Formel 1-VM 1956

Wikipedia

Formel 1-VM 1956

Här ingick Indianapolis 500-loppet 1956 som en deltävling i världsmästerskapet.

F1-regler i korthet 1956
Motor	Överladdad 750 cc Sug 2 500 cc
Max cylindrar	Ingen begränsning
Bilens minimivikt	Ingen begränsning
{{{rub1}}}	{{{info1}}}
Poängberäkning	8, 6, 4, 3, 2 och snabbaste varv 1 • Endast de fem bästa poängen från de åtta loppen räknades in i förarmästerskapet. • Delad poäng gavs till förare som delade bil, oavsett vem som kört flest varv utom då en förare ansetts ha kört för kort sträcka (insufficient distance). • Förare som delade mer än en bil under ett lopp fick endast poäng för sin bästa placering.

Innehåll

1 Vinnare
2 Grand Prix 1956
3 Stall, nummer och förare 1956
4 Slutställning förare 1956
5 Inofficiell slutställning konstruktörer 1956
6 Säsonger

[redigera] Vinnare

Förare: Juan Manuel Fangio, Argentina, Ferrari
Konstruktör: Officiellt mästerskap började först 1958.

[redigera] Grand Prix 1956

Grand Prix	Datum	Bana	Vinnare	Stall
Argentinas Grand Prix	22 januari	Buenos Aires	Juan Manuel Fangio Luigi Musso	Ferrari	*
Monacos Grand Prix	13 maj	Monte Carlo	Stirling Moss	Maserati	*
Indianapolis Grand Prix	30 maj	Indianapolis	Pat Flaherty	Jon Zink (Watson-Offenhauser)	*
Belgiens Grand Prix	3 juni	Spa-Francorchamps	Peter Collins	Ferrari	*
Frankrikes Grand Prix	1 juli	Reims-Gueux	Peter Collins	Ferrari	*
Storbritanniens Grand Prix	14 juli	Silverstone	Juan Manuel Fangio	Ferrari	*
Tysklands Grand Prix	5 augusti	Nürburgring	Juan Manuel Fangio	Ferrari	*
Italiens Grand Prix	2 september	Monza	Stirling Moss	Maserati	*

[redigera] Stall, nummer och förare 1956

Alberto Uria (Maserati)
- 16 - Alberto Uria, Uruguay
- 16 - Oscar González, Uruguay
André Simon (Maserati)
- 42 - André Simon, Frankrike
Ansted Rotary Corp (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 7 - Pat O'Connor, USA
Bugatti
- 28 - Maurice Trintignant, Frankrike
BRM
- 10, 14, 23 - Mike Hawthorn, Storbritannien (Maserati)
- 12, 24 - Tony Brooks, Storbritannien
- 25 - Ron Flockhart, Storbritannien
Bob Estes (Phillips-Offenhauser) ¹
- 16 - Don Freeland, USA
Bob Gerard (Cooper-Bristol)
- 26 - Bob Gerard, Storbritannien
Jack Brabham (Maserati)
- 30 - Jack Brabham, Australien
Bruce Halford (Maserati)
- 21, 29, 48 - Bruce Halford, Storbritannien
Carl L Anderson (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 34 - Johnnie Tolan, USA
Cars Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 4 - Sam Hanks, USA
Chapman S Root (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 48 - Jimmy Daywalt, USA
Connaught-Alta
- 19 - Archie Scott-Brown, Storbritannien
- 20 - Desmond Titterington, Nordirland
- 6, 21 - Jack Fairman, Storbritannien
- 2 - Les Leston, Storbritannien
- 4 - Ron Flockhart, Storbritannien
Dean Van Lines (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 2 - Jimmy Bryan, USA
E R Casale (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 41 - Billy Garrett, USA
Ecurie Rosier (Maserati)
- 8, 15, 24, 27, 36 - Louis Rosier, Frankrike
Ed Walsh (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 19 - Rodger Ward, USA
Emeryson-Alta
- 32 - Paul Emery, Storbritannien
Gordini
- 2, 10, 15, 30 - Robert Manzon, Frankrike
- 4 - Élie Bayol, Frankrike
- 4, 11, 34 - André Pilette, Belgien
- 6, 8, 14, 32 - Hermano da Silva Ramos, Brasilien
- 11 - André Milhoux, Belgien
- 12 - André Simon, Frankrike
Ernest L Ruiz (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 54 - Jack Turner, USA
Federal Auto Associates (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 14 - Bob Veith, USA
- 42 - Fred Agabashian, USA
Ferrari
- 1, 2, 10, 20, 22, 26, 30, 34 - Juan Manuel Fangio, Argentina
- 3, 4, 12, 20, 22, 24, 32 - Eugenio Castellotti, Italien
- 4, 24, 28, 34 - Luigi Musso, Italien
- 2, 4, 5, 8, 14, 26, 36 - Peter Collins, Storbritannien
- 38, 44 - Olivier Gendebien, Belgien
- 6 - Paul Frère, Belgien
- 20 - André Pilette, Belgien
- 3, 4, 5, 16, 30 - Alfonso de Portago, Spanien
- 50 - Wolfgang von Trips, Tyskland
Fred Somers (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 10 - Ed Elisian, USA
- 10 - Eddie Russo, USA
George Bignotti (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 15 - Johnny Boyd, USA
Gilby Engineering (Maserati)
- 16, 28, 44 - Roy Salvadori, Storbritannien
Giorgio Scarlatti (Ferrari)
- 36 - Giorgio Scarlatti, Italien
Gould's Garage (Maserati)
- 18, 19, 26, 31 - Horace Gould, Storbritannien
H A Chapman (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 5 - Andy Linden, USA
H H Johnson (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 57 - Bob Christie, USA
Harry Dunn ( Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 89 - Keith Andrews, USA
J C Agajanian (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 98 - Johnnie Parsons, USA
Jim Robbins (Stevens-Offenhauser) ¹
- 27 - Cliff Griffith, USA
John Zink ¹
- 8 - Pat Flaherty, USA (Watson-Offenhauser)
- 53 - Troy Ruttman, USA (Kurtis Kraft-Offenhauser)
Joseph Massaglia Jr (Lesovsky-Offenhauser) ¹
- 26 - Jimmy Reece, [[USA]
Kalamazoo Sports Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 73 - Dick Rathmann, USA
Lindsey Hopkins (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 24 - Jim Rathmann, USA
Luigi Piotti (Maserati)
- 11, 18, 38 - Luigi Villoresi, Italien
- 18, 40 - Luigi Piotti, Italien
Maserati
- 2, 6, 7, 28, 30, 34, 36 - Stirling Moss, Storbritannien
- 4, 6, 8, 30, 32, 46 - Jean Behra, Frankrike
- 6 - Carlos Menditeguy, Argentina
- 8 - Luigi Piotti, Italien
- 10 - Chico Landi, Brasilien
- 10 - Gerino Gerini, Italien
- 12 - Jose Froilan Gonzalez, Argentina
- 6, 8, 9, 32, 34 - Cesare Perdisa, Italien
- 10, 20, 36, 38, 40 - Chico Godia, Spanien
- 38 - Mike Hawthorn, Storbritannien
- 8 - Piero Taruffi, Italien
- 8, 46 - Umberto Maglioli, Italien
- 34 - Luigi Villoresi, Italien
- 34 - Joakim Bonnier, Sverige
Murrell Belanger (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 99 - Tony Bettenhausen, USA
Novi Racing Corp (Kurtis Kraft-Novi) ¹
- 29 - Paul Russo, USA
Ottorino Volonterio (Maserati)
- 22 - Ottorino Volonterio, Schweiz
Pat Clancy (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 12 - Al Herman, USA
Pete Salemi (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 81 - Eddie Johnson, USA
- 82 - Gene Hartley, USA
Peter Schmidt (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 88 - Johnny Thomson, USA
Piero Scotti (Connaught-Alta)
- 28 - Piero Scotti, Italien
Racing Associates (Kuzma-Offenhauser) ¹
- 1 - Bob Sweikert, USA
Ray Crawford (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 49 - Ray Crawford, USA
Samuel W Traylor III (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 55 - Al Keller, USA
Scuderia Centro Sud (Maserati)
- 34 - Louis Chiron, Monaco
- 22 - Luigi Villoresi, Italien
- 12 - Harry Schell, USA
- 14 - Giorgio Scarlatti, Italien (Ferrari)
- 14 - Emmanuel de Graffenried, Schweiz
Scuderia Guastalla (Maserati)
- 12 - Umberto Maglioli, Italien
- 42 - Gerino Gerini, Italien
Shannon Bros (Kurtis Kraft-Offenhauser) ¹
- 64 - Duke Dinsmore, USA
Vanwall
- 12, 14, 17, 20 - Maurice Trintignant, Frankrike
- 10, 16, 18, 22, 24 - Harry Schell, USA
- 24 - Mike Hawthorn, Storbritannien
- 26 - Colin Chapman, Storbritannien
- 18 - Jose Froilan Gonzalez, Argentina
- 16 - Piero Taruffi, Italien

