Münchens Ludwig-Maximilian-universitet
Wikipedia
Münchens Ludwig-Maximilian-universitet (ty. Ludwig-Maximilians-Universität München ), förkortat LMU är med drygt 44 000 studenter sommarterminen 2005 Tysklands största universitet.
Under andra världskriget uppstod motståndsgruppen Vita rosen (på tyska: Weiße Rose) vid universitet. Gruppen samlades omkring syskonen Sophie och Hans Scholl, som arresterades av Gestapo när de delade ut flygblad i universitetets ljusgård. Syskonen och en ytterligare gruppmedlem avrättades den 22 februari 1943, övriga medlemmar i gruppen avrättades i juli 1943. Sedan 1997 påminner ett minnesmärke mellan ljusgården och Auditorium maximum (största föreläsningssalen) om motståndsgruppen.
Universitetet har 12 000 anställda, varav ungefär 810 professorer, och består av 18 faktulteter. Det grundades 1472 i Ingolstadt.
[redigera] Kända personer som studerat eller arbetet vid universitet
- Valdas Adamkus, president i Litauen 1998-2003 och 2005-
- Konrad Adenauer, förbundskansler för Västtyskland, 1949-1963
- Hans Bethe, nobelpristagare i fysik 1967
- Gerd Binnig, nobelpristagare i fysik 1986
- Günter Blobel, nobelpristagare i medicin 1999
- Konrad Bloch, nobelpristagare i medicin 1964
- Bertolt Brecht, författare
- Eduard Buchner, nobelpristagare i kemi 1907
- Karl Carstens, president i Västtyskland, 1979-1984
- Peter Debye, nobelpristagare i kemi 1936
- Ernst Otto Fischer, nobelpristagare i kemi 1973
- Hans Fischer, nobelpristagare i kemi 1930
- Ian Fleming, författare av böckerna om James Bond
- Karl von Frisch, nobelpristagare i kemi 1973
- Theodor W. Hänsch, nobelpristagare i fysik 2005
- Werner Heisenberg, nobelpristagare ifysik 1932
- Gustav Hertz, nobelpristagare i fysik 1926
- Roman Herzog, president i Tyskland 1994-1999
- Theodor Heuss, president i Västtyskland, 1949-1959
- Wolfgang Ketterle, nobelpristagare ifysik 2001
- Hans Adolf Krebs, nobelpristagare i medicin 1953
- Richard Kuhn, nobelpristagare i medicin 1938
- Max von Laue, nobelpristagare i fysik 1914
- Otto Loewi, nobelpristagare i medicin 1936
- Feodor Lynen, nobelpristagare i medicin 1964
- Wolfgang Paul, nobelpristagare i fysik 1945
- Max Planck, nobelpristagare i fysik 1918
- Joseph Ratzinger, påve som Benedikt XVI 2005-
- Wilhelm Conrad Röntgen, nobelpristagare i fysik 1901
- Bert Sakmann, nobelpristagare i medicin 1991
- Maximilian Schell, skådespelare, vann en Oscar 1961
- Johannes Stark, nobelpristagare i fysik 1919
- Edmund Stoiber, tysk politiker (kristdemokrat)
- Heinrich Wieland, nobelpristagare i kemi, 1927
- Wilhelm Wien, nobelpristagare i fysik 1911
- Richard Willstätter, nobelpristagare i kemi, 1915
- Manfred Wörner, generalsekreterare för Nato 1988-1994
[redigera] Se även
- Münchens tekniska universitet
[redigera] Externa länkar
Denna skol-, lärosätes- eller akademirelaterade artikel är bara påbörjad. Hjälp till genom att fylla i mer!
