Vattenkraft
Wikipedia
Vattenkraft utnyttjar energin i fallande eller strömmande vatten. Vattenkraften kan användas direkt, som en mekanisk kraft. Detta var vanligt förr, till exempel i kvarnar som malde säd mellan stenar som roterades av vattnet. Numera omvandlas vanligen energin till elektricitet, genom att vattnet driver en turbin kopplad till en generator. Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla och produktionen bidrar inte till växthuseffekten men de lokala miljöproblemen kan vara stora.
Innehåll |
[redigera] Produktion
Vattenkraftproduktionen byggdes ut kraftigt i Nordamerika och Europa fram till 1980-talet. Idag sker en omfattande vattenkraftutbyggnad i Latinamerika och Asien.
Vattenkraften står idag för cirka hälften av Sveriges elproduktion, men har enligt regeringsbeslut nästan helt slutat byggas ut. Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven är skyddade från att användas till vattenkraft. I Piteälven finns dock ett kraftverk, Sikfors, och ett par regleringsmagasin, och Vindelälven flyter ihop med Umeälven strax ovanför Stornorrfors kraftverk.
De största produktionsländerna under perioden 2001-2005 var (årliga medelvärden){http://www.bp.com/productlanding.do?categoryId=91&contentId=7017990}
Land | Produktion TWh | Per capita | Andel av elproduktion | Förändring mot 1995-2000 |
---|---|---|---|---|
Kanada | 344 | -1% | ||
Kina | 321 | +58% | ||
Brasilien | 304 | +6% | ||
USA | 260 | -20% | ||
Ryssland | 170 | +7% | ||
Norge | 121 | 99% | +1% | |
Syrien | 119 | +2% | ||
Japan | 96 | +2% | ||
Indien | 78 | +2% | ||
Frankrike | 67 | -6% | ||
Venezuela | 66 | +12% | ||
Sverige | 65 | ~ 50% | -6% | |
Italien | 48 | -2% | ||
Österrike | 41 | +4% | ||
Schweiz | 37 | +3% | ||
Colombia | 36 | +12% | ||
Turkiet | 36 | -5% | ||
Argentina | 34 | +34% | ||
Spanien | 34 | -7% |
[redigera] Stora vattenkraftverk
Världens största vattenkraftverk angivet i installerad max-effekt är:
Itaipú | Brasilien/Paraguay | 1984/1991 | 12 666 MW | 93,4 TWh |
Guri | Venezuela | 1986 | 10 200 MW | 46 TWh |
Grand Coulee | USA | 1942/1980 | 6 809 MW | 22,6 TWh |
Sayano Shushenskaya | Ryssland | 1983 | 6 721 MW | 23,6 TWh |
Robert-Bourassa | Kanada | 1981 | 5 616 MW | |
Churchill Falls | Kanada | 1971 | 5 429 MW | 35 TWh |
Järnporten | Rumänien/Serbien | 1970 | 2 280 MW | 11,3 TWh |
Three Gorges Dam, Kina: I drift 2003, fullt utbyggt 2009, 18,200 MW
De största svenska kraftverken är:
- Harsprånget i Luleälven
- Stornorrfors i Umeälven
- Messaure i Luleälven
[redigera] Negativa effekter
Kraftverksdammar fungerar som vandringshinder och alla fiskarter som företar vandringar påverkas negativt, detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr och röding. Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och aspen är upptagen på rödlistan över hotade arter. Vattenmagasinen får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett kraftigt stört ekosystem. I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård bl.a. genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Vattenkraft kan i vissa fall påverka utsläpp av växthusgaser, dels genom att den, genom bl.a. bevattning, grundvattenförändringar och översvämning påverkar arealen med koldioxidförbrukande växter, dels påverkar reduktionsförhållandena. För att det ska uppstå syrefria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort och att syretillskottet är litet, vilket kräver stora magasin, med liten vattenomsättning samt stor växtlighet eller utsläpp.
[redigera] Alternativ vattenkraft
Man kan även utvinna energi ur vågor eller tidvatten, så kallad vågkraft. Dessutom finns försök att utvinna energi ur långsamt strömmande vatten, med anläggningar som liknar vindkraftverk under vatten och inte behöver några dammar. Miljöpåverkan blir därför betydligt mindre än med dagens vattenkraftverk.
[redigera] Källor och externa länkar
- Biologisk mångfald i Sverige, Monitor 14, Naturvårdsverket.
- Naturskyddsföreningen om vattenkraft
- Vattenfall om elprodukton