Interlingua

Wikipedia

Interlingua är ett internationellt hjälpspråk baserat på det gemensamma ordförrådet i de stora västeuropeiska språken, och med en förenklad grammatik. Vid sidan av esperanto är det ett av de mera spridda konstgjorda språken.

"Interlingua" kan även beteckna ett abstrakt "mellanspråk" vid maskinöversättning, men denna betydelse avhandlas inte i denna artikel.

[redigera] Inledning

Det gemensamma språkliga arvet i de moderna språken i Europa och Amerika är av latinskt och grekiskt ursprung. Detta ordförråd har International Auxiliary Language Association sammanställt och standardiserat till språket interlingua.

Interlinguas grammatik är kraftigt förenklad jämfört med de språk som det baseras på. På grund av att ordförrådet till största delen utgörs av ord som är gemensamma för de romanska språken och till ganska stor del även engelskan och andra europeiska språk kan en någorlunda språkligt bildad europé eller amerikan ganska väl följa en teknisk eller vetenskaplig text inom sitt område på interlingua utan särskilda förstudier. Att aktivt tillägna sig språket går också relativt fort. En person vars modersmål är italienska, spanska eller portugisiska har inga stora svårigheter att förstå interlingua, vilket gör att över en halv miljard människor i Europa och Sydamerika hjälpligt förstår språket, även om de aldrig har hört talas om det.

För folk i Afrika och Asien kan interlingua fungera som en nyckel till de västerländska språken, i dess egenskap av "minsta gemensamma nämnare".

I språkundervisningen i Sverige och andra länder kan det användas som en nyckel till de främmande orden. Det användes med framgång under flera år i gymnasieundervisningen i allmän språkkunskap i Varberg. Interlingua ger en grund för den som senare vill studera romanska språk eller engelska på avancerad nivå.

[redigera] Ordförråd

Ordförrådet grundar sig på fyra språk som vunnit stor spridning över världen: engelska, franska, italienska och spanska/portugisiska (vilka i detta sammanhang betraktas som varianter av ett och samma språk). Om ett ord förekommer i tre av dessa fyra språk, är det per definition ett interlingua-ord. Stavningen normaliseras sedan, vilket innebär att man går tillbaka till en gemensam prototyp, ur vilken de olika formerna har utvecklats. Ofta hamnar man då rätt nära den form ordet hade i latinet, men utan latinets grammatiska ändelser.
Exempel: fr livre + it libro + sp/pt libro => interlingua libro (bok).

Ett ord som bara förekommer i två av de fyra basspråken får ändå vara med om det i stället finns i tyska eller ryska.
Exempel: fr fenêtre + it finestra + ty Fenster => interlingua fenestra (fönster).

Villkoret att ett ord "finns" i ett visst språk innebär inte nödvändigtvis att det måste återfinnas i sin grundform; det räcker med att ordstammen finns med i någon avledning.
Exempel: en canine (adj. hund-) + fr chien + it cane => interlingua can (hund).

[redigera] Grammatik

Grammatiken är mycket enkel och regelbunden. Många svårigheter som studenter av främmande språk brukar kämpa med saknas: kasusformer och genussystem hos substantiven saknas; plural bildas regelbundet; adjektiven är oböjliga; personböjning hos verben saknas; starka verb saknas. Kasus och genus hos pronomen finns dock. Syntaxen är baserad på de romanska språken.

[redigera] Historia

Interlingua utvecklades under åren 1924 - 1951 av IALA, International Auxiliary Language Association, under ledning av Alexander Gode, och publicerades 1951 i tre böcker, Interlingua-English Dictionary, Interlingua Grammar, samt en självinstruerande lärobok, Interlingua a Prime Vista. Ursprungligen innehöll språket c:a 27000 ord, men genom att följa IALAs ovan beskrivna principer har man efterhand utvidgat ordförrådet väsentligt, och det växer alltjämt.

[redigera] Rörelse

Världsinterlinguaunionen, UMI (Union Mundial pro Interlingua), har representanter och medlemmar från fem kontinenter. I Sverige finns Svenska Sällskapet för Interlingua som har verkat för språkets spridning genom att ta fram läroböcker och kurser, anordna konferenser etc. Det finns även en omfattande litteratur på interlingua, både översatta verk och originalverk.

Eftersom verksamheten i det närmaste har upphört både i UMI och i dess föreningar i olika länder har en ny internationell organisation bildats Interlingua Association (http://www.interlingua.as), med syfte att vidareutveckla språket, ta fram nytt kursmaterial och lansera språket globalt. Någon lansering har tidigare aldrig skett. Åsikten att ett enkelt neutralt språk behövs förs fram med hänvisning till det stora antalet officiella språk i EU och de språkliga och teckenmässiga svårigheterna på Internet, som medför problem även för användning av övrig ny teleteknik.

[redigera] Textexempel

"Fader vår" på interlingua (lyssna):

Nostre Patre, qui es in le celos,
que tu nomine sia sanctificate;
que tu regno veni;
que tu voluntate sia facite
super le terra como etiam in le celo.
Da nos hodie nostre pan quotidian,
e pardona a nos nostre debitas
como nos pardona a nostre debitores,
e non duce nos in tentation,
sed libera nos del mal.

Några korta, vanliga ord alltid - semper,sempre att - que av - de, per du - tu; dig - te; din - tu då (= när) - quando eller - o

från - de, ab
han - ille; le - honom; su - hans
hej! - hallo!, holla!, salute!, salve!
hejdå - vale
hon - illa; la - hennes; su - hennes
hos - apud
i - in
in - in, intus
inte - non
jag - io; mig - me; min - mi
ju - ya
med - con, per
mellan - inter
men - sed, ma, mais
ni - vos
nu - nunc, ora
och - e
på - a, super, sur
se här! kolla! - ecce!
usch - uf
ut - foras, foris
utan - sin
var? - ubi?
vi - nos
vid - a

[redigera] Jämförelse med esperanto

Den viktigaste skillnaden mellan interlingua och esperanto är att interlingua hör till den naturalistiska skolan bland de konstgjorda språken, medan esperanto hör till den schematiska skolan. Detta innebär att interlingua utformats så att likheten med de språk det grundar sig på (engelska och de romanska språken) vad gäller ordbildning och grammatik blir så stor som möjligt. Esperanto har snarare utformats för maximal regelbundenhet, vilket gör att dess ordbildning och grammatik avviker mera från de naturliga språken.