Julia Tymosjenko

Wikipedia

Julia Tymosjenko.

Julia Tymosjenko (ukrainska: Юлія Тимошенко), född 27 november 1960, är en ukrainsk politiker. Hon var Ukrainas premiärminister mellan 24 januari och 8 september 2005.

Gift 1979 med Olexander Tymosjenko, före detta tjänsteman inom det sovjetiska kommunistpartiet. Hon har en vuxen dotter, Jevgenija.

[redigera] Biografi

Julia Tymosjenko föddes i staden Dnepropetrovsk i centrala Ukraina, sydost om huvudstaden Kiev. 1984 tog hon ekonomiexamen från universitetet i Dnepropetrovsk, och gick därefter vidare till en doktorsavhandling i ekonomi. Hon har därefter författat omkring 50 avhandlingar.

Efter Sovjetunionens fall 1991 ledde hon flera energibolag och skapade sig under 1991-1998 en avsevärd förmögenhet. Mellan 1995 och 1997 var Tymosjenko direktör för det privatägda gasföretaget UES, som under 1996 var den största importören av rysk naturgas. Företaget svarade under Tymosjenkos ledning för närmare 20 procent av Ukrainas bruttonationalprodukt.

Kritiker har hävdat att en stor del av hennes förmögenhet tjänades genom pengatvätt och andra illegala affärer. Hon arresterades i Ryssland i februari 2001, men släpptes kort därefter. Myndigheterna har inte lyckats snärja henne trots flera gripanden. 2002 ådrog sig Tymosjenko svåra skador i samband med en bilolycka vilken av många ansågs vara ett attentat. Det har hävdats att hon fortfarande är efterlyst i Ryssland för bl.a. mutbrott. Motståndarna har kallat henne "Gasprinsessan".

Tymosjenko gav sig in i rikspolitiken 1997 och kom snabbt in i parlamentet, Verkhovna Rada. 1998 blev hon ordförande i parlamentets budgetkommitté, och mellan 1999 och 2001 var hon biträdande premiärminister med ansvar för energiförsörjningen – regeringschef var Viktor Jusjtjenko. Tymosjenko drev då igenom beslutet att beskatta enrergiproducenternas vinster, något som givit den Ukrainska staten väsentiga inkomster.

Hon hamnade dock i onåd hos president Leonid Kutjma och i januari 2001 fick hon sparken. Hon åtalades senare för smuggling och dokumentförfalskning men släpptes efter en månad i häkte utan att fallet gått till rätten. Själv har hon hävdat att anklagelserna är politiskt grundade.

Tymosjenko blev snart en av frontfigurerna för den ukrainska oppositionen. Hon gick hårt åt den sittande presidenten Kutjma som bl.a. anklagades för korruption och för inblandning i mordet på Georgij Gongadze, en regeringskritisk journalist som kidnappades och mördades i slutet av 2000. Därefter grundade hon partiet Julia Tymosjenkos block (Блок Юлії Тимошенко), som i parlamentsvalet 2002 fick 7,2 % av rösterna.

I samband med det kaotiska presidentvalet i slutet av 2004 klev Julia Tymosjenko under den "orangefärgade revolutionen" fram som den främsta agitatorn, den som ingjöt mod i demonstranterna och förmådde polis och militär att stå passiva. I media kallades hon bl.a. för "den orangefärgade revolutionens Jeanne d'Arc".

Efter att Viktor Jusjtjenko slutligen segrat i presidentvalet utnämndes hon den 24 januari 2005 till ny premiärminister. Jusjtjenko anses ha stått i tacksamhetsskuld till Tymosjenko efter hennes insats under revolutionen. Emellertid kom hon och hennes regering att avskedas från posten av president Viktor Jusjtjenko den 8 september samma år. Tymosjenko ersattes av Jurij Jechanurov. Hon har dock kungjort att hon fortsätter att verka inom den ukrainska politiken. I valkampanjen 2005 uttalade Tymosjenko att hon avsåg arbeta för att stärka pressens fria ställning och domstolarnas oavhängighet från den politiska makten. Vidare har Tymosjenko förespråkat långtgående EU-anspassning av Ukrainas lagstiftning. Under juni 2006 var det tal om att hon skulle återfå posten som premiärminister, men sedan socialisterna bytt sida kom detta i stället på Viktor Janukovitj den 3 augusti.