Bergbana
Wikipedia
Bergbana är en järnväg med större stigningsvinkel än vad normalt järnvägsmateriel klarar. För att klara stigningen utrustas banan antingen som kuggstångsbana eller med stållinor.
Kabelspårvägen i San Francisco är i detta avseende att räkna som en bergbana, eftersom vagnarna där är kabeldrivna. På de flesta håll är systemet inte lika stort, och vagnarna går bara mellan två stationer. De är då vanligen kopplade i var sin ände av samma stålkabel för att väga upp varandras tyngd, och driften sker med en elmotor i bergsstationen. Mitt på banan finns en mötesplats där spåren går isär, medan i de båda halvorna de båda vagnarna delar samma spår eller en skena.
I Sverige finns ett antal bergbanor;
- Skansens bergbana
- Åre bergbana
- Skärholmens bergbana
- Nacka strands bergbana
- (Det finns en bergbana i Liljeholmen i Stockholm, dock kan den snarare räknas som en hiss, eftersom den är inomhus).
- (Det finns fler i Stockholms tunnelbana, men de är ännu mer lika en hiss)
I Lissabon finns på grund av stadens höjdskillnader tre bergbanor. I Paris finns en bergbana som går upp för kullen Montmartre till Sacre-Coeur som omfattas av Paris lokaltrafik vilket innebär att métro-biljetterna gäller även här.
[redigera] Snedhiss
Ett besläktat transportmedel är snedhissen. Den fungerar tekniskt på ett liknande sätt som bergbanan, med spår och kabeldrift. Den största skillnaden är att den är inomhus, och liknar för passagerarna en vanlig lodrät hiss, eftersom den är mer trång och obemannad, och att man inte brukar se vagnarna utifrån. Sådana finns i Stockholms tunnelbana. En annan faktor är längden. Vi närmar oss här en lite flytande gräns mellan spårbunden trafik och hiss. Något som går inom en byggnad eller en tunnelbanestation kanske får räknas som snedhiss inte bergbana.
[redigera] Extern länk
Wikimedia Commons har media som rör Bergbana
