Mellanslag

Wikipedia

Skiljetecken
apostrof ( ' ) ( ’ ) parenteser ( ( ) ) ( [ ] ) ( { } ) ( 〈 〉 ) ( ⁅ ⁆ ) kolon ( : ) kommatecken ( , ) streck ( ‒ ) ( – ) ( — ) ( ― ) uteslutningstecken ( … ) ( ... ) divis ( - ) ( ‐ ) utropstecken ( ! ) ( ¡ ) punkt ( . ) interrobang ( ‽ ) frågetecken ( ? ) ( ¿ ) citationstecken ( " ) ( ‘ ’ ) ( “ ” ) semikolon ( ; ) snedstreck ( / ) utslutningar ( ) ( ) ( ) ( ) interpunkt ( · )
Andra symboler och tecken
accent ( ´ ) ( ` ) asterisk ( * ) asterism ( ⁂ ) et-tecken ( & ) gradtecken ( ° ) insättningstecken ( ^ ) kors ( † ) ( ‡ ) listpunkt ( • ) ( ▪ ) ( ◦ ) lodrätt streck ( \| ) omvänt snedstreck ( \ ) nummertecken ( # ) primtecken ( ′ ) paragraftecken ( § ) snabel-a ( @ ) tilde ( ~ ) understreck ( _ )
redigera

Mellanslag är den funktion som ger ordmellanrum i typografi, ordbehandling och på skrivmaskiner. Funktionen åstadkoms vanligen med mellanslagstangenten.

Funktionen har på senare tid börjat kallas "blanksteg" i vissa IT-kretsar, vilket är en beskrivning för hur mellanrummet skapas med en radskrivare. Många språkvårdare, bl.a. redaktörerna av Computer Sweden's språkregler, anser dock att det är en onödig ersättning av ett välkänt ord och förordar att funktionen fortsatt skall kallas mellanslag, medan det tecken i ordbehandling som skapar mellanrummet bör kallas "ordmellanrum".

Mellanslag syftade i äldre typografi på typens mellanrum mellan raderna, d.v.s. skillnaden mellan teckenstorleken (graden) och radavståndet (kägeln), men med skrivmaskinens födelse kom ordet att börja användas för funktionen av den speciella långa tangent som skapade ordmellanrum (man "slår in" ett mellanrum), och den betydelsen av ordet tog över i tryckerisammanhang när man började med skrivmaskinsliknande maskinsättning. Genom att variera mellanslagens längd kan man i typografisammanhang åstadkomma sk utslutning, dvs en utjämning så att alla rader i en spalt blir lika långa, det som i ordbehandling kallas justering.

ASCII-koden för ordmellanrum är 32 (decimalt) = 20 (hexadecimalt).