Web Analytics


https://www.amazon.it/dp/B0CT9YL557

We support WINRAR [What is this] - [Download .exe file(s) for Windows]

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
SITEMAP
Audiobooks by Valerio Di Stefano: Single Download - Complete Download [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Alphabetical Download  [TAR] [WIM] [ZIP] [RAR] - Download Instructions

Make a donation: IBAN: IT36M0708677020000000008016 - BIC/SWIFT:  ICRAITRRU60 - VALERIO DI STEFANO or
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Ordinador - Biquipedia, a enziclopedia libre

Ordinador

De Biquipedia

Debuxo d'un ordenador de sobremesa
Debuxo d'un ordenador de sobremesa
Ordinador portiable IBM
Ordinador portiable IBM

Un ordinador u computadora, ye un aparato que sirbe ta prozesar informazión siguindo uns prozedimentos determinatos. Anque aparatos como l'abaco y atras calculadoras mecanicas dentren en ista definizión, os ordinadors mudernos son aparatos eleutronicos, alazetatos en l'Alchebra de Boole y o sistema binario.

Contenius

[editar] Partis d'un ordinador

[editar] O prozesador

O zelebro d'a maquina ye o prozesador u a unidá zentral de prozeso (CPU). Ye un chip con millons de microtransistors capable d'executar millons d'instruzions por segundo. Ye o encargato d'agafar os datos de dentrada, y executar as instruzions d'un programa informatico ta chenerar unos resultatos (datos de surtida). A suya potenzia la da la suya belozidá mesurata en Hertzios(GHz), o tipos de CPU (Pentium 3, Pentium 4, Athlon,...), y a mesura d'a memoria cache que encorpora (puede estar de nibel 1, 2 u 3).

Ye muntato en a caxa (tamién clamata torre) que contiene as partis de l'ordinador que han de ser más amanatas á lo prozesador.

[editar] A memoria prenzipal

A memoria ye a encargata d'almadazenar os datos y os programas que s'han de nimbiar á lo prozesador, ta la suya execuzión. Tamién s'encarga d'alzar os datos que iste chenera.

Li'n clama memoria prenzipal á aquera á cuala o prozesador azede de forma direuta, con más frecuenzia. Por as suyas carauteristicas, cheneralmén s'emplega a memoria de tipo RAM (memoria d'azeso aleatorio) ta ista funzión.

Todas as unidaz de memoria se pueden clasificar seguntes a capazidá (256 megabytes (MB), 512 MB, ...) y o tipo (de menos rapida á más); SDRAM(100), SDRAM(133), DDR (266), DDR(333), DDR(400),...

[editar] Dispositibos d'almadazenamiento

Por custions teunicas, d'ordinario ye imposible almadazenar toda la informazió en a memoria prenzipal. Por ista enchaquia, esiste a memoria secundaria, an s'almadazena toda la informazión con a que no siga treballando o prozesador en ixe inte. En cheneral, ista ye constituyita por toda una serie de dispositibos d'almadazenamiento esferenziatos d'a computadora en si mesma.

Á esferenzia d'a memoria prenzipal, que gosaba ser bolatil (se borra en apagar l'ordinador), os dispositibos d'almadazenamiento gosan ser no bolatils (se conserba o suyo contenito cuan s'apaga l'ordinador). Bi ha diferens tipos: disquets, discos duros, CD (Disco Compauto), DVD, zintas, memorias flash, ...

Ratón
Ratón

[editar] Dispositibos de dentrada y surtida (E/S)

Nos premiten comunicar-nos con l'ordinador;

  • De dentrada; El teclat, el ratón, o joystick, o escaner, o microfón, a webcam, ...
  • De surtida; o monitor, l'altaboz, a imprentadora,...
O teclato
O teclato

[editar] Atros dispositibos

Dentro d'a caxa de l'ordinador (u a torre), cal coneutar o processador con toz os atros dispositibos, ta fer-lo, s'emplega la placa alazet, sobre a cuala se instala;

  • O procesador
  • A memoria prenzipal
  • Os dispositibos d'almadazenamiento
  • Os dispositibos de dentrada y surtida
  • Os buses (coneuten os dispositibos internos entre ers)
  • A tarcheta de bidio (construye as imachens que se beyen por o monitor)
  • A tarja de soniu (premite a reproduzión y grabazión d'audio)
  • A fuen d'alimentazión (proporciona la eletrezidá que amenistan os diferens componens)
  • Os puertos de comunicazions (coneuton con dispositibos esternos) (USB, serie, paralelo, PS/2,...)

En atras luengas
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Sub-domains

CDRoms - Magnatune - Librivox - Liber Liber - Encyclopaedia Britannica - Project Gutenberg - Wikipedia 2008 - Wikipedia 2007 - Wikipedia 2006 -

Other Domains

https://www.classicistranieri.it - https://www.ebooksgratis.com - https://www.gutenbergaustralia.com - https://www.englishwikipedia.com - https://www.wikipediazim.com - https://www.wikisourcezim.com - https://www.projectgutenberg.net - https://www.projectgutenberg.es - https://www.radioascolto.com - https://www.debitoformtivo.it - https://www.wikipediaforschools.org - https://www.projectgutenbergzim.com