Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Bagdad - Wikipedia, den fria encyklopedin

Bagdad

Wikipedia

Bagdad
بغداد
En moské i Bagdad, 1973. Karta över Irak med Bagdad i mitten
(En moské i Bagdad, 1973.) (Karta över Irak med Bagdad i mitten)
Basfakta
Stat Irak
Provins Bagdad
Geografiska koordinater 33° 20' norr
44° 26' öst
Borgmästare Sabir al-Isawi
Area 204,2 km²
Befolkning
1 januari 2005
5 672 516[källa behövs]
Befolkningstäthet cirka 30 000 inv/km²
Övrigt
Tidszon UTC+3

Bagdad (ar. بغداد, Baġdād, även kallad "Fridens boning") är Iraks huvudstad. Staden har 5,7 miljoner invånare (2005) och är belägen i centrala Irak vid floden Tigris. Bagdad är en av Mellanösterns största städer, efter Kairo, Teheran och Istanbul. Den är Iraks ekonomiska nav med en stor del av landets näringsliv – främst oljeindustri, men även en betydande tillverkning av bland annat mattor, läder, textilier och cement.[1] Bagdad är också ett kulturellt och intellektuellt centrum med tre universitet och ett flertal museer.[1]

Innehåll

[redigera] Namnet

Även om det inte finns någon tvekan om Bagdads iranska ursprung[källa behövs], finns det olika förslag om dess specifika etymologi. Det mest pålitliga förslaget är att namnet är av medelpersiskt ursprung och består av orden Bhaga "Gud" och dād "given", vilket kan översättas till "gudagiven" eller "Guds gåva". På modern persiska heter staden Baɣdād och på arabiska Baġdād. Ett annat trovärdigt förslag är att namnet kommer från medelpersiskans Bāgh-dād, "den givna trädgården".

[redigera] Historia

Bagdad grundades av kalifen Abu Jafar al-Mansur på platsen för en kristen by vid floden Tigris år 762. Staden kontrollerades av buwayhiderna från 945 till 1055 och av seldjukerna från 1055 till 1135. År 1401 förstördes staden av Timur Lenk. Osmanerna erövrade Bagdad 1534 och behöll staden till första världskriget då den erövrades av britterna. Bahá'u'lláh, grundaren av bahá'í-religionen tillkännagav sin mission i Bagdad under perioden 21 april till 2 maj år 1863. Staden blev Iraks huvudstad vid landets självständighet 1932.

Särskilt bevakade områden: flygplatsen och den gröna zonen.
Särskilt bevakade områden: flygplatsen och den gröna zonen.

[redigera] Bagdad under Irakkriget

Bagdad blev kraftigt bombat i mars och april 2003, då Irakkriget startade. Den 7–9 april erövrade de amerikanska trupperna staden. Omfattande plundringar ägde rum i krigets spår. Övergångsregeringen etablerade den så kallade gröna zonen, ett tio kvadratkilometer stort område i centrala Bagdad. Zonen omfattar det gamla regeringskvarteret och flera av Saddam Husseins palats, samt många av de större hotellen. Den är inhängnad och omsorgsfullt bevakad. Trots det lyckades en självmordsbombare ta sig in i zonen den 12 april 2007. Sprängladdningen som detonerade i en av parlamentets lunchrestauranger dödade åtminstone åtta människor och skadade ett 20-tal[2]. Det har blivit mycket farligt att som turist eller invånare röra sig i Bagdad på grund av de ofta förekommande bombningarna, skottlossningarna och kidnappningarna. Allt sedan 2003 har det inträffat sprängattentat så gott som dagligen. Oroligheterna efter kriget har sargat byggnader och infrastruktur svårt.

[redigera] Geografi och klimat

Medeltemperatur (röd) och genomsnittlig nederbörd (blå)
Medeltemperatur (röd) och genomsnittlig nederbörd (blå)

Bagdad ligger på en stor slätt som delas på mitten av floden Tigris. Den östra halvan av staden kallas "Risafa" och den västra kallas "Karkh". Marken staden är byggd på är lerig och alluvial på grund av att floden ofta svämmar över.

