Brunbjörn
Wikipedia
| ?Brunbjörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Missgynnad[2] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Björnar Ursidae |
| Släkte: | Ursus |
| Art: | Brunbjörn U. arctos |
|
|
|
| §Ursus arctos Auktor: Linné, 1758 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Brunbjörn (Ursus arctos) är ett växt- och köttätande däggdjur som ingår i familjen björnar. Grizzlybjörn, kodiakbjörn och den utdöda mexikanska brunbjörnen är alla underarter till brunbjörn.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Brunbjörnen känns igen på sitt stora huvud, små ögon och öron samt puckeln över frambogen/skulderpartiet. Pälsen är tjock och färgen varierar från ljusbrun till mörkbrun. Yngre björnar har ofta en ljusare halsbandslik teckning runt halsen. Längd från nos till svansrot är cirka 2,8 m, mankhöjd cirka 1,5 m. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Medelvikten för en hanne är 100–300 kg, för en hona 60–200 kg. Den största brunbjörn som fällts i Europa sköts i Buddbyn utanför Bodens kommun under 90-talet .
[redigera] Forskning
I Sverige har sedan 1984 har björnens fortplantning, död, vandring, dygnsrytm, idesområden, sociala organisation och reaktion studerats med hjälp av radiometri. Under en 15-årstid har mer än 250 björnar försetts med radiohalsband. I början hette projektet Svenska Björnprojektet, men efter samarbete med Norge döptes det senare om till Skandinaviska Björnprojektet.
[redigera] Allätare
Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 50 % av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20–25 %. Resten är ofta gräs, örter och kadaver. De är specialiserade på att slå älgkalvar, och i Sveriges björntätaste område Dalarna (20–25 björnar/1 000 km2) dödas årligen omkring 20–25 % av älgkalvar under tre veckors ålder. Men brunbjörnen kan även slå vuxna älgar.
Det sammanlagda energiintaget under våren och sommaren är 17–33 MJ (4 000–8 000 kcal) per dag. Under hösten, före vintersömnen, är intaget cirka 84 MJ (20 000 kcal) per dag. Under sömnen så äter eller dricker björnen ingenting.
Björnens kranium visar att den är allätare. Den har långa hörntänder som används för att döda bytet (rovdjurständer). Den har även kindtänder med stora flata ytor som används för att mala sönder den vegetabiliska födan.
[redigera] Parning och uppfödning av ungar
Varannat år föder honan en till fyra ungar som väger mellan 1 till 2 kg vid födseln. Ungarna uppfostras helt av modern och lär sig att klättra upp i träd vid tecken på fara. Ungarna stannar hos modern 1.4–1.5 eller 2.4–2.5 år beroende på deras deras viktuppgång och ett andra år har en positiv effekt på vikten, speciellt om kullen består av en till två ungar.[4]
Nyligen publicerade i Proceedings of the Royal Society of London ett resultat från Björnprojektet där man kommit fram till att björnhonor väljer att para sig med så många hanar som möjligt för att undvika att hanarna dödar avkomman. Hanarna gör detta för att honan ska kunna bli dräktig igen så att hanen kan sprida sina gener vidare. Om hanen däremot känner igen honan så lämnas ungarna ifred. [5]
[redigera] Olyckstillbud
Det är ovanligt att brunbjörnar dödar människor, men cirka 1–2 olyckstillbud inträffar årligen i Sverige och de är sällan allvarliga. I Norden finns bara tre kända dödsfall under en 100-årsperiod som följd av björnattacker. Den 17 oktober 2004 avled 40-åriga Johan Westerlund i Nausta söder om Jokkmokk av en björn då han var ute på älgjakt. Eventuellt hade björnen varit skadeskjuten sedan tidigare, blivit väckt ur idet, eller blivit vådaskjuten som följd av dess skenmanöver. 1999 förblödde en motionerande man i Finland efter att en björnhona med ungar attackerat honom. 1902 dödades en skidåkande jägare i Sverige av en björn som blivit skadeskjuten tidigare samma dag. Innan han anfölls hann han skadeskjuta den en andra gång.
Under 2004 anfölls åtta bärplockare i Rumänien, varav en dog till följd av att björnen varit rabiessmittad. I Centraleuropa uppkommer också problem med björnmöten eftersom somliga björnar ibland gör räder in i städerna för att leta efter föda.
Vanligtvis blir man nafsad – riven eller biten – och ofta är björnen skadskjuten vid attacken. I andra fall kan man ha kommit i en zon mellan björnhona och björnunge, vilket gör honan aggressiv och försvarsinriktad.
Följande situationer anger Skandinaviska björnforskningprojektet som speciellt farliga:
- Möte med en skadad björn
- Att hamna mellan en hona och hennes unge
- Möte med en björn som försvarar sitt byte
- Möte med en björn som just ska gå eller är i sitt ide
- Möte med en björn som provocerats av en hund vilket gjort den aggressiv.
Det bästa skyddet är att undvika dessa möten. Man kan även bära en bjällra för att varna björnen att man är i farten. Vid ögonkontakt med en björn kan man lugnt och försiktigt prata och gå därifrån. Man kan lämna exempelvis flugfiskespö för att avleda den. Men ta inte av ryggsäck eftersom den kan fungera som skydd mot bett. Om man springer iväg kan björnen istället få impulser att anfalla. Man ska inte heller skrika eller göra hotfulla rörelser mot björnar i Skandinavien. Ofta är den första attacken en skrämselattack eller skenmanöver och björnen stannar några meter framför inkräktaren. Björnen vill skrämma iväg inkräktare. Om björnen börjat anfalla ska man lägga sig ner på marken i fosterställning och sträcka armarna över huvudet för att skydda nacken mot bett.
Förfarandet för fennoskandiska brunbjörnar kan skilja sig mot andra björnar i olika delar i världen. Isbjörnen eller vissa björnar i vissa Nordamerika kan attackera människor som följd av jakt på föda och därför skiljer sig förfarandet åt mellan olika björnsorter.
[redigera] Björnjakt
Jakt på björn beskrivs redan av Olaus Magnus och är alltsedan dess omskriven. I samband med denna jakt nämns även ett särskilt begrepp, björnfrossa, vilket får skytten att börja darra av skräck för björnen. Vissa teorier vill leda detta fenomen tillbaka till tiden när den europeiska grottbjörnen ibland konkurrerade med människan om grottorna.
Under 2004 fälldes det 101 björnar i Sverige, exakt så många björnar som Naturvårdsverket beviljat licens för. Det är en ökning med 27 björnar sedan 2003 och den högsta siffran ända sedan licensierad björnjakt blev tillåten i Sverige 1981.
[redigera] Se även
I Sverige är brunbjörnen upptagen på Röda listan: NT (missgynnad)[2]
[redigera] Externa länkar
[redigera] Källor
- ^ Bear Specialist Group 1996. Ursus arctos. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061003.
- ^ [a b] AtrDatatabankens faktablad (pdf) Läst 20061003.
- ^ Bear Specialist Group 1996. Ursus arctos ssp. nelsoni. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species. Läst 20061003.
- ^ Dahle, B., and J. E. Swenson. 2003. Factors influencing length of maternal care and its consequences for offspring in brown bears Ursus arctos. Behavioural Ecology and Sociobiology 54:352-358.
- ^ Bellemain, E., Zedrosser, A., S. Manel, L. P. Waits, and Swenson, J. E. 2006. The dilemma of female mate selection in the brown bear, a species with sexually selected infanticide. Proceedings of the Royal Society of London, Series B. 273 283 – 291.
