Elevråd

Wikipedia

Ett elevråd är en förening där alla eleverna på en och samma skola är medlemmar. Ett elevråds syfte är att skapa en bättre skola och en mer givande skolgång för sina medlemmar. Det som särskiljer ett elevråd från andra föreningar är att den gemensamma nämnaren för medlemmarna inte är ett intresse eller en idé utan det faktum att de går på samma skola. Detta medför att det enda som begränsar ett elevråds verksamhet och organisationsform är eleverna på skolans fantasi och vilja. Elevråden kallas för olika saker på olika skolor. Några vanliga namn är elevråd, elevkår, elevförening, överråd och elevplenum.

Elevråd är oftast organisationer fristående från skolan, med egen ekonomi och eget organistaionsnummer. Många skolor upplåter lokaler och bidrar till elevrådens ekonomi, då skolor ofta får mycket tillbaka på väl fungerande elevråd.

[redigera] Elevkår

Termen elevkår används ibland i den specifika betydelsen av en organisation med direktanslutna medlemmar, alltså inte valda representanter för varje klass. I denna betydelse är elevkårer relativt ovanliga på grundskolenivå. På gymnasienivå förekommer de oftare - ibland finns det både ett elevråd och en elevkår på en skola. Bland Komvux och Högre utbildning i Sverige dominerar elevkårerna elevinflytandet.

Elevkår var också före 1998 beteckningen för en lokal avdelning av Elevorganisationen.

[redigera] Historia

Det fösta elevrådet som finns dokumenterat i Sverige är elevkåren på Sven Erikssons gymnasiet i Borås som statade 1862. Under 1800- och början på 1900-talet bestod elevrådens verksamhet i huvudsak av försäljning och skoldanser. Under 30-talet började elevråden på vissa orter i landet samordna sig kring sin verksamhet. Vid mitten på 50-talet fanns elevråd etablerade på de flesta skolor i landet och man hade två nationella samarbetsorganisationer. 1959 samlades elevråden för första gången till den första Elevriksdagen och 1962 anordnade elevråden för första gången sin gemensamma insamlingskampanj Operation Dagsverke. 60-talet var elevrådens storhetstid med starka elevråd på nästan alla landets gymnasier, flera gemensamt ägda aktiebolag och en väldigt bred verksamhet. I slutet av 60-talet började dock arbetet dala på grund av en för tydlig politisering av verksamheten och interna stridigheter. Under 70-, 80- och början på 90-talet så hände det inte mycket i elevrådsverksamheten som helhet även om det lokalt ibland kunde ske en begränsad utveckling. Under denna tid gick andra intressenter in i elevrådens verksamhet för att gagna sina egna syften. Tydligast är skolledarnas och kommunernas idé om att elevråd borde syssla med påverkan och inflytande arbete och skolkläds- och studentartikelföretagen som behöver elevråden för att distribuera sina produkter.

Elevråden i Sverige har idag två nationella samarbetsorganisationer. Elevorganisationen i Sverige som i huvudsak riktar sig till elevråd på gymnasiet och Sveriges Elevråd – SVEA som riktar sig till elevråd både i den övre grundskolan och på gymnasiet. Elevrådens verksamhet domineras fortfarande av påverkans- och inflytandefrågor samt försäljningsverksamhet men festfixning och andra sociala arrangemang är på väg tillbaka precis som reseverksamhet, idrottsarrangemang och mycket annat.