Bagdad är en av världens varmaste städer. Under sommarmånaderna (juni–augusti) ligger medeltemperaturen på cirka 44°C. Temperaturer på över 50°C i skuggan har uppmätts och under natten sjunker temperaturen sällan under 24°C. Under vintern (december–februari) ligger medeltemperaturen på behagliga 15 till 16°C. Minimitemperaturen kan dock vara ganska låg, i januari kring 4°C.

Sommartid faller extremt lite regn. Luftfuktigheten är generellt låg på grund av stadens långa avstånd (mer än 50 mil) från närmaste stora vatten Persiska viken. Den största mängden nederbörd kommer från november till mars. Totalt brukar nederbörden uppgå till omkring 140 millimeter om året.

[redigera] Större områden

Vy över Sadr-staden
Vy över Sadr-staden
Iraks centralbank (2003)
Iraks centralbank (2003)
  • Adhamiyah: Sunnimajoritet, mindre shiitisk närvaro
  • Al-Kadhimya: Shiitmajoritet.
  • Karrada: Shiitmajoritet, mindre kristen närvaro.
  • Al-Jadriya området: Blandat område.
  • Al-Arrasat: Blandat område.
  • Al-Mansour: Blandat område.
  • Zayouna: Blandat bostadsområde.
  • Dora: Blandat område.
  • Sadr-staden: Nästan uteslutande shiiter.
  • Hurriya-staden: Shiitisk majoritet med sunninärvaro.
  • Baghdad Al-Jadida (Nya Bagdad): Shiitisk majoritet med kristen närvaro
  • Al-Sa3adoon området: Blandat område.
  • Bab Al-Moatham Sunnimajoritet med shiitisk närvaro.
  • Bab Al-Sharqi: Blandat område.
  • Al-Baya3:Blandat område.
  • Al-Saydiya:Blandat område.
  • Al-A'amiriya: Blandat område.
  • Al-Ameerat: Blandat område.

[redigera] Kultur

Bagdad har alltid spelat en viktig roll i det arabiska kulturella livet och många författare, musiker och bildkonstnärer kommer härifrån.

[redigera] Språk

Den arabiska dialekt som talas i Bagdad skiljer sig från språket i andra större städer i Irak. Det finns fler karakteristiska drag av nomadarabisk dialekt (Verseegh, Det arabiska språket).

[redigera] Idrott

Iraks bästa fotbollslag kommer ifrån Bagdad – de mest namnkunniga är Al Quwa Al Jawiya (flygvapnet), Al Zawra och Al Shurta (polisen), samt Al Talaba (studenter). Största stadion är Al Shaab Stadium som invigdes 1966 med plats för 45 000 åskådare. En ny arena med större kapacitet är i planeringsstadiet.[källa behövs]

Ända sedan första världskriget har staden också en stark tradition av hästkapplöpning. De går under det förenklade namnet löpning. Det finns tecken på att islamister vill få hästkapplöpningarna stoppade på grund av kopplingen till spel.[källa behövs]

[redigera] Institutioner

Några av de viktigare kulturella institutionerna i staden är:

  • Irakiska nationalorkestern – Repetitioner och framföranden avbröts en kortare period under Irakkriget, men har sedan dess återgått till det normala.
  • Iraks nationalteater – Teatrarna plundrades under invasionen av Irak 2003, men man försöker nu återställa dem[3]

Teaterscenen fick ett uppsving under 90-talet när FN-sanktioner begränsade importen av utländska filmer. Uppemot 30 biografer gjordes om till scener där en rad olika produktioner såsom komedi och drama framförs.[4] Musikakademin, Konstakademin och Musik och Balettskola är tre institutioner som erbjuder kulturutbildningar. I Bagdad finns också ett antal museer som förfogar över arkeologiska artefakter; många av dessa blev dock stulna när museerna plundrades under det kaos som följde efter USA:s invasion. Under ockupationen av Irak 2003 sände AFN Iraq ("Freedom Radio") nyheter och underhållning i Bagdad och andra platser.

[redigera] Källor

[redigera] Noter

  1. ^ [a b] (2006). Baghdad. The Columbia Encyclopedia, sjätte upplagan. Columbia University Press. URL läst 2007-03-19.
  2. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=145&a=638422&rss=1399
  3. ^ http://csmonitor.com/2003/0716/p01s04b-woiq.htm
  4. ^ http://www.commondreams.org/headlines03/0102-04.htm

[redigera] Litteratur

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../b/a/g/Bagdad.html
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu