Dvärgskarv
Wikipedia
| ?Dvärgskarv | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Pelikanfåglar Pelecaniformes |
| Familj: | Skarvar Phalacrocoracidae |
| Släkte: | Skarvsläktet Phalacrocorax |
| Art: | Dvärgskarv P. pygmeus |
|
|
|
| §Phalacrocorax pygmeus Auktor: Pallas, 1773 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgskarv (Phalacrocorax pygmeus) är en art inom familjen skarvar.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Dvärgskarven är som sina släktingar tecknad i svart med mörkgrön och brun glans och i adult häckningsdräkt har den vita prickar på huvud och hals. Ickehäckande fåglar saknar de vita prickarna och har ett ljusare bruntonat bröst. Juveniler är mattare och brunare i färgen. Den är förhållandevis liten med en längd på cirka 50 centimeter och ett vingspann på upp till 90 centimeter. Den har en lång stjärt och en kort och tjock näbb.
[redigera] Utbredning
Dvärgskarven är på vissa platser en flyttfågel och på andra en stannfågel. I Europa häckar den på spridda platser i de sydöstra delarna i exempelvis Ungern, Bosnien, Serbien, Makedonien, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Grekland, Moldavien, Ukraina och Ryssland. I Asien häckar den i de sydvästra delarna i exempelvis Kazakhstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tajikistan, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Irak och Iran. Den övervintrar i exempelvis Kroatien, Österrike och Israel. Dvärgskarv har setts i Sverige vid ett tillfälle 1999.
[redigera] Häckning
Dvärgskarven häckar i kolonier vid våtmarker, vid floddeltan och vid sjöar med mycket vegetation. Den bygger sitt rede av gräs och grenar i ett lågt träd eller liknande där den lägger tre till sex ägg. Båda föräldrarna ruvar äggen i 27 till 30 dagar. Ungarna klarar sig själva efter cirka 70 dagar.
[redigera] Status
På grund av utdikning och dylikt är dvärgskarven hotad eftersom dess häckningsbiotoper minskar kraftigt.
