Ribosom
Wikipedia
Figur 1: Ribosomens båda delar, den mindre enheten (A) och den större enheten (B). Sido och front vy.
(1) Huvud. (2) Plattform. (3) Bas. (4) Kam. (5) Central utbuktning. (6) Baksida. (7) Stjälk. (8) Framsida. |
Figur 2 : Stora (1) och lilla (2) enheten ihopsatta
|
Ribosomer kallas de organeller i cellerna där peptider, långa kedjor av aminosyror bildas. Denna process kallas också translation och utgör det centrala steget i proteinsyntesen. Aminosyrornas ordningsföljd i peptiden bestäms av den genetiska informationen i form av budbärar-RNA (mRNA). Ribosomerna förekommer dels fritt i cellens cytoplasma dels bundna till cellens endoplasmatiska nätverk.
[redigera] Struktur
En ribosom består av en mindre och en större enhete (Figur 1) som var och en är uppbyggda av stora RNA-molekyler (ribosom-RNA, rRNA) och flera mindre proteiner. Den exakta uppbyggnaden och formen varierar något mellan olika former av celler. Hos eukaryoter brukar de båda delarna betecknas 40S (mindre enheten) respektive 60S (större enheten) medan delarna hos prokaryoter betecknas 30S respektive 50S efter respektive dels sedimenteringshastighet i en centrifug (Se enheten svedberg).
[redigera] Förekomst
Ribosomer förekommer dels fritt i cellens cytosol, och i mitokondrier och kloroplaster, dels i eukaryoter, bundna till cellkärnans eller endoplasmanätets membran. De fria ribosomerna kan samlas kring en gemensam mRNA-tråd och bilda en så kallad polysom. Dessa ribosomer producerar vanligtvis proteiner som används i cytosolen eller i de organeller de förekommer. De membranbundna ribosomerna producerar vanligtvis proteiner som används i cellkärnan eller som transporteras via endoplasmanätet för att utsöndras från cellen till dess omgivning eller användas i cellmembranet.
[redigera] Funktion
Ritningen för det protein som ska tillverkas är en molekyl budbärar-RNA (mRNA) som transporterats från cellkärnan till ribosomerna. I figur 3 visas hur den större och mindre ribosomdelen samlas vid start-kodonet (vid 5'-änden) av mRNA-molekylen. Varje kodon, d.v.s. följd av 3 baser, i mRNA-molekylen specificerar enligt den genetiska koden en viss aminosyra. För varje typ av aminosyra finns en specifik variant av transport-RNA-molekyl (tRNA), som dels binder den givna aminosyran, dels exponerar en komplementerande bassekvens som matchar kodonets. Ribosomen använder sådana tRNA-molekyler för att bit för bit foga samman aminosyror till ett protein. Vid proteinsyntesen förflyttar sig ribosomerna stegvis längs budbärar-RNA-molekylen och bygger upp proteinet en aminosyra i taget. Ofta är flera ribosomer samtidigt aktiva på olika positioner längs en mRNA-molekyl.
