Ungern

Wikipedia

Magyar Köztársaság

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: inget nuvarande (Historiskt: Regnum Mariae Patrona Hungariae)
Nationalsång: 'Himnusz'
Huvudstad	Budapest 47° 26' N, 19° 15' E
Största stad	Budapest
Officiellt språk	ungerska
Statsskick president premiärminister	Republik László Sólyom Ferenc Gyurcsány
Självständighet  • Deklarerad  • Erkänd	enandet under Stefan I 1001
Yta  • Totalt  • Vatten	93 030 km² (109:e) 0,74%
Folkmängd  • Totalt  • Befolkningstäthet	9 981 334 (80:e) 108,4 inv/km² (70:e)
BNP (PPP)  • Totalt 2005  • Per capita	$169 875 miljoner (48:e) $17 405
Valuta	forint (HUF)
Tidszon	UTC+1
Topografi  • Högsta punkt  • Största sjö  • Längsta flod	Kékes 1 014 m ö.h. Balatonsjön 600 km² Donau 2 860 km
Nationaldag	20 augusti (S:t Stefans dag) 15 mars (revolution år 1848) 23 oktober (Ungernrevolten år 1956)
Landskod	HU, HUN
Landsnummer	+36

Ungern (på ungerska Magyarország, uttalat [mɒɟɒrorsaːɡ]) är en republik i Centraleuropa. Landets huvudstad är Budapest. Ungern gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien och Slovenien. Landet har anor från 800-talet, och en befolkning som till största delen talar det finsk-ugriska språket ungerska. Ungern gick med i NATO 1999, och är medlemsstat i EU sedan 2004.

Innehåll 1 Historia 2 Geografi 2.1 Klimat 2.2 Administrativ indelning 3 Demografi 4 Politik 5 Ekonomi 6 Kommunikationer 6.1 Järnvägar 6.2 Vägar 7 Kultur 8 Externa länkar

[redigera] Historia

Huvudartikel: Ungerns historia

I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under Árpád västerut från nuvarande Ryssland. Några av dessa stammar bosatte sig på slätten mellan Donau och Tisza. År 1001 bildades en kristen statsbildning av Stefan I. Rikets storhetstid inföll på 1300- och 1400-talen. Det framträngande Osmanska riket besegrade ungrarna 1526, och stora delar av landet fann sig under osmanskt välde under 1500- och 1600-talet. Sedan osmanerna besegrats av Österrike 1697 och Ungern härmed återupprättats, härskade de österrikiska habsburgarna över ungrarna fram till 1918.

Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot det österrikiska herraväldet, men slogs ned av ryska styrkor. I och med 1867 års Ausgleich ("utjämning") bildades Österrike-Ungern och den ungerska staten tilläts bilda ett självständigt parlament. Gemensam administration i form av kejsaren, utrikes- och försvarsministerium bibehölls dock i Wien.

Efter första världskriget ledde en kommunistisk revolution till upprättadet av den ungerska sovjetrepubliken 1919. Sovjetrepubliken krossades dock efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest i augusti. Vid Trianonfördraget 1920 hamnade cirka två tredjedelar (71,5 %) av det historiska Ungern i Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Nationalistiska krafter i dagens Ungern kräver de förlorade territorierna åter. I sin lagstiftning tillerkänner Ungern ungrarna i grannländerna vissa rättigheter.

Ungern deltog i andra världskriget på axelmakternas sida under riksföreståndaren Miklós Horthy. Efter att sovjetiska trupper frigjort Ungern från tyskarnas ockupation tillsattes en provisorisk regering med Zoltán Tildy som premiärminister 1945-1946. Zoltán Tildy hade varit stark motståndare till att Ungern dragits med i andra världskriget, och blev nu vald till Ungerns president 1946 med sitt självständighetsparti som fick 57% av de sammanlagda rösterna. De tilläts dock inte bilda egen majoritetsregering, utan det bildades istället en koalition där även kommunister fanns representerade. Det sovjetuppbackade Ungerska arbetarepartiet (Magyar Dolgozók Pártja) tog snart över makten och med hjälp av justitiemord förbjöds alla andra partier och ett socialistiskt enpartisystem existerade i Ungern mellan 1948 och 1989.

Ungernrevolten bröt ut 1956, men slogs brutalt ner av sovjetiska trupper efter att bland annat premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ur Ungern från Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om Ungernrevolten inte infriade de förväntingar som fanns i stort ledde det till att Ungern redan under tidigt 1960-tal i jämförelse med övriga länder i den sovjetiska intressesfären kunde avvika från den sovjetiska linjen och istället bli en mer självständig stat.

