Det förlorade paradiset
Wikipedia
Det förlorade paradiset (Paradise Lost) är ett heroiskt epos av John Milton. Dikten visar ingen hjälte utan låter läsaren följa Satan, antihjälten. Eposet är skrivet på blankvers, femtaktig orimmad jamb. "Det förlorade paradiset" publicerades ursprungligen 1667 i tio band; 1674 utgavs en reviderad version i tolv band.
Temat är det förlorade paradiset, teodicéproblemet: Om Gud är god och allsmäktig, hur förklarar vi ondskan? Svaret är att om människan inte fallit hade den inte undgått en förändring. Det ingår i Guds plan. Ända tills Satan mötte ängeln Gabriel trodde han att han delade makten med Gud. Vid deras samtal berättar Gabriel att fallet och Satan ingår i Guds val. Satan tror att han äger halva världen och av Gabriel får han veta att inget hade skett om Gud inte velat detta. Allt var Guds plan.
I eposet finns det homeriska liknelser [källa behövs]. Eposet har även petrarkiska drag (pärlorna) [källa behövs].