Järv

Wikipedia

?Järv Status i världen: Sårbar^[1] Status i Sverige: Starkt hotad^[2]

Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Mårddjur Mustelidae
Släkte:	Gulo Pallas, 1780
Art:	Järv G. gulo
Vetenskapligt namn
§Gulo gulo Auktor: Linné, 1758
Järvens utbredningsområde


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Järv (Gulo gulo) är ett rovdjur i familjen mårddjur och den enda arten i släktet Gulo.

[redigera] Utseende

Vuxna individer blir 70-90 centimeter långa, de svenska vanligen något mindre. Därtill kommer en 15-25 centimeter lång svans. Den väger 9-17 kilogram.^[2]

Kroppen är ganska kort och relativt kraftig med tjocka ben. Huvudet är förhållandevis stort med en kort och trubbig nos. Ögon och öron är små. Svansen är kort och yvig. Käken är uppbyggd som så att varje käkhalva har 3 framtänder, en hörntand samt fem (i underkäken sex) kindtänder. Den tjocka pälsen är mestadels mörkbrun med något ljusare strimmor längs sidorna.

[redigera] Utbredning

Järven en cirkumpolär utbredning på norra halvklotet. Enligt IUCN klassas järven som sårbar.^[1]

[redigera] Sverige

Järvar återfinns i Sverige vanligen i fjällkedjan från nordvästra Dalarna och norrut. Utanför fjällkedjan finns idag små populationer i skogslandet och då främst i Medelpad-Hälsingland samt Ångermanland. Så länge den var vanlig jagades den intensivt för att förhindra attacker på tamboskap.

Järven är fridlyst i Sverige sedan 1969, men tidigare utbetalades det skottpengar på järv. ^[2] Arten är upptagen på Rödlistan: EN (starkt hotad)

[redigera] Föda

Järven är en utpräglad asätare och samlare, sannolikt för att den inte är en sådan god jägare.

Vintertid jagar järven bland annat små gnagare, hare, ekorre, bäver, ren och mycket sällsynt älgar. Järvens fördel på vintern är att den inte sjunker ner i snön utan tar sig lätt fram i motsats till sina större bytesdjur som till exempel ren. Järven dödar sina bytesdjur med ett kraftigt nackbett. Större djur anfaller järven genom att hoppa upp på bytets rygg och sedan försöka bita i nacken men ofta blir storleken på bytesdjuret ett problem och djuren dör inte på en gång.

Dess föda under sommaren skiljer sig från vinterns och då ingår ägg, bär och trädskott etc.

[redigera] Fortplantning

Järvar parar sig från april till augusti med en ökad aktivitet i juni. Järvar har en fördröjd fosterutveckling varför ungarna inte föds förrän i februari året därpå. De nyfödda järvarna har i lyan vit päls som efterhand ersätts med brun. Efter ungefär fyra månader är de lika stor som vuxna djur och de är då svåra att skilja åt. Könsmogna blir de först efter två år men vanligen sker den första parningen vid tre-fyra års ålder. Järvar kan bli upp till arton år gamla i fångenskap men i vilt tillstånd sannolikt kortare.

[redigera] Externa länkar

[redigera] Källor

Nationalencyklopedin
Delar av denna artikel är baserade på artikeln Järfsläktet ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.^(Not)
IUCN Red List
ArtDatabankens faktablad