Hinduism
Wikipedia
Hinduism (सनातन धर्म; även Sanatana Dharma eller Vaidika-Dharma, sanatana dhrama betyder evig plikt eller evig religion) är en av de äldsta kvarlevande religionerna. Den är dominerande i Indien, tidigare var den dominerande även i Sydostasien.
Hinduismen är inte centralt organiserad och det finns ingen enhetlig definition av vad som är hinduism, då den fallit bort från strikt följande av Veda, som berättar starkt på att sanatana dharma är strikt monoteistisk. En möjlig definition är att den omfattar de människor i Sydasien som inte tillhör buddhism, islam, jainism, sikhism, kristendom eller zoroastrism. Hinduism är en öppen religion och där finns många olika halvgudar, men enligt Veda är sri Krishna Gud och resten Hans tjänare. Ordet hinduism går ej att finna i Veda, då det var invaderande muslimer som gav dem namnet sindhus, dvs folket som bor vid Indhus-floden.
Den hinduiska världsbilden utgår från en evig och oföränderlig gud skild från människans fysiska verklighet (samsara). Frigörelsen (moksha) från denna process i vilken människan ständigt återföds och på så sätt skiljs från gud är hinduismens mål, och uppnås genom brytandet av den karmiska processen av lust och lidande som hela tiden hålls vid liv av ens gärningar.
Innehåll |
[redigera] Definition
Termen "hinduism" är en västerländsk konstruktion. Ordet kommer från persiskan och är en form av sanskrit "sindhu" som står för Indusfloden. Ordet "Hindu" användes för att beteckna ett geografiskt område och folket som bodde där. Därför kan vi även finna benämningen "Hindu Christians" och "Hindu Muslims" i europeiska texter från 1700-talet. Beteckningen förändrades i början av 1800-talet till att beteckna den religion och de människor som i Indien inte var muslimer eller kristna. Användningen av hinduism och hindu som religiösa begrepp har sitt ursprung i en västerländsk akademisk "orientalism" som sysslade med översättningar till västerländska språk från främst sanskrit. Dessa texter bidrog till att kärnan i religionen söktes i texter. Hinduism definierades som en religion också utifrån en kristen protestantisk mall vad en religion bör vara för något. Detta resulterade i att den populära, muntliga traditionen blev ignorerad eller beskriven som en nutida degenererad form av det innehåll som fanns i religionens ursprungliga kärna.
Mångfald är ett nyckelord för vad vi idag benämner hinduism. Knut A. Jacobsen beskriver den som en pluralistisk religiös tradition. Han menar att denna mångfald främst har fyra orsaker. Det är en religion som inte skapades utifrån en religionsinstiftares lära. Vidare har den inte heller någon övergripande kyrkoorganisation. Hinduismens stora mångfald beror också på att dess geografiska område är kulturellt, språkligt och etniskt sammansatt. Den fjärde orsaken är att hinduismen har kunnat inkorporera en rad religiösa traditioner genom att framhäva människors olikheter. Hinduismens mångfald tar sitt uttryck i att människor tillber olika gudar, fäster sig vid olika lärosystem och texter, följer olika religiösa lärare och besöker olika tempel. Detta förklaras med att människan är en tänkande och social varelse med olika läggning.
I en dom i Indiens högsta domstol 1966 definierades hinduism på följande sätt:
- Accepterande av Vedaskrifterna som högsta religiösa och filosofiska auktoritet.
- Tolerans för andra trosriktningar med hänsyn till att sanningen är mångfacetterad.
- Accepterande av ett cykliskt världsförlopp med återfödelse.
- Erkännande av att frälsning kan nås på många sätt.
- Ett erkännande av att en hindu kan tillbe många gudar, eller ingen gud alls.
- I motsats till andra religioner och trosriktningar är inte hinduismen fast förbunden med någon särskild filosofisk åskådning.
[redigera] Gudar och religiösa riktningar
De flesta hinduer, runt 80% är vaishnaviter, d.v.s. dyrkare av guden Vishnu. Den teologiska grunden för vishnuismen bygger på Vedanta. Många tror även på guden Shiva som är förgörelsens och återskaparens gud. Han är källan till både gott och ont.
Se Lista över hinduiska gudomar.
[redigera] Kvinnan i hinduismen
Det kan tyckas att kvinnor är utestängda från det religiösa livet inom hinduismen, speciellt om man ser till religiösa texter. Manus lag t ex beskriver kvinnors roll enbart i förhållande till männen. En kvinna kan vara en dotter, en maka och om mannen avlider en änka. Vidare är kvinnorna orena vid menstruation och barnafödande och måste genomgå riter för att bli rena igen. Kvinnor deltar dock mycket aktivt i det religiösa livet. Det är de som utför de dagliga riterna i hemmet. Det finns också specifika riter som kvinnor gör. Kvinnor har även fungerat som karismatiska religiösa ledare. Inom hinduismen intar gudinnor en framträdande plats. Gudinnan (Devi) är mycket dyrkad och näst efter Vishnu och Shiva är Devi den viktigaste gudomen. Anhängare till kulten av Devi, kallas Saktis. Men det är inte bara Saktis som dyrkar Devi. Både Vaisnavism och Saivism har inkorporerat gudinnan i sin kult som Sivas eller Visnus gemål och representerar hans livsenergi. Varje hinduisk gud behöver en gemål, en gudinna, som representerar hans livsenergi. Utan sin shakti (kvinnliga energi) skulle Shiva vara kraftlös och inte förmå någonting. Gudinnan (Devi) är en motsägelsefull gestalt i hinduismen. Å ena sidan är hon livets källa, den goda modern som ger liv. Å andra sidan är hon en fruktad onskefull kraft som kräver offer av blod, alkohol för att hennes vrede skall stillas. Att hinduiska gudinnor är viktiga i indisk kultur har dock ingen direkt inverkan på indiska kvinnors liv. Under senare år har massmedia rapporterat om "hemgiftsmord", "änkebränningar" (sati) och mord på flickebarn. En accentuering av det gudomligas feminina sida innebär alltså inte automatiskt att kvinnor värderas högt och behandlas väl.
[redigera] Symboler och seder
Den färgade prick som hinduer, särskilt kvinnor, har i pannan kallas tilaka, bottu, bindiya, kumkum eller bindi. Pricken är en symbol för fromhet och signalerar att personen ifråga är hindu. Pricken symboliserar också det tredje ögat, det öga som ser inåt, mot Gud. Idag (2004) är det mindre vanligt att män har denna prick. Tidigare har ogifta kvinnor haft en svart prick, medan gifta kvinnor hade en röd prick.
Det finns fyra kaster: präster (Brāhmaṇa), krigare (Kṣhatriya), bönder (Vaishya) och tjänare (Shūdra).
[redigera] Kultens hierarki i modern hinduism
Ishta Devata ("familjeguden") kan förekomma flera nivåer:
- Hushållets gudom, graha devata
- Familjens (släktens) gudom), kula devata
- Byns gudom, grama devata
- Kosmisk gudom, param ishwara
- Byns gudom, grama devata
- Familjens (släktens) gudom), kula devata
[redigera] Referenser
- Jacobsen, Knut A. (2004) Hinduism: Historia, tradition, mångfald. Stockholm, Natur och Kultur.
