Baltiska utställningen
Wikipedia
Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö under perioden 15 maj - 4 oktober 1914.
Arkitekten Ferdinand Boberg var ansvarig för utställningens utformning. På utställningen var de dåvarande östersjöstaterna, d.v.s. Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland representerade. Baltiska utställningen var den sista manifestationen för jugendstilen i Sverige. Utställningen hölls på det område som sedermera blev Pildammsparken i Malmö. Dåvarande kronprinsessan Margareta var engagerad i arbetet. Efter henne är Margaretapaviljongen och blomstergatan uppkallade och finns fortfarande kvar i parken.
Utställningen kom att få stor betydelse för Malmös stadsplanering. Flera år i förväg hade förberedelser gjorts under ledning av stadsingenjör Anders Nilsson för att visa de välkomnande gästerna vilken modern stad Malmö hade blivit. Hamngatan, vägen mellan Stortorget och Malmö centralstation, breddades kraftigt inför utställningen och blev en paradgata i staden med Frans Ekelunds nyuppförda Hotell Savoy. Längs kanalerna anlades nya planteringar som sköna promenadstråk och flera infartsvägar byggdes om som Lundavägen som kom att breddas liksom nya spårvagnslinjer kom till. Vad som förmodligen satt störst avtryck är ändå de förskönande insatser som gjordes i staden. Utöver utställningsområdet och förskönandet av kanalerna planterades det även vid S:t Paulis kyrkogård och Slottsparken, som kom att få mycket av sin nuvarande utformning under denna tid. Malmös epitet som "parkernas stad" är ett uttryck som i mångt och mycket kan härledas från denna tids planteringsinsatser som gjordes i en växande industristad.
På grund av första världskrigets utbrott fick inte Baltiska utställningen den internationella dragningskraft som man förväntat sig. Utställarna från Tyskland och Ryssland avbröt sitt deltagande och återvände till sina hemländer. Ryssarna glömde därvid kvar en omfattande och mycket värdefull konstsamling. De verk för vilka den rätta ägaren kunde fastställas återlämnades efter kriget. Detta var dock ej möjligt för en stor del av verken, och trots påstötningar, även från Josef Stalin, om att dessa borde anses vara den sovjetiska statens egendom, vägrade Malmö stad att återlämna dem. Denna konstsamling finns än idag på Malmö konstmuseum.
Det höga vita utsikttorn som var symbol för utställningen blåste sönder i en storm i slutet av september.
[redigera] Kuriosa
Den berg- och dalbana som fanns på utställningen monterades efteråt ned och flyttades till Tivoli i Köpenhamn, där den ännu finns kvar.
