Fermentering
Wikipedia
Fermentering kallas den biologiska process där mikroorganismer växer till och konsumerar näringsämnen i sin omgivning. Processen användes redan under bronsåldern för att konservera mat. Vetenskapen som studerar fermentering kallas zymologi.
Fermentering innebär en anaerobisk metabolisk nedbrytning av ett näringsämne utan någon netto-oxidation.
Innehåll |
[redigera] Fermentering av livsmedel
Fermentering är en bred term som ofta avser olika typer av beredning av livsmedel. Ett vanligt exempel är tillverkningen av vin som sker genom att jästsvamp får växa i en lösning av sockerhaltig fruktsaft. Jästen förbrukar sockret och ger ifrån sig etanol och koldioxid samt en mängd andra ämnen som ger en speciell smak.
När ofarliga mikroorganismer får växa i ett födoämne, konsumerar de ämnen som andra organismer behöver för sin tillväxt. Detta gör att fermenterad mat håller betydligt bättre än färsk. Oftast innebär fermentering i livsmedel en mjölksyrajäsning vilket innebär att bakterierna producerar mjölksyra och detta brukar kallas att man syrar maten. Vid mjölksyrajäsning sänks pH-värdet vilket gör att andra bakterier som förstör maten inte trivs. Vid exempelvis surströmmingstillverkning så pågår det ett samspel mellan strömmingens egna enzymer och naturligt förekommande mjölksyrabildande bakterier som ur enkla sockerarter i fisken bildar syra.
Även tillsättning av mögelsvamp vid tillverkning av mögelost som smaksättare är en form av fermentering.
När man tillverkar snus fermenterar man tobaken tillsammans med salter och vatten.
[redigera] Exempel på livsmedel som är fermenterade med olika metoder:
- Mjölksyrajäsning
- Mögelsvampar
- mögelost
- Jäst - Alkoholjäsning
[redigera] Kroppsegen fermentering
Fermentering är också en process i kroppen. Mjölksyrabakterier i magen bryter ned visssa kolhydrater som kroppen inte själv kan bryta ned. Dessa mjölksyrabakterier är också viktiga för att bilda vissa vitaminer.
[redigera] Andra produkter som fermenteras
I vissa delar av världen, exempelvis i Indien använder man sig av en fermeteringsprocess för att producera färg. Exempelvis gör man svart färgstoff genom att ta järnskrot tillsammans med melass och låter det stå och jäsa i två månader.
Ensilage är fermenterat hö.
Man använder också fermentring inom medicintillverkning som exempelvis vancomycin (mögelsvamp) och insulin (jäst). Vissa mediciner produceras genom bakteriell fermentering.
