New Immissions/Updates:
boundless - educate - edutalab - empatico - es-ebooks - es16 - fr16 - fsfiles - hesperian - solidaria - wikipediaforschools
- wikipediaforschoolses - wikipediaforschoolsfr - wikipediaforschoolspt - worldmap -

See also: Liber Liber - Libro Parlato - Liber Musica  - Manuzio -  Liber Liber ISO Files - Alphabetical Order - Multivolume ZIP Complete Archive - PDF Files - OGG Music Files -

PROJECT GUTENBERG HTML: Volume I - Volume II - Volume III - Volume IV - Volume V - Volume VI - Volume VII - Volume VIII - Volume IX

Ascolta ""Volevo solo fare un audiolibro"" su Spreaker.
CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Irak - Wikipedia, den fria encyklopedin

Irak

Wikipedia

الجمهورية العراقية
Al-Jumhuriyah Al-Iraqiyah (arabiska)
Iraks flagga Iraks statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Allahu Akbar
(arabiska för "Gud är större")
Nationalsång: 'Mawtini'
Iraks läge
Huvudstad Bagdad
33,35°N, 44,4°Ö
Största stad Bagdad
Officiella språk Arabiska, kurdiska
Statsskick
president
premiärminister
republik
Jalal Talabani
Nuri al-Maliki
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd
från Storbritannien
3 oktober 1932
3 oktober 1932
Yta
 • Totalt
 • Vatten

437 072 km² (57:e)
1,1 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

26 783 383 (44:e)
60,3 inv/km² (112:e)
BNP (PPP)
 • Totalt 2004
 • Per capita

$38,790 miljarder (76:e)
$1 600
Valuta Irakisk dinar (IQD)
Tidszon UTC +3
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Rawanduz
3 658 m ö.h.

km²
Eufrat
2 800 km
Nationaldag 9 april
Landskod IQ, IRQ
Landsnummer +964

Irak (arabiska العراق (al-'airaaq) Irak betyder "två ådror", vilket syftar på floderna Eufrat och Tigris) är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien, som sträcker sig över det forntida området Mesopotamien. Landet gränsar till Saudiarabien och Kuwait i söder, Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väst och mot Iran i öst.

Irak styrs för närvarande av en övergångsregering (tillsatt och övervakad av en amerikansk civiladministratör) efter att den tidigare diktatorn Saddam Hussein störtats under Irakkriget 2003. Irak invaderade 1990 Kuwait under Saddam Hussein, vilket blev upptakten till Gulfkriget 1991. Efter Gulfkriget anklagades landet felaktigt[1][2] av USA och Storbritannien för att hysa massförstörelsevapen, och detta blev förevändningen för Irakkriget 2003.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Iraks historia

Det bördiga landet mellan floderna Eufrat och Tigris var födelseplatsen för den Mesopotamiska kulturen, formad av folk som sumererna, babylonierna och assyrierna. Det var i slutet av den s.k. Uruk-perioden (d.v.s. omkring 3200 f.Kr.) som Mesopotamien, genom utvecklandet av kilskrift, trädde in i den historiska tidseran. F.o.m. denna tid kan den historiska utvecklingen följas genom skriftliga källor. Under större delen av 2000-talet f.Kr. dominerade sumererna landet språkligt, politiskt och kulturellt, men sedan kom babylonierna och assyrierna att styra utvecklingen i Mesopotamien. År 539 f.Kr. blev Mesopotamien en provins till Persien, sedan en del av det Alexandrinska väldet under kungaätten Seleukos. Efter en period under vilken Rom och Parthien dominerade Mesopotamien, tog araberna år 656 e.Kr. landet i besittning, och 762 flyttades kalifatet till den nya staden Bagdad (nära forntida Babylon). Denna stad förblev den arabiska världens centrum tills den införlivades av mongolerna och det Osmanska riket år 1534.

Det nuvarande Irak var fram till 1918 formellt en del av det osmanska riket och bestod av de tre osmanska vilâyeten (provinserna) Bagdad, Basra och Mosul. Eftersom det osmanska riket deltog i första världskrigetcentralmakternas sida kom det under kriget att stegvis ockuperas av britterna. Vid fredskonferensen i Paris 1919 beslöts det att Irak skulle bli ett brittiskt mandat enligt artikel 22 i Nationernas förbunds stadgar. Detta beslut fastställdes sedan vid konferensen i San Remo 1920. Namnet Irak kom från Irak Arabi eller Irak el-Arabi ("arabiska Irak"), vilket var namnet på det osmanska landskap som omfattade vilajetet Basra och södra delen av vilajetet Bagdad.

Staten Irak upprättades som en monarki under brittiskt mandat, och 1932 blev landet självständigt, om än som en brittisk lydstat. År 1958 störtades monarkin och ersattes med en republik, vilket också ledde till att landets kung Faisal II mördades samtidigt som landet slet sig loss från de brittiska kopplingarna.

Baathpartiet fick 1968 kontroll över landet och inledde en Sovjet-vänlig politik, riktad mot Israel och Västmakterna. Speciellt efter Saddam Husseins maktövertagande 1979 utvecklades en grym dikatur präglat av övergrepp gentemot all opposition, inte minst den kurdiska peshmerga-milisen. År 1980 gick Irak till attack på grannlandet Iran vilket ledde till det blodiga Iran-Irak-kriget fram till 1988, där Irak även använde stridsgaser mot iranska soldater och civila.

Efter kriget hade Irak stora skulder och Saddam Hussein beordrade 1989 ockupation av det rika grannlandet Kuwait 1990, vilket utlöste Kuwaitkriget. Därefter var Irak isolerat och utsatt för hårda internationella sanktioner till våren 2003, då USA och Storbritannien, i strid mot gällande folkrätt och FN-beslut, invaderade Irak militärt (se Irakkriget). Den 13 december 2003 greps Saddam Hussein.

USA-alliansen överlämnade den formella makten till den irakiska interimsregeringen 28 juni 2004. Inskränkningarna är stora. Regeringen kan inte fatta långsiktiga beslut, eftersom den bara ska sitta fram till valet, som var planerat att hållas 2 januari 2005 men istället hölls den 30 januari 2005. Den har inte heller befälet över de 160 000 utländska soldater som är kvar i enlighet med en FN-resolution.

[redigera] Politik

Huvudartikel: Iraks politik

Irak har i hela sin historia som självständig stat, fram till nyligen, varit mer eller mindre en diktatur, där inga andra grupperingar utanför de styrande hade något att säga till om. 1968 tog Baathpartiet makten i en oblodig militärkupp, där Saddam Hussein så småningom blev landets verklige ledare. Partiets officiella ideologi byggde på arabisk enhet, frihet och socialism.

Parlamentet bestod av 250 platser, varav 220 valdes genom allmänna val, och 30 tillsattes av presidenten. Inga kandidater till parlamentet utanför Baathpartiet var tillåtna. Formellt styrdes landet av ett revolutionsråd som utsåg president och stiftade lagar tillsammans med parlamentet. I praktiken hade presidenten all makt, han var premiärminister och ÖB.

Genom ständiga utrensningar stärkte Saddam Hussein hela tiden sin makt, och alla viktiga poster innehades av anhöriga och nära vänner till Hussein.

Efter FN-alliansens seger i Gulfkriget fick de oppositionella grupper i de kurdiska områdena i norra Irak, som stod utanför Saddam Husseins kontroll, ett visst reellt inflytande.

Efter USA:s och Storbritanniens ockupation av Irak 2003 styrs landet av en interimsregering tillsatt och övervakad av en amerikansk civiladministratör.


Statsskick: republik
Medlemskap i internationella organisationer: Arabförbundet, FN, WTO, IAEA, IMF, OPEC, OIC med flera

[redigera] Utvecklingen efter Irakkriget

Enligt AP är elektriciteten återställd och fungerar till och med bättre än innan kriget. Enligt FN:s "World Food Program" har nästan alla irakier tillräckligt med mat. I mitten av 2004 var alla Iraks 240 sjukhus öppna (sjukvårdsbudgeten under Saddams tid var 16 miljoner dollar, nu är den 1000 miljoner dollar [1]). Nästan alla skolor och universitet har öppnats. Iraks medier är inte längre censurerade. I augusti 2004 fick 80 000 nya irakier om dagen ett jobb. 100 nya arbetsplatser har öppnat och minst 900 till öppnar snart. Iraks BNP har vuxit med 52 % efter kriget.

Kritiker till kriget har samtidigt hävdat att den tidigare ekonomiska situationen i Irak främst orsakats av FN:s handelsblockaden mot landet, se Olja mot mat-programmet. Denna blockad skall också, enligt WHO ha lett till ungefär en halv miljon irakiska barns död. Den tidigare dåliga strömförsörjningen i landet kan också förklaras med att kraftstationerna bombats av USA. Majoriteten av dessa har nu återuppbyggts [2].

Samtidigt är motståndet mot den utländska truppnärvaron starkt. 82 procent av landets befolkning är emot truppnärvaron, 45 procent anser att väpnat motstånd är berättigat och under en procent av befolkningen anser att truppnärvaron lett till ökad säkerhet. Det är också visat att motståndet mot de utländska trupperna kommer från rebeller inom landet, och inte från utländska islamister som ofta påståtts debattartikel.

[redigera] Provinser

Bild:Iraq map sv.png

Huvudartikel: Iraks provinser

Irak är indelat i 18 provinser (muhafazat, singular - muhafazah):

[redigera] Geografi

Geografiska fakta
Yta: 438 446 km², till detta kommer Iraks del av den 7 044 km² stora neutrala zon som delas med Saudiarabien
Markanvändning: skog 0,4%, jordbruksmark 13%, övrig mark 87%
Högsta berg: Rawanduz, 3 658 m.ö.h.
Längsta floder: Eufrat (2 800 km), Tigris (1 900 km) och Shab
Största sjö: Irak har ingen naturlig sjö

Huvudartikel: Iraks geografi

Irak ligger i västra Asien och gränsar till Turkiet i norr, Syrien i nordväst, Jordanien i väster, Saudiarabien i sydväst, Kuwait i söder samt Iran i öster. De västra delarna av Irak är till stor del öken, men området mellan de två stora floderna Eufrat och Tigris, Mesopotamien, är fertilt. Den norra delen av landet är till största delen bergigt. Där ligger Iraks högsta punkt, Rawanduz, 3658 meter över havet. Irak har en liten havskust vid Persiska viken. Nära kusten har de två floderna ett gemensamt lopp, Shatt al-Arab, som tidigare till stor del bestod av träskland. Flera av dessa områden dränerades på 1990-talet.

