Högskolor och universitet i Sverige

Wikipedia

Högskolor och universitet i Sverige är benämningar på de högsta institutionerna för utbildning i Sverige. De svarar under Högskoleverket.

Innehåll

1 Historik
2 Universitet eller högskola?
3 Prövning för universitetsstatus
4 Kritik av regeringens universitetspolitik
5 Svenska universitet och fackhögskolor med universitetsstatus
6 Se även
7 Källor

[redigera] Historik

Titeln som äldsta universitet är omstridd, men tre orter brukar nämnas i diskussionen.

Lunds akademiska bana påbörjas redan 1438, då staden ännu tillhör Danmark. Då inrättades nämligen Nordens första universitet, Lunds studium generale. Denna skola upphörde med sin verksamhet i samband med den danska reformationen 1536, varför Högskoleverket anser att Lunds universitet (grundat 1666) inte kan räkna sitt ursprung i Studium Generale i Lund.

Verksamheten vid Uppsala universitet grundades visserligen år 1477 men låg nere under större delen av 1500-talet. Universitetet har varit i oavbruten verksamhet sedan 1595.

Universitetet i Greifswald (1456), som ibland nämns som Sveriges äldsta universitet, brukar normalt inte räknas in i listan eftersom det grundades nära två sekler innan området blev svenskt.

Uppsala universitet inrättades efter påvlig bulla och privilegiebrev från riksrådet. Sägenartat sägs det att när dåtidens svenska styresmän fick höra att Danmark var på väg att söka tillstånd för att få inrätta ett universitet i Köpenhamn så skyndade man sig till Rom för att hinna före danskarna med Uppsalas ansökan. Köpenhamns universitet grundades också mycket riktigt först 1479. På samma anekdotartade sätt sägs danskarna också ha spelat en roll i grundandet av universitetet i Lund. Planen var från början att skapa ett götalandsuniversitet i Linköping, men behovet av att försöka försvenska de gamla danska kolonierna gjorde slutligen att universitetet i stället förlades till Skånelanden. Linköping fick därmed vänta ända till 1975 för att få sitt universitet.

De äldsta svenska (dåvarande Sverige) universiteten som ännu är aktiva anses idag vara:

Uppsala universitet, år 1477
Tartu universitet, nuvarande Estland, år 1632
Kungliga Akademien i Åbo, nuvarande Finland, år 1640 (sedermera flyttade universitetet från Åbo och blev Helsingfors universitet)
Lunds universitet, år 1666

[redigera] Universitet eller högskola?

Enligt Högskoleverket ligger skillnaden mellan en högskola och ett universitet i rätten att utfärda examina på forskarutbildningsnivå, så kallat vetenskapsområde. Universiteten har generell rätt att utfärda examen i forskarutbildning. Två sätt förekommer för att kringå examensrätten; det vanligaste är att bilda samarbeten mellan universitet och högskolor, så att den forskarstuderande kan antas och examineras vid universitetet medan det i praktiken är högskolan som står för utbildningen. Alternativt kan en högskola tilldelas vetenskapsområde, vilket medför rätt att bedriva forskarutbildning inom just det vetenskapsområdet. (Enskilda utbildningsanordnare kan på ett liknande sätt tilldelas examensrätt på forskarutbildningsnivå, oftast inom ett ännu mera avgränsat område såsom ett visst angivet ämne.)

Historiskt har universitetsstatusen även inneburit rätt till statliga forskningsanslag. Sedan 1997 har dock alla universitet och högskolor fasta forskningsresurser från riksdagen, även om universitetens fakultetsanslag är avgjort större än högskolornas forskningsanslag.

[redigera] Prövning för universitetsstatus

För att få benämnas universitet ansöker högskolan till regeringen som låter Högskoleverket pröva om högskolan når upp till de kvalitetskrav som ställs för universitetsstatus. Efter prövningen föreslår Högskoleverket sedan regeringen att avslå eller bevilja ansökan. Av Högskoleverkets webbplats framgår att det krävs att högskolan:

har grundutbildning och forskning som är väl etablerad och av god vetenskaplig kvalitet.
har en tillräcklig omfattning av grundutbildningen och utbildning inom ett antal ämnesområden.
har en tillräcklig omfattning av forskningsverksamheten och forskning inom ett antal ämnesområden.
har praktiska förutsättningarna, till exempel lokaler och utrustning, att bedriva grundutbildning och forskning.
har goda internationella kontakter inom grundutbildning och forskning.
uppfyller kraven för att självständigt inrätta professurer och utfärda doktorsexamen.

Sedan Högskoleverkets tillkomst 1995 har regeringen beslutat att Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro ska benämnas universitet från 1 januari 1999. Mitthögskolan fick universitetsstatus 1 januari 2005. Följande högskolor har tilldelats vetenskapsområde:

Blekinge tekniska högskola – tekniskt
Malmö högskola – medicinskt
Högskolan i Kalmar – naturvetenskapligt
Mälardalens högskola – tekniskt
Högskolan i Jönköping – humanistisk–samhällsvetenskapligt

Ett förhållande som komplicerar saken är att många högskolor, till exempel Högskolan Dalarna, kallar sig university i sitt engelska namn, trots att den officiella översättningen av högskola är university college.

[redigera] Kritik av regeringens universitetspolitik

De nya universiteten har inte varit helt oomtvistade; i fallen Växjö och Örebro fattades regeringens beslut mot Högskoleverkets avrådan. Med utgångspunkt i bedömargruppernas utvärdering menade verket att de båda lärosätena saknade tillräcklig bredd och vetenskapliga kvalitet.

Högskolor som aspirerar på universitetsprivilegier har framfört kritik mot regeringens senfärdighet i att hantera inkomna ansökningar och oviljan att ge ökade forskningsanslag som kan användas för att underbygga en universitetsansökan. Malmö högskola och Södertörns högskola ansökte om universitetsstatus redan år 2002, men ärendena har ännu inte behandlats av regeringen. Högskolan i Borås lämnade in en ansökan i maj 2005.

Kreativiteten hos de högskolor som nekas universitetsstatus är dock stor.

Södertörns högskola har övervägt att bilda vad man kallar ett nätverksuniversitet tillsammans med KTH och KI. En särskild utredare lämnade hösten 2005 en utredning om högskolans organisation till utbildningsdepartementet, vari långtgående förslag till hur samverkan mellan olika lärosäten kan förenklas presenteras. Om förslaget så småningom leder till lagändringar kan det avsevärt förenkla bildandet av ett nätverksuniversitet av Södertörnsk modell.
Den ansökan som Högskolan i Borås lämnat fokuserar på att få status som "landets första professionsuniversitet". Till skillnad från befintlig forskarutbildning som försörjer akademien med fler forskare vill Högskolan i Borås inrikta sina forskarutbildningar på att kompetensförsörja arbetslivet.
Samarbetet mellan Örebro universitet och Mälardalens högskola har också kritiserats för att vara en dold universitetsansökan från Mälardalens sida.

[redigera] Svenska universitet och fackhögskolor med universitetsstatus

Listan över svenska universitet anges i Högskoleförordning (1993:100), bilaga 1, och ordnas efter det datum då staten inrättat universitetet eller lämnade univeristetsrättigheter till högskolan. Sveriges lantbruksuniversitet placeras dock sist av universiteten.