John Milton
Wikipedia
John Milton, född 9 december 1608 i Cheapside, London, England, död 8 november 1674 i Chalfont St Giles, Buckinghamshire, England, var en engelsk diktare och psalmförfattare, yrkesverksam som regeringstjänsteman.
Han studerade vid Christ's College i Cambridge och beslöt sig för att satsa på en karriär som poet. 1632 utkom dikterna L'allegro och Il penseroso.
Han var också politiskt och socialt engagerad och författade stridsskrifter, där han motsatte sig kyrkans syn på skilsmässa och förespråkade pressfrihet. Han var puritan.
1643 gifte han sig med Mary Powell och paret fick tre döttrar. Med åren fick Milton allt sämre syn och hans hustru och döttrar fick fungera - ehuru motvilligt - som hans sekreterare.
1652 avled hans hustru; samma år blev Milton helt blind. 1656 gifte han om sig med Catherine Woodcock, som emellertid dog i barnsäng redan 1658. 1662 gifte han sig för tredje gången, med den 25-åriga Elizabeth Minshull. Hon överlevde sin make med mer än femtio år.
Han skrev bland annat Det förlorade paradiset (Paradise Lost; 1667), ett av de stora litterära verken på engelska, som inspirerade till oratoriet Skapelsen av Joseph Haydn med text av baron Gottfried van Swieten.
Bland övriga verk märks maskspelet Comus (1637), det pastorala sorgekvädet Lycidas (1637), Det återvunna paradiset (Paradise Regained; 1677) samt det klassiska dramat Samson Agonistes (1677). Eftersom Milton hade förlorat synen 1656 dikterade han sina senare verk för skrivbiträden.
[redigera] Psalmer
- Tacken Herren, ty han är undrens Gud med engelska originalet till nr 808 i Herren Lever 1977.
- Låt oss glada och i tro med engelska originalet till ett verk nr 31 i 1986 års psalmbok.
