Meteorit

Wikipedia

Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som smälts och krossats i jordens atmosfär och sedan nått jordens yta.

Så länge föremålet befinner sig ute i rymden kallas den för en meteoroid. Då den tränger in i jordens atmosfär bromsas den av luftmotstånd och friktion och ett ljussken bildas som kallas en meteor eller ett stjärnfall. Först om föremålet inte fullständigt förbränts i atmosfären och därmed når ned till jordens yta blir föremålet en meteorit. Vid stora meteoritnedslag kan nedslagskratrar bildas. Då geomorfologiska processer på jorden verkat på en nedslagskrater under lång tid återstår bara ett astroblem.

[redigera] Introduktion

Kolhaltiga kondriter
Foto: NASA.

Kondriter funna i Antarktis
Foto: NASA.

Meteoriter är företrädesvis splitter från kollisioner mellan asteroider och kometer, som genom kollisionen också kommit ur kurs och är därför benägen att falla ner på planeter. Övriga källor anses vara kometkärnor samt de sällsynta meteoriterna med material från planeten Mars eller månen.

Meteoriter klassas som bergarter och består vanligtvis av silikat mineral (95 procent) och olika järn-nickel legeringar eller kombinationer av dessa två (5 procent).

Då en meteorit inträder i atmosfären hettas den upp och smälter på ytan samtidigt som dess inre förblir kallt och oförändrat. Meteoriter bildades under solsystemets barndom och kan därför ge värdefull information om dess uppkomst.

Ett stort antal meteoriter med en sammanlagd massa på omkring 40 ton tränger dagligen in i jordens atmosfär, de flesta i form av mikrometeoriter, dvs meteoriter av mikrometerstorlek (tusendels millimeter). Dessa små partiklar överlever färden genom atmosfären och faller sakta ner på jordytan. I Tyskland till exempel är bara två meteoriter per år större än en knytnäve och i Sverige finns bara ett dussintal observerade fall dokumenterade i modern tid. Dock når omkring 20 000 meteoriter med en massa på minst 100 gram jordens yta årligen, de flesta inte större än smågrus.

Meteorider som härstammar från asteroidbältet håller en hastighet på omkring 42 km/s. Eftersom jordens hastighet kring solen ligger på omkring 30 km/s kan den relativa hastigheten vid nedslaget ligga på omkring 72 km/s.

[redigera] Sammansättning och klassificering

En skiva från en järn-nickelmeteorit.
Vanderbilt Museum, New York.

En skiva från en järnmeteorit med det karaktäristiska invändiga mönstret av korsande järn-nickellegeringar.
Foto: NASA.

Meteoriter klassificeras efter sin sammansättning.

Kondriter - stenmeteoriter bestående av mafiska bergarter med små korn som tyder på en snabb nedkylning. Omkring 80 procent av all meteoriter är pollyhedriter. De bildades under solsystemets barndom och hör till dess äldsta, bevarade materia. De flesta kondriter innehåller kondruler, millimeterstora sfäriska korn, och tros vara upp till 4,6 miljarder år gammal materia som härstammar från asteriodbältet. Det är okänt hur de bildades.
- Kolhaltiga kondriter - stenmeteoriter som innehåller små mängder organiskt material, bland annat aminosyror, och representerar omkring 5 procent av alla meteoriter. De tros bestå av oalternerat material från solnebulosan (det stoffmoln som solsystemet bildades ur) och har en isotopsammansättning liknande solens.
Akondriter - påminner om mafiska, magmatiska bergarter på jorden och är ibland breccierade. Akronditer representerar 8 procent av alla meteoriter och tros ha bestå av ytmaterial från större asteroider, i första hand den massiva asterioden Vesta, men även planeten Mars.
Järnmeteoriter - består av järn-nickellegeringar som kamacit och motsvarar omkring 6 procent av alla meteoriter. De tros bestå av material från kärnan i en söndersprängd himlakropp. Till skillnad från akronditerna innehåller de stora kristaller som tyder på en långsam kristallbildning.
Järnstenar - motsvarar omkring 2 procent av alla meteoriter och består av en blandning av järn-nickellegeringar och silikatmineral. De tros bestå av material från området utanför en himlakropps kärna.
Tektiter - glasobjekt som, enligt de flesta forskare, bildats på jorden vid stora meteoritnedslag. Tektiter är sålunda i egentlig mening inga meteoriter men har länge varit associerade med dem.

Meteoriter kan också klassificeras efter sin historia. Beroende på om människan har observerat deras nedslag på jorden grupperas meteoriter som "fall" eller "fynd".

Det finns också två system för att klassificera meteoriter efter den grad av sönderfall de uppnåt sedan de slagit ned på jorden: A-C respektive W0-W6 där välbevarade meteoriter klassas som A eller W0.

Meteoriterna kan också graderas i skalan S1-S6 efter hur omfattande chockmetamorfos de genomgått innan de blev meteoroider, till exempel då den himlakropp de härstammar ifrån sprängdes. Meteoriter som inte förändrats mycket hastigt klassas som S1.

[redigera] Historia

Meteoriternas historia är inte äldre eller yngre än andra objekt ur den kosmiska synvikeln. Allt material bildades förmodligen från en explosion ca 13,5 miljarder år sedan känd som Big Bang.

Meteorit som föll ner i Wisconsin, USA, 1868

Meteorit bevarad på British museum

Detta avsnitt är bara påbörjat. Du kan hjälpa till genom att fylla i mer.

[redigera] Meteoriter i Sverige

Exempel på nedslagskratrar, så kallade astroblem, i Sverige är Siljan, Lockne, Tvären och Dellen. Ett känt fall av meteoritnedfall i Sverige inträffade på nyårsdagen 1869 i Hessle i Uppland.

Området med flest kända hittade meteoriter i Sverige är Muonionalusta, 10 mil norr om Pajala, Norrbotten. Där har man hittat flertalet järnmeteoriter, den största på över 100 kg.