubček under parollen "Socialism med mänskligt ansikte" med mål att omvandla staten i socialdemokratisk riktning, är ett annat exempel som fick stort stöd av socialister runtom i världen. De länder som idag styrs av statsbärande kommunistpartier är Kina, Kuba, Laos, Nordkorea och Vietnam. Vissa andra länder styrs också av kommunistpartier, men utan att kommunistpartiet är statsbärande, till exempel Mongoliet där Mongoliska folkets revolutionära parti sitter i regeringsställning i ett flerpartisystem.

Med ett kommunistiskt samhälle menas dock ofta något helt annat. Det är en teoretisk konstruktion skapad av Marx med vilken han åsyftade ett samhälle utan privategendom, klasser, stat, lönearbete och varuproduktion. Även om ett kommunistiskt samhälle i modern bemärkelse aldrig existerat, anser marxister att det existerat samhällen som byggt på liknande principer. Exempelvis nämner och beskriver Engels i Beskrivning av de under senare tid bildade och fortfarande bestående kommunistiska kolonierna ett antal mindre samhällen som levde i ett tillstånd av egendomsgemenskap. I Familjens, statens och privategendomens ursprung hävdade Engels, baserad på Lewis H. Morgans forskning, att människan ursprungligen (innan vi blev bofasta) levde i en sorts primitiv kommunism, "urkommunism".

Kommunismen i statsstyrande ställning är den ideologi som är ansvarig för flest människors död och lidande under 1900-talet.[1] och även överträffar uppskattade massmord tidigare i världshistorien, enligt R.J. Rummel[2].

[redigera] Referenser

  1. ^ R. J. Rummel Death by Government; Referat av Richard M. Ebeling på http://www.fff.org/freedom/1094f.asp: "The megamurdering states of the 20th century have been: the U.S.S.R. (1917-1987), 61,911,000; Communist China (1949-1987), 35,236,000; Nazi Germany (1933-1945), 20,946,000; and Nationalist (or Kuomintang) China (1928-1949), 10,076,000. These are followed by the "lesser" megamurdering states: Japan (1936-1945), 5,964,000; Cambodia (1975-1979), 2,035,000; Turkey (1909-1918), 1,883,000; Vietnam (1945-1987), 1,678,000; North Korea (1948-1987), 1,663,000; Poland (1945-1948), 1,585,000; Pakistan (1958-1987), 1,503,000; Mexico (1900-1920), 1,417,000; Yugoslavia (1944-1987), 1,072,000; Czarist Russia (1900-1917), 1,066,000."
  2. ^ https://www.mega.nu/ampp/rummel/murder.htm R. J. Rummel DEMOCIDE: MURDER BY GOVERNMENT
Den här artikeln innehåller uppgifter som inte styrkts med källhänvisningar.
Om du känner till ämnet kan du förbättra artikelns trovärdighet genom att ange
källor för faktauppgifterna som anges i artikeln och korrigera eventuella fel.


[redigera] Se även

Andra språk

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu