Världsmästerskapet i fotboll 1962
Wikipedia
 |
|
| Deltagande nationer • Kval • Huvudturnering |
56 16 |
| Datum | 30 maj-17 juni 1962 |
| Värd | Chile |
| Spelplatser | Arica, Santiago, Viña del Mar, Rancagua |
| Placeringar • Guld • Silver • Brons |
Brasilien Tjeckoslovakien Chile |
| Matcher | 32 |
| Mål • Målsnitt |
89 2,78 per match |
| Publik • Publiksnitt |
776 000 24 250 per match |
| Flest mål | Flórián Albert (HUN), Garrincha (BRA), Valentin Ivanov (URS), Drazen Jerkovic (YUG), Leonel Sánchez (CHI), Vavá (BRA), 4 mål |
Världsmästerskapet i fotboll 1962
För första gången sedan 1950 gick slutspelet i Sydamerika. Brasilien kunde försvara den första VM-titeln från 1958. Pelé skadades redan i den andra matchen men i hans frånvaro steg Garrincha fram och gjorde fyra mål. Brasilien vann i finalen mot överraskningen Tjeckoslovakien med 3-1.
Innehåll |
[redigera] Kval
[redigera] Översikt
1962 hade Världsmästerskapet i fotboll återvänt till den sydamerikanska kontinenten, för första gången sedan 1950, då Brasilien var värdar. Årets värdar var Chile, enligt FIFAs beslut i Lissabon, i juni 1956. Turnering vanns av Brasilien, som tog titeln efter att ha vunnit över Tjeckoslovakien med 3-1 i finalen.
Endast tre länder tävlade om att få hålla VM detta år, dessa var Västtyskland, Argentina och Chile. Chile vann den striden, trots att det andra större och bättre utrustade sydamerikanska landet var favoriter. De behöll samma format som i Sverige-VM 1958, då 16 lag deltog i huvudturneringen, och dessa sexton delades upp i fyralagsgrupper. De två bästa lagen i varje grupp gick vidare till kvartsfinalerna.
I maj 1960, när förberedelserna var på god väg, led Chile av den största jordbävningen under 1900-talet, som orsakade en stor skada på den nationella infrastrukturen. Carlos Dittborn, chefen för organisationskommittén, sade då "Because we don't have anything, we will do everything in our power to rebuild" (ungefär: "För att vi inte har någonting, så kommer vi att göra allt i vår makt för att återuppbygga"), vilket blev en inofficiell slogan för turneringen. Arenorna och övrig infrastruktur byggdes upp rekordsnabbt och turnering kunde börja utan någon som helst fördröjning. Otruligt nog så fick inte Carlos Dittborn leva tillräckligt länge för att bevittna hans lyckade försök, då han dog en månad innan starten av turneringen. Matcharenan i Arica kallades upp efter honom i hans ära - och arenan bär fortfarande hans namn.
[redigera] Spelartrupper
[redigera] Summering
Turneringen präglades av mycket defensiv taktik, som också oftast gick ut på att skada motståndaren, och turneringen har därmed också fått smeknamnet "det glömda världsmästerskapet". Det giftiga atmosfären kulminerade i matchen mellan Chile och Italien (2-0) som är känd som "Slaget om Santiago". Även om bara två spelare visades ut (båda italienare) av den i överlag dåliga engelska domaren Ken Aston, så försökte båda lagen skada motståndarna repeterade gånger, och det italienska laget behövde polisskydd för att lämna arenan säkra.
Få lag och spelare levde upp till sina förväntningar och rykten under turneringen. Brasiliens Pelé, hjälten från 1958, blev skadad i den första gruppspelsmatchen mo Tjeckoslovakien. Sovjetunionens målvakt Lev Yashin, världens bäste vid den tiden, var i en dålig form vilket gjorde så att laget åkte ut mot Chile i kvartsfinalen (1-2). Ingen av stjärnorna från de dåvarande europeiska storklubbarna (Real Madrid, FC Barcelona, AC Milan och Benfica) lämnade ett avtryck i turneringen. De enda ljusa punkterna i en annars mörk och tråkig turnering var Brasiliens unga stjärnskott Amarildo (ersättare för Pelé) och Garrincha, hjältedåden Tjeckoslovakiens målvakt Viliam Schrojf gjorde i matcherna mot Ungern och Jugoslavien, och den inspirerande insatsen av värdarna Chile, som oväntat kom trea i turneringen och knep bronspengen med ett relativt okänt lag, genom utmärkt lagkänsla och med domarna på deras sida - ett fenomen, det sista, som setts många fler gånger än en gång i VM-historien.
I gruppspelsomgången vann Brasilien sin grupp före Tjeckoslovakien, som blev tvåa, Mexiko och Spanien. Sovjetunionen och Jugoslavien kom etta respektive tvåa i gruppen, före Uruguay och Colombia. Ungern, tillsammans med England, gick vidare till kvartsfinalen, medan Argentina och Bulgarien åkte hem. England och Argentina slutade på samma poäng, men England gick vidare tack vare bättre målskillnad - vilket var första gången man tillämpade regeln med målskillnad i en VM-turnering. Schweiz förlorade samtliga matcher, medan Västtyskland och Chile gick vidare före Italien.
Överraskande nog så vann Chile över Sovjetunionen i kvartsfinalen med 2-1, och gick vidare till semifinalen där de skulle möta vinnaren England och Brasilien. Efter en brilliant insats av Garrincha, som inkluderade två mål och en 3-1-vinst, gick Brasilien vidare till semifinalen. 1-0-vinster för Jugoslavien och Tjeckoslovakien mot Västtyskland respektive Ungern gjorde så att de två slaviska staterna ställdes mot varandra i semifinalen.
Lite under 6000 personer såg Tjeckoslovakien vinna över Jugoslavien med 3-1, medan cirka 76600 såg Brasilien vinna över värdarna Chile med 4-2. Denna match såg två röda kort: Garrincha för Brasilien, och Landa för Chile. Chile tog sedan en tredjeplats efter att ha vunnit med 1-0, målet gjordes av Rojas i den 90e minuten. Ett intressant faktum är att samme målskytt, Rojas, också gjorde mål i de båda nyckelmatcherna Chile mot Sovjetunionen och Chile mot Jugoslavien.
Det var på Estadio Nacional de Chile som finalen spelades, och redan efter 15 minuter, fick Brasilien se sig själva ligga under med ett mål, efter att Scherers långboll nådde Masopust: 1-0 Tjeckoslovakien. Men, precis som VM fyra år tidigare, så slog Brasilien tillbaka, och kvitterade två minuter senare genom Amarildo, efter ett misstag av den Tjeckoslovakiske målvakten. Brasilien nöjde sig inte, och efter att Zito och Vava gjort mål halvvägs in i andra halvlek. Tjeckoslovakerna kom inte tillbaka, och Brasilien vann matchen med 3-1, ett lyckat försvar av deras titel från 1958, trots avsaknaden av Pelé.
[redigera] Deltagare
[redigera] Grupp 1 |
[redigera] Grupp 2 |
[redigera] Grupp 3 |
[redigera] Grupp 4 |
[redigera] Resultat
[redigera] Gruppspel
[redigera] Grupp 1
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  Sovjetunionen |
3 | 2 | 1 | 0 | 8 | 5 | 3 | 5
|
| 2 |  Jugoslavien |
3 | 2 | 0 | 1 | 8 | 3 | 5 | 4
|
| 3 |  Uruguay |
3 | 1 | 0 | 2 | 4 | 6 | -2 | 2
|
| 4 |  Colombia |
3 | 0 | 1 | 2 | 5 | 11 | -6 | 1
|
| Onsdag 30 maj 1962 15:00 |
Uruguay |
2 – 1 (0 – 1) | Colombia |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 7908 Domare: Andor Dorigi |
| Sasia (56) Cubilla (75) |
Zuluaga (str 19) |
| Torsdag 31 maj 1962 15:00 |
Sovjetunionen |
2 – 0 (0 – 0) | Jugoslavien |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 15000 Domare: Albert Dusch |
| Ivanov (51) Poledelnik (83) |
| Lördag 2 juni 1962 15:00 |
Jugoslavien |
3 – 1 (2 – 1) | Uruguay |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 8829 Domare: Karol Galba |
| Skoblar (str 25) Milan Galic (29) Jerkovich |
Cabrera (29) |
| Söndag 3 juni 1962 15:00 |
Sovjetunionen |
4 – 4 (3 – 1) | Colombia |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 8040 Domare: Jõao Etzel Filho |
| Ivanov (8, 11) Chislenko (10) Ponedelnik (56) |
Aceros (21) Coll (68) Rada (72) Klinger (86) |
| Onsdag 6 juni 1962 15:00 |
Sovjetunionen |
2 – 1 (1 – 0) | Uruguay |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 9973 Domare: Cesare Jonni |
| Mamykin (38) Ivanov (89) |
Sasia (54) |
| Torsdag 7 juni 1962 15:00 |
Jugoslavien |
5 – 0 (2 – 0) | Colombia |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 7167 Domare: Carlos Robles |
| Galic (20, 61) Jerkovic (25, 87) Melic (82) |
[redigera] Grupp 2
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  Västtyskland |
3 | 2 | 1 | 0 | 4 | 1 | 3 | 5
|
| 2 |  Chile |
3 | 2 | 0 | 1 | 5 | 3 | 2 | 4
|
| 3 |  Italien |
3 | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | 1 | 3
|
| 4 |  Schweiz |
3 | 0 | 0 | 3 | 2 | 8 | -6 | 0
|
| Onsdag 30 maj 1962 15:00 |
Chile |
3 – 1 (1 – 1) | Schweiz |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 65000 Domare: Kenneth Aston |
| Sánchez (44, 51) Ramírez (55) |
Wuethrich (6) |
| Torsdag 31 maj 1962 15:00 |
Västtyskland |
0 – 0 (0 – 0) | Italien |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 65440 Domare: Robert Davidson |
| Lördag 2 juni 1962 15:00 |
Chile |
2 – 0 (0 – 0) | Italien |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 66057 Domare: Kenneth Aston |
| Ramírez (73) Toro (87) |
| Söndag 3 juni 1962 15:00 |
Västtyskland |
2 – 1 (1 – 0) | Schweiz |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 64922 Domare: Leo Horn |
| Bruells (45) Seeler (59) |
Schneiter (73) |
| Onsdag 6 juni 1962 15:00 |
Västtyskland |
2 – 0 (1 – 0) | Chile |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 67224 Domare: Robert Davidson |
| Szymaniak (str 21) Seeler (82) |
| Torsdag 7 juni 1962 15:00 |
Italien |
3 – 0 (1 – 0) | Schweiz |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 59828 Domare: Nickolaj Latychev |
| Mora (1) Bulgarelli (65, 67) |
[redigera] Grupp 3