Det lokala klimatet är mestadels ökenklimat med milda till kalla vintrar och torra, varma molnfria somrar. De norra bergstrakterna har kalla vintrar; ibland med tunga snöfall som inte sällan skapar översvämningar.

Huvudstaden Bagdad med 5,8 miljoner invånare (2000) ligger i mitten av landet på Tigris flodbank. Andra storstäder är Mosul i norr och Basra i söder med 1,8 (2002) respektive 1,4 (2002) miljoner invånare. Andra städer inkluderar Bayji, Karbala, Kirkuk, Najaf, Samarra, As Sulaymaniyah och Tikrit.

[redigera] Ekonomi

BNP/capita: 2 400 USD (2002, uppskattning)
Olika näringsgrenars andel av BNP: jordbruk 6%, industri 13%, service 81% (2000)
Sysselsättning fördelad på näringsgren: jordbruk 18%, industri 18%, service 64% (1991)
Naturtillgångar: olja, naturgas, svavel, fosfater, zink, bly, koppar, krom, mangan, järn, uran
Viktigaste exportprodukt: olja
Viktigaste importprodukter: livsmedel, medicin, industrivaror
Viktigaste handelspartner: USA, Italien, Frankrike, Spanien (2000)
Valuta: 1 dinar = 20 dirhan = 1000 fils = 0,3109 USD (2002)

Huvudartikel: Iraks ekonomi

Irak är ett gammalt jordbruksland, men i modern tid har dess ekonomi dominerats av oljesektorn, vilken traditionellt har gett 95 procent av intäkterna i utrikeshandeln. Landet var 1988 den näst efter Saudiarabien största producenten av olja i Mellanöstern, och under åren 1980-1987 svarade oljeexporten för mer än 98 procent av landets exportintäkter. På 1980-talet skapade kriget med Iran stora utgifter, vilka tvingade landet att låna pengar samt att minska återbetalningarna på tidigare utlandslån. Iraks ekonomiska förluster under detta krig beräknas till minst 100 miljarder amerikanska dollar. Efter krigets slut 1988 ökade oljeexporten gradvis i och med konstruktionen av nya oljeledningar och återuppbyggnaden av skadade.

Den irakiska ockupationen av Kuwait i augusti 1990 och Gulfkriget, som inleddes i januari 1991, ledde till stor ekonomisk skada, inte bara genom de direkta kostnaderna för dessa krig, utan också på grund av de internationella sanktioner som följde. Oljeexporten ökade under slutet av 1990-talet, och år 2002 uppgick den till cirka 75 procent av nivån för år 1988.

Sysselsättningsmässigt dominerar idag servicesektorn.

[redigera] Demografi

Huvudartikel: Iraks demografi

Iraks befolkning utgörs av cirka 80 procent araber. Den andra lite mindre etniska gruppen, kurderna, utgör 15 procent och lever i nordöstra delar av landet. Mindre grupper är assyrier (4 procent), turkmener (3 procent) samt armenier och perser.

Arabiska och kurdiska är de officiella språken. Dessutom talas assyriska, armeniska och turkmeniska. Engelska är det vanligaste västerländska språket.

De flesta Irakier är shiitiska muslimer men det finns en stor sunnimuslimsk befolkningsgrupp. Det finns även mindre grupper av kristna och judar.


Invånarantal: 24,7 miljoner
Naturlig befolkningstillväxt: 2,78%
Läs- och skrivkunnighet: Totalt 40,4%, män 55,9%, kvinnor 24,4%
Folkgrupper: Araber (80%), kurder (15%), assyrier (4%), turkmener (3%), azerbajdzjaner, perser
Religion: Muslimer 97% (därav 65-70 procentenheter shiiter och 25-30 procentenheter sunniter), kristna 3% samt små grupper yazidier, judar och bahá'íer.

Källa: CIA World Factbook; gäller för år 2003.

[redigera] Kultur

Flera av Unesco:s kulturvärldsarv finns på irakiskt område, ett par av dessa är: Forna staden Babylon (Babil), staden Ur, befästningsstaden Hatra och Assyriens forna huvudstad Qal’at Sherqat (Ashur). Dessa togs med på listan över hotade minnesmärken år 2003 i takt med USA's invasion.

[redigera] Externa länkar

[redigera] Källor

  1. ^ Iraq Survey Group avslutande rapport volym 1.
  2. ^ Iraq Survey Group avslutande rapport volym 3.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../i/r/a/Irak.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu