Blot-Sven

Wikipedia

Blot-Sven (död cirka 1087) var kung över svearna omkring 1084–1087.

Enligt vissa källor skall han ha varit Håkan Rödes son, vilket dock får anses som högst otroligt då det i så fall skulle ha utfallit sig så att han var gift med sin faster. Andra källor hävdar att han varit son till en östgötahövding vid namn Kol (som då skulle varit Sverker Kolssons farfarsfar). Troligen föddes han någon gång på 1050-talet och han skall ha varit gift med en av kung Stenkils döttrar, Maer och sålunda Inge d.ä:s svåger.

År 1084 var Inge den äldre kung och drivande i kristnandet av svearna. Svearna var vid denna tid starkt skeptiska till kristendomen; de kunde acceptera den så länge den inte rubbade det gamla. Det gamla innebar exempelvis att kungen skulle blota på tinget, vilket Inge vägrade. Tinget i Gamla Uppsala gav honom då ett ultimatum: blota eller avsäg dig kronan. Som kristen fanns det då inget alternativ för honom än avsäga sig kungavärdigheten.

Enligt traditionen steg då hans svåger Sverker eller Sven fram, och sade sig vara beredd att "uppehålla bloten" om han fick bli kung, vilket tinget accepterade. Han fick då namnet Blot-Sven.

Kyrkan berättar om den här händelsen i en officiell legend författad flera hundra år senare av den engelska biskopen Eskil som red till Strängnäs, som var platsen för blotet. Där slaktades oxar och får som offer till de gamla gudarna och hölls storståtliga gästabud till gudarnas och Blot-Svens ära. Eskil ställde sig oförskräckt mitt ibland de asatroende och försökte tala dem till rätta men lyckades bara reta upp folk till den grad att han stenades. När han dräptes ska flera under ha inträffat såsom att en källa, som fortfarande finns kvar, ska ha framsprungit. Eskil kan vara Sveriges första martyr och han är i alla fall ett av de första Sverigeanknutna helgonen.

Cirka 1087 (det vill säga tre år efter Inges avsättande) återkom Inge från Västergötland, där han hela tiden varit accepterad som ledare, till Uppsala med en ringa härstyrka och tände där eld på Blot-Svens residens. När Blot-Sven försökte fly skall Inge då ha dräpt honom. Detta till trots kunde Inge inte konsolidera sin makt förrän Sven/Sverkers son Erik Årsäll, som också valdes till kung av de asatroende i Uppsala, var död året därpå. Han brände sedan templet i Uppsala, vilket blev slutet för den officiella asatron i Sverige.

En runsten från 1083 i Norsta, Balingsta socken i Uppland har rests av Blot-Sven och hans bröder över den just avlidna systern Maer och brodern Djärv.

Företrädare: Inge den äldre

Sveriges regent cirka 1084–1087

Efterträdare: Erik Årsäll