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  Brasilien |
3 | 2 | 1 | 0 | 4 | 1 | 3 | 5
|
| 2 |  Tjeckoslovakien |
3 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | -1 | 3
|
| 3 |  Mexiko |
3 | 1 | 0 | 2 | 3 | 4 | -1 | 2
|
| 4 |  Spanien |
3 | 1 | 0 | 2 | 2 | 3 | -1 | 2
|
| Onsdag 30 maj 1962 15:00 |
Brasilien |
2 – 0 (0 – 0) | Mexiko |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 10484 Domare: Gottfried Dienst |
| Zagallo (56) Pelé (73) |
| Torsdag 31 maj 1962 15:00 |
Tjeckoslovakien |
1 – 0 (1 – 0) | Spanien |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 12700 Domare: Carl Erich Steiner |
| Stibranyi (80) |
| Lördag 2 juni 1962 15:00 |
Brasilien |
0 – 0 (0 – 0) | Tjeckoslovakien |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 14903 Domare: Pierre Schwinte |
| Söndag 3 juni 1962 15:00 |
Spanien |
1 – 0 (0 – 0) | Mexiko |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 11875 Domare: Branko Tesanic |
| Peiró (90) |
| Onsdag 6 juni 1962 15:00 |
Brasilien |
2 – 1 (0 – 1) | Spanien |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 18715 Domare: Sergio Bustamente |
| Amarildo (72, 86) Adelardo (35) |
| Torsdag 7 juni 1962 15:00 |
Mexiko |
3 – 1 (2 – 1) | Tjeckoslovakien |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 10648 Domare: Gottfried Dienst |
| Díaz (12) Del Águila (29) Hernández (90) |
Masek (15) |
[redigera] Grupp 4
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 |  Ungern |
3 | 2 | 1 | 0 | 8 | 2 | 6 | 5
|
| 2 |  England |
3 | 1 | 1 | 1 | 4 | 3 | 1 | 3
|
| 3 |  Argentina |
3 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | -1 | 3
|
| 4 |  Bulgarien |
3 | 0 | 1 | 2 | 1 | 7 | -6 | 1
|
| Onsdag 30 maj 1962 15:00 |
Argentina |
1 – 0 (1 – 0) | Bulgarien |
Estadio El Teniente, Rancagua Publik: 7134 Domare: Juan Gardeazabal |
| Facundo (4) |
| Torsdag 31 maj 1962 15:00 |
Ungern |
2 – 1 (1 – 0) | England |
Estadio El Teniente, Rancagua Publik: 7938 Domare: Leo Horn |
| Tichy (17) Albert (61) |
Flowers (str 60) |
| Lördag 2 juni 1962 15:00 |
England |
3 – 1 (2 – 0) | Argentina |
Estadio Teniente, Rancagua Publik: 9794 Domare: Nickolaj Latychev |
| Flowers (str 17) Charlton (42) Greaves (90) |
Sanfilippo (81) |
| Söndag 3 juni 1962 15:00 |
Ungern |
6 – 1 (4 – 0) | Tjeckoslovakien |
Estadio Teniente, Rancagua Publik: 7442 Domare: |
| Albert (1, 6, 53) Tichy (8, 70) Solymosi (12) |
Sokolov (64) |
| Onsdag 6 juni 1962 15:00 |
Ungern |
0 – 0 (0 – 0) | Argentina |
Estadio Teniente, Rancagua Publik: 7945 Domare: Arturo Yamasaki |
| Torsdag 7 juni 1962 15:00 |
England |
0 – 0 (0 – 0) | Bulgarien |
Estadio Teniente, Rancagua Publik: 5700 Domare: Antoine Blavier |
[redigera] Slutspel
| Kvartsfinal | Semifinal | Final | ||||||||
| 10 juni - Santiago | ||||||||||
| Jugoslavien |
1 | |||||||||
| 13 juni - Viña del Mar | ||||||||||
| Västtyskland |
0 | |||||||||
| Tjeckoslovakien |
3 | |||||||||
| 10 juni - Rancagua | ||||||||||
| Jugoslavien |
1 | |||||||||
| Tjeckoslovakien |
1 | |||||||||
| 17 juni - Santiago | ||||||||||
| Ungern |
0 | |||||||||
| Brasilien |
3 | |||||||||
| 10 juni - Viña del Mar | ||||||||||
| Tjeckoslovakien |
1 | |||||||||
| Brasilien |
3 | |||||||||
| 13 juni - Santiago | ||||||||||
| England |
1 | |||||||||
| Brasilien |
4 | Bronsmatch | ||||||||
| 10 juni - Arica | ||||||||||
| Chile |
2 | 16 juni - Santiago | ||||||||
| Chile |
2 | |||||||||
| Chile |
1 | |||||||||
| Sovjetunionen |
1 | |||||||||
| Jugoslavien |
0 | |||||||||
[redigera] Kvartsfinaler
| Söndag 10 juni 1962 14:30 |
Jugoslavien |
1 – 0 (0 – 0) | Västtyskland |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 63324 Domare: Arturo Yamasaki |
| Radakovic (85) |
| Söndag 10 juni 1962 14:30 |
Brasilien |
3 – 1 (1 – 1) | England |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 17736 Domare: Pierre Schwinte |
| Garrincha (31, 59) Vava (53) |
Hitchens (38) |
| Söndag 10 juni 1962 14:30 |
Tjeckoslovakien |
1 – 0 (0 – 0) | Ungern |
Estadio Teniente, Rancagua Publik: 11690 Domare: Fernando Buergo Elcuaz |
| Scherer (13) |
| Söndag 10 juni 1962 14:30 |
Chile |
2 – 1 (2 – 1) | Sovjetunionen |
Estadio Carlos Dittborn, Arica Publik: 17268 Domare: Leo Horn |
| Sanchez (11) Rojas (29) |
Chislenko (26) |
[redigera] Semifinaler
| Onsdag 13 juni 1962 14:30 |
Brasilien |
4 – 2 (2 – 1) | Chile |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 76500 Domare: Arturo Yamasaki |
| Garrincha (9, 32) Vava (47, 78) |
Toro (42) Sanchez (str 61) |
| Onsdag 13 juni 1962 14:30 |
Tjeckoslovakien |
3 – 1 (0 – 0) | Jugoslavien |
Estadio Sausalito, Viña del Mar Publik: 5890 Domare: Gottfried Dienst |
| Kadraba (48) Scherer (80, str 84) |
Jerkovic (69) |
[redigera] Match om tredje pris
| Lördag 16 juni 1962 14:30 |
Chile |
1 – 0 (0 – 0) | Jugoslavien |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 67000 Domare: Juan Gardeazabal |
| Rojas |
[redigera] Final
| Söndag 17 juni 1962 14:30 |
Brasilien |
3 – 1 (1 – 1) | Tjeckoslovakien |
Estadio Nacional, Santiago Publik: 69000 Domare: Leo Horn |
| Amarildo (17) Zito (69) Vava (78) |
Masopust (15) |
- Brasilien: Gilmar - Djalma Santos, Mauro, Zózimo, Nílton Santos - Zito, Didi, Zagallo - Garrincha, Vavá, Amarildo.
- Tjeckoslovakien: Viliam Schrojf - Jiri Tichy, Svatopluk Pluskal, Jan Popluhar, Ladislav Novak - Josef Masopust, Adolf Scherer - Tomas Pospichal, Josef Kadraba, Andrej Kvasnak, Jozef Jelinek.
[redigera] VM-profiler
- Brasilien: Garrincha, Didi, Djalma Santos, Vavá
- Tjeckoslovakien: Josef Masopust, Viliam Schrojf
- Chile: Jorge Toro, Leonel Sánchez, Eladio Rojas
- Jugoslavien: Drazen Jerkovic, Dragoslav Sekularac
- England: Bobby Charlton
- Sovjetunionen: Lev Jasjin
- Ungern: Flórián Albert
- Västtyskland: Uwe Seeler
- Spanien: Luis Suárez
[redigera] Externa länkar
| Herr-VM i fotboll | ||
| Uruguay 1930 | Italien 1934 | Frankrike 1938 | Brasilien 1950 | Schweiz 1954 | Sverige 1958 | Chile 1962 | England 1966 | Mexiko 1970 | Västtyskland 1974 | Argentina 1978 | Spanien 1982 | Mexiko 1986 | Italien 1990 | USA 1994 | Frankrike 1998 | Sydkorea/Japan 2002 | Tyskland 2006 | Sydafrika 2010 | (Sydamerika 2014) | (2018) | ||
| Dam-VM i fotboll | ||
| Kina 1991 | Sverige 1995 | USA 1999 | USA 2003 | Kina 2007 | 2011 | ||