[redigera] Geografi

Större delen av Ungern består av slättland, på ungerska puszta. Under förhistorisk tid var den ungerska slätten täckt av vatten, och kom när vattnet drog sig tillbaka att täckas av flodavlagringar, som idag tillsammans med ditblåst lösjord ger stora vidder av mycket bördig mark.

Två tredjedelar av Ungerns yta är uppodlad. Främst odlas vete och majs, men det finns också stora odlingar av frukt, sockerbetor, grönsaker och hampa. På Bakonyskogens sydsluttningar och i nordvästra delen av landet odlas vin.

Den helt dominerande staden i landet är huvudstaden Budapest, med över 2 miljoner invånare. Den gamla stadsdelen Buda ligger på Donaus västra strand, och den modernare stadsdelen Pest på dess östra strand. Berömda byggnader är Kröningskyrkan och parlamentsbyggnaden. Staden var besatt av turkarna 1541-1686. Stora skador vållades under andra världskriget och folkresningen 1956.

Ungerns största sjö är Balatonsjön.

[redigera] Klimat

Ungern har ett kontinentalt klimat, med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar. Genomsnittstemperaturen årsvis är 9,7°C. Temperaturen svänger mellan cirka 38°C på sommaren till -29°C på vintern. Temperaturen om sommaren är vanligtvis mellan 27 till 32°C och vinterns 0 till -15°C. Genomsnittlig årsnederbörd är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder om Pécs har medelhavsklimat.

Den topografiska avgränsningen av den karpatiska bassängen gör att Ungern är utsatt för torka, och effekterna av växthuseffekten märks redan. Den nuvarande uppfattningen, som delas av många forskare, har landet genom det senaste decenniet blivit torrare, och torkperioder har blivit förhållandevis vanlig, somrarna blir varmare och vintrarna mildare. Av denna grund har snörika vintrar blivit mer sällsynt än förr. Den allmänna uppfattningen är också att Ungerns årstider håller på att gå över från fyra till endast två, eftersom vår- och höstperioderna blir kortare och kortare, och kommer om några år att vara helt frånvarande. Denna tendens blev oväntat bruten år 2006 då landets två största floder, Donau och Tisza, svämmade över sina bredder samtidigt, något som gjorde att flera hundra hem blev obeboeliga trots intensivt arbete med att säkra dikena längs med mesta delen av floderna med sandsäckar (med hjälp av universitetsstudenter och det ungerska hemvärnet ("Honvédség")).

Mestaparten av Ungern är täckt med jordbruksarea, men det finns några rester av dess ursprungliga skog, huvudsakligen i bergsregionerna och i nationalparkerna.

[redigera] Administrativ indelning

Ungern delas även upp i nitton ännu mindre områden (megyék) där huvudstaden Budapest ibland kallas en egen.

Region	Huvudstad	Areal (km²)	Invånarantal	Invånare (per km²)	Provinser
Észak-Magyarország	Miskolc	13 428	1 289 000	96	Borsod-Abaúj-Zemplén, Heves och Nógrád
Észak-Alföld	Debrecen	17 749	1 554 000	88	Hajdú-Bihar, Jász-Nagykun-Szolnok och Szabolcs-Szatmár-Bereg
Dél-Alföld	Szeged	18 339	1 367 000	75	Bács-Kiskun, Békés och Csongrád
Közép-Magyarország	Budapest	6919	2 825 000	408	Pest
Közép-Dunántúl	Székesfehérvár	11 237	1 114 000	99	Komárom-Esztergom, Fejér och Veszprém
Nyugat-Dunántúl	Győr	11 209	1 004 000	90	Győr-Moson-Sopron, Vas och Zala
Dél-Dunántúl	Pécs	14 169	989 000	70	Baranya, Somogy och Tolna

[redigera] Demografi

Etniska grupper

• Ungrare 90,0
• Romer 4,0%
• Tyskar 2,6%
• Serber 1,9%
• Slovaker 0,8%
• Rumäner 0,7%

Religionstillhörigheter

• Romerska katoliker 67,5%
• Kalvinister 20%
• Lutheraner 5%
• Övriga 7,5%

Språk

• Ungerska 98,2%
• Andra språk 1,8%

[redigera] Politik

Efter överenskommelse med EU i mars 1998 om partnerskap för anslutning har landet genomfört en harmoniseringsprocess, som efter en folkomröstning med ett valdeltagande på 45,6% en andel på 83,8% av väljarna röstade ja till EU-medlemskap. Den 1 maj 2004 fick Ungern fullt medlemskap i EU.

Landets författning från 1949 genomgick en fullständig revision 1989.

Folkrepresentationen kallas Országgyűlés och har 386 mandat, fördelade enligt en kombination av majoritets- och proportionella val. Senaste valet ägde rum i två omgångar i april 2006. Representerade är regeringspartierna: MSZP (socialisterna), 190 mandat, SZDSZ (liberalerna), 20 mandat samt oppositionen: Fidesz-MPSZ (Fidesz - Ungerska Borgerliga Alliansen), 141 mandat, KDNP (kristdemokraterna) 23 mandat och MDF ("demokratiskt forum", partiledare Ibolya Dávid) med 11 mandat. Det finns även en "oberoende" ledamot, István Gyenesei som representerar ett lokalt parti, "Somogyért" (för Somogy). Sedan valet 2002 finns inte längre högerextrema MIÉP (partiledare István Csurka) kvar i folkrepresentationen.

[redigera] Ekonomi

Den ekonomiska utvecklingen i landet har tagit fart och BNP har ökat markant senaste åren. Den privata sektorn svarar för drygt 80% av BNP. Utländska investeringar till ett värde av US$ 23 miljarder har gjorts sedan 1989. Inflationen har minskat från 14% 1998 till 4,7% 2003. Arbetslösheten ligger sedan några år relativt oförändrad på 6%.

Arbetskraftens fördelning:

• Tjänster 65%
• Industri 27%
• Jordbruk 8% (1996)

Dominerande industrigrenar:

• Gruvdrift
• Metallurgi
• Byggmaterial
• Livsmedel
• Textil
• Kemisk industri
• Läkemedel
• Motorfordon

[redigera] Kommunikationer

[redigera] Järnvägar

Järnvägarna är väl utbyggda i Ungern. Järnvägsnätet når ut till framförallt Österrike, Slovakien, Serbien, Kroatien, Slovenien och Rumänien. Fram till 1980-talet var spårstandarden förhållandevis dålig då resurser för underhåll var begränsade men sedan 1990-talet har större upprustningsarbeten skett vilket lett till en spårstandard som idag är bättre. Några av de moderna ungerska tågen har hög komfort. Tåg med benämningen InterCity i Ungern har en bra komfort och med service av hög klass. Järnvägsnätet ägs och sköts av det statliga företaget Magyar Államvasutak.

[redigera] Vägar

Totalt sett har Ungern en vägstandard som tillhör Europas genomsnitt. Den ligger till och med något över genomsnittet. Detta innebär att Ungern har en vägstandard som är högre än den vägstandard som finns i till exempel Sverige. Vägar underhålls med gott resultat och stora satsningar har gjorts från 1990-talet och framåt med att göra vägstandarden i gott skick. Från Budapest går det motorvägar till Wien och Bratislava, till gränsen till Serbien samt österut mot Ukraina och Rumänien. Utbyggnader av nya motorvägar sker i stor omfattning. En motorväg går från Budapest till Balatonsjön och denna motorväg håller på att byggas ut för att på hösten 2007 nå gränsen till Kroatien.

[redigera] Kultur

Ungern har sedan tidig medeltid varit den västliga civilisationens östligaste utpost i Europa. I samband med ökande autonomi inom det österrikiska kejsardömet blommade en modern högkultur upp, och idag är Budapests kaféer och kulturinrättningar inte sämre än de som återfinns i Wien.

Mellan floderna Donau och Tisza finns en stor rikedom i folkdräkter, folksånger och folkdanser. Spåren av balkanism kan iakttas i blandningen av serbisk, svabisk, slovakisk, rumänsk och romsk folkkultur i dess möte med den ungerska kulturen.

Det ungerska kulturinflytandet är alltjämt märkbart i näraliggande provinser som Vojvodina, Transsylvanien, södra Slovakien och Österrike, där på många ställen också stora ungerska minoriteter bor.

Ungern odlar mycket paprika, vilket återspeglar sig i matlagningen med rätter som gulyás, pörkölt och lecsó samt kryddan Pirosarany. En annan ungersk matspecialitet är det friterade brödet langos som i Sverige blivit känt på olika stadsfestivaler.

[redigera] Externa länkar

• Ungerska regeringens officiella sida
• Presidentens officiella sida
• Nationalförsamlingens officiella sida
• Premiärministerns officiella sida
• Hungary's Strategic Audit