¹ Deltog endast i Indianapolis Grand Prix 1956.

[redigera] Slutställning förare 1956

Juan Manuel Fangio, Ferrari, 30 poäng
Stirling Moss, Maserati, 27
Peter Collins, Ferrari, 25
Jean Behra, Maserati, 22
Pat Flaherty, John Zink (Watson-Offenhauser), 8
Eugenio Castellotti, Ferrari, 7,5
Paul Frere, Ferrari, 6
Sam Hanks, Cars Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser), 6
Chico Godia, Maserati, 6
Jack Fairman, Connaught-Alta, 5
Luigi Musso, Ferrari, 4
Mike Hawthorn, Owen Racing Organisation (Maserati), 4
Ron Flockhart, Connaught-Alta, 4
Don Freeland, Bob Estes (Phillips-Offenhauser), 4
Alfonso de Portago, Ferrari, 3
Cesare Perdisa, Maserati, 3
Harry Schell, Vanwall, 3
Johnnie Parsons, J C Agajanian (Kuzma-Offenhauser), 3
Louis Rosier, Ecurie Rosier (Maserati), 2
Luigi Villoresi, Scuderia Centro Sud (Maserati), 2
Horace Gould, Gould's Garage (Maserati), 2
Hermano da Silva Ramos, Gordini, 2
Olivier Gendebien, Ferrari, 2
Dick Rathmann, Kalamazoo Sports Inc (Kurtis Kraft-Offenhauser), 2
Gerino Gerini, Maserati, 1,5 ¹
Chico Landi, Maserati, 1,5 ¹
Paul Russo, Novi Racing Corp (Kurtis Kraft-Novi), 1

¹ Gerino Gerini och Chico Landi delade bil.

[redigera] Inofficiell slutställning konstruktörer 1956

Endast de fem bästa poängen från de åtta loppen för den första bilen räknade.

Ferrari, 40 poäng
Maserati, 32
Connaught-Alta, 7
Vanwall, 3
Gordini, 2

[redigera] Säsonger

Formel 1-säsonger

1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1964 | 1965 | 1966 | 1967 | 1968 | 1969 | 1970 | 1971 | 1972 | 1973 | 1974 | 1975 | 1976 | 1977 | 1978 | 1979 | 1980 | 1981 | 1982 | 1983 | 1984 | 1985 | 1986 | 1987 | 1988 | 1989 | 1990 | 1991 | 1992 | 1993 | 1994 | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../f/o/r/Formel_1-VM_1956_c7c8.html

Kategorier: Sportevenemang 1956 | Formel 1-säsonger