Tall

Wikipedia

Denna artikel eller detta avsnitt bör skrivas utifrån ett globalt perspektiv.
Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information.

?Tall

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Barrväxter Pinophyta
Klass:	Pinopsida
Ordning:	Pinales
Familj:	Tallväxter Pinaceae
Släkte:	Tallar Pinus
Art:	Tall P. sylvestris
Vetenskapligt namn
§Pinus sylvestris Auktor: Linné, 1753


Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Tall eller fura (Pinus sylvestris) är ett träd inom släktet tallar och familjen tallväxter.

Talldunge

[redigera] Utseende

Tallen är ett av de mer imponerande barrträden i Sverige genom sin stam, som vid gynnsam växt blir mastlikt smärt och rak och kvistfri ända upp till den av ett fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går till över 30 meter. I sin övre hälft har den gulröd bark. Tallens barrdräkt är mera grå- eller blågrön än granens. Tallen kännetecknas av den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten: barren sitter 2 och 2 (hos andra arter i släktet tallar upp till 5) på små kortskott som dessutom bär några hinnaktiga lågblad av brungrå färg. Dessa kortskott utgår från långskott som bär strödda blad som är förkrympta till fjäll. De egentliga tallarna igenkänns också på kottefjällen, som är tjockare mot spetsen och där liksom tvärt avhuggna med en vårta i mitten. Tallkotten mognar först året efter att den "blommat" ut.

[redigera] Reproduktion

Till sin "blomning" är tallen sambyggare och vindblommig liksom granen, men "honblomman", som även på tallen har purpurröda fjäll, är inte större än en ärta och hanblommorna (de små gula, axlika ståndarsamlingarna) sitter här talrikt hopade till en avlång blomställning kring grenarna. Tallen är känd för sin oerhörda rikedom på ståndarmjöl, som under blomningsperioden övertäcker mark och vattensamlingar i skogen likt ett svavelgult pulver (en företeelse som i folkmun fått namnet "svavelregn"). I länder där tallen växer mera spridd än i Skandinavien, har man funnit tallpollen på vattensamlingar flera mil från närmaste växande tallar. Genom undersökningar vid svenska fyrar har man funnit att barrträdspollen förs av vindarna tiotals mil ut till havs.

[redigera] Växtplats

Tallen har djupgående rötter och trivs på nära nog all slags mark, men som högstammig skog (timmerskog) företrädesvis på varm, torr, mager jordmån, till exempel det på högre belägna ställen i mellersta Skandinavien så allmänt utbredda morän- eller krossgruset. Lingon och renlav är karaktärsväxter för den högväxta, ljusa tallskogen. På myrar blir tallen dvärgartat liten, en s.k. martall, som vid en ålder av 50 år kan vara endast manshöjd och ha en stam som inte är grövre än en vanlig spatserkäpp. I folktron tänkte man sig att maran hade ridit trädet – därav namnet. I Sverige kan tallen uppnå en ålder av åtminstone 550 år.

En tall på tillväxt

[redigera] Utbredning

Nära hälften av Sveriges yta är skog, och därav är barrskog den vida övervägande delen. Tallen är näst granen det vanligaste trädet i den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran på goda marker, men används på marker med låg bonitet, där den har en högre produktion. Tall är mer ljuskrävande än granen och har ett mer djupgående rotsystem och högre stormfasthet.

År 1919 gjorde furuskogarna skogsbruket till en av Sveriges huvudnäringar. De svenska landskap, där det stora skogsbruket och sågverksrörelsen hade sina främsta tillhåll, var Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, där upp till 80 % av landets yta bär skog. Från dessa trakter kom den största delen av Sveriges trävaruexport. Denna var så stor, att skogsprodukterna 1919 till sitt värde utgjorde mer än hälften av hela exporten.

[redigera] Användning

Tallen är som skogsbildare den ekonomiskt viktigaste trädarten i Skandinavien. Furutimmer är fastare och hårdare än granved och är genom sin kådhalt mycket varaktigt, särskilt till undervattensbygge och pålning. Det är timmer från tall som är den vanligaste råvaran för slipers, stolpar och andra typer av impregnade trävaror. IKEA har med möbler som hyllan Ivar populäriserat användningen av exponerat kvistigt furuvirke inom möbelindustrin.