Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Vattenkraft - Wikipedia, den fria encyklopedin

Vattenkraft

Wikipedia

Vattenkraftverk: A - reservoar, B - kraftstation, C - turbin, D - generator, E - inlopp, F - vattenrör, G - transformator, H - flod
Vattenkraftverk: A - reservoar, B - kraftstation, C - turbin, D - generator, E - inlopp, F - vattenrör, G - transformator, H - flod

Vattenkraft utnyttjar energin i fallande eller strömmande vatten. Vattenkraften kan användas direkt, som en mekanisk kraft. Detta var vanligt förr, till exempel i kvarnar som malde säd mellan stenar som roterades av vattnet. Numera omvandlas vanligen energin till elektricitet, genom att vattnet driver en turbin kopplad till en generator. Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla och produktionen bidrar inte till växthuseffekten men de lokala miljöproblemen kan vara stora.

Innehåll

[redigera] Produktion

Vattenkraftproduktionen byggdes ut kraftigt i Nordamerika och Europa fram till 1980-talet. Idag sker en omfattande vattenkraftutbyggnad i Latinamerika och Asien.

Vattenkraften står idag för cirka hälften av Sveriges elproduktion, men har enligt regeringsbeslut nästan helt slutat byggas ut. Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven är skyddade från att användas till vattenkraft. I Piteälven finns dock ett kraftverk, Sikfors, och ett par regleringsmagasin, och Vindelälven flyter ihop med Umeälven strax ovanför Stornorrfors kraftverk.

De största produktionsländerna under perioden 2001-2005 var (årliga medelvärden){http://www.bp.com/productlanding.do?categoryId=91&contentId=7017990}

Land Produktion TWh Per capita Andel av elproduktion Förändring mot 1995-2000
Kanada 344 -1%
Kina 321 +58%
Brasilien 304 +6%
USA 260 -20%
Ryssland 170 +7%
Norge 121 99% +1%
Syrien 119 +2%
Japan 96 +2%
Indien 78 +2%
Frankrike 67 -6%
Venezuela 66 +12%
Sverige 65 ~ 50% -6%
Italien 48 -2%
Österrike 41 +4%
Schweiz 37 +3%
Colombia 36 +12%
Turkiet 36 -5%
Argentina 34 +34%
Spanien 34 -7%

[redigera] Stora vattenkraftverk

Världens största vattenkraftverk angivet i installerad max-effekt är:

Itaipú Brasilien/Paraguay 1984/1991 12 666 MW 93,4 TWh
Guri Venezuela 1986 10 200 MW 46 TWh
Grand Coulee USA 1942/1980 6 809 MW 22,6 TWh
Sayano Shushenskaya Ryssland 1983 6 721 MW 23,6 TWh
Robert-Bourassa Kanada 1981 5 616 MW
Churchill Falls Kanada 1971 5 429 MW 35 TWh
Järnporten Rumänien/Serbien 1970 2 280 MW 11,3 TWh

Three Gorges Dam, Kina: I drift 2003, fullt utbyggt 2009, 18,200 MW

De största svenska kraftverken är:

[redigera] Negativa effekter

Kraftverksdammar fungerar som vandringshinder och alla fiskarter som företar vandringar påverkas negativt, detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr och röding. Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och aspen är upptagen på rödlistan över hotade arter. Vattenmagasinen får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett kraftigt stört ekosystem. I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård bl.a. genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Vattenkraft kan i vissa fall påverka utsläpp av växthusgaser, dels genom att den, genom bl.a. bevattning, grundvattenförändringar och översvämning påverkar arealen med koldioxidförbrukande växter, dels påverkar reduktionsförhållandena. För att det ska uppstå syrefria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort och att syretillskottet är litet, vilket kräver stora magasin, med liten vattenomsättning samt stor växtlighet eller utsläpp.

[redigera] Alternativ vattenkraft

Man kan även utvinna energi ur vågor eller tidvatten, så kallad vågkraft. Dessutom finns försök att utvinna energi ur långsamt strömmande vatten, med anläggningar som liknar vindkraftverk under vatten och inte behöver några dammar. Miljöpåverkan blir därför betydligt mindre än med dagens vattenkraftverk.

[redigera] Källor och externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../v/a/t/Vattenkraft.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu