Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Multiplikationstecken - Wikipedia, den fria encyklopedin

Multiplikationstecken

Wikipedia

Skiljetecken

apostrof ( ' ) ( )
parenteser ( ( ) ) ( [ ] ) ( { } ) (   ) ( ⁅ ⁆ )
kolon ( : )
kommatecken ( , )
streck ( ) ( ) ( ) ( )
uteslutningstecken ( ) ( ... )
divis ( - ) ( )
utropstecken ( ! ) ( ¡ )
punkt ( . )
interrobang ( )
frågetecken ( ? ) ( ¿ )
citationstecken ( " ) ( ‘ ’ ) ( “ ” )
semikolon ( ; )
snedstreck ( / )
utslutningar ( ) (   ) ( ) ( )
interpunkt ( · )

Andra symboler och tecken

accent ( ´ ) ( ` )
asterisk ( * )
asterism ( )
et-tecken ( & )
gradtecken ( ° )
insättningstecken ( ^ )
kors ( ) ( )
listpunkt ( ) ( ) ( )
lodrätt streck ( | )
omvänt snedstreck ( \ )
nummertecken ( # )
primtecken ( )
paragraftecken ( § )
snabel-a ( @ )
tilde ( ~ )
understreck ( _ )

Multiplikationstecknet, eller "gångertecknet", betecknar räkneoperationen multiplikation ("gånger") och skrivs antingen som en halvhög punkt, ·, som är placerad på samma nivå som ett plus- eller minustecken, eller som ett multiplikationskryss, × (ibland skrivet med ett större kryss).

Multiplikationskrysset används framför allt i vardagssvenskan när de ingående faktorerna representerar mot varandra vinkelräta mått i rymden som bör hållas separata, och inte räknas ihop:

Ett golv på 5 × 3 meter (15 m²)

eller

en låda med måtten 28 × 40 × 60 centimeter (67,2 liter).

Här används ibland också det större multiplikationskrysset.


I enheter som består av produkten av två eller flera andra enheter, så som "N m" för newtonmeter, skiljs enheterna åt antingen av en halvhög punkt eller med ett fast mellanrum (  eller U+00A0 – No-break space) för att förhindra radbrytning mellan enheterna. Den halvhöga punkten är att föredra då den är mindre tvetydig.

Vid angivning av förstoringsgrad, exempelvis på kikare eller mikroskop, används ibland det större multiplikationskrysset, som då skrivs tätt intill förstoringsmagnituden.

Inom den linjära algebran representerar ett multiplikationskryss en speciell typ av multiplikation, som för två vektorer ger en tredje vektor som resultat. För mer information om detta, se kryssprodukt. För information om den vektormultiplikation som ger ett enda tal som resultat, se skalärprodukt.

[redigera] Typografiska aspekter

Multiplikationskrysset, ×, är att föredra framför den halvhöga punkten, ·, i de texter där decimalpunkt (. alternativt ·, i viss engelskspråkig litteratur) används istället för decimalkomma (,). I svensk litteratur är således · att föredra, medan i engelspråkig litteratur används × betydligt oftare.

Multiplikationstecknet ska omges av mellanrum, utom då det fungerar som ett förtecken som exempelvis vid angivning av förstoringsgrad, och bör inte ersättas med bokstaven x eller med en asterisk (*).

Vid multiplicering mellan ett eller flera tal och ett bråk, både skrivet med horisontellt streck och med solidus (exempelvis ½), rekommenderas att man skriver ut multiplikationstecknet eftersom det annars lätt kan förväxlas med ett bråk skrivet i blandad form.

Av estetiska och typografiska skäl rekommenderas att man även skriver ut tecknet då man multiplicerar två eller flera bråk (skriva med horisontellt streck eller solidus) – alternativet annars är att skriva ut produkten av bråken med en gång.

Ibland kan multiplikationstecknet uteslutas då det upplevs som överflödigt, exempelvis vid multiplicering av variabler:

ax² + 3bx + c

vilket är det samma som

a · x² + 3 · b · x + c

Observera att denna regel inte gäller vid multiplikation mellan två eller fler "vanliga" tal bestående av siffror.

[redigera] HTML och Unicode

HTML- och Unicode-koden för den halvhöga punkten, ·, är · och U+00B7 (Middle dot),
för det mindre multiplikationskrysset, ×, × och U+00D7 (Multiplication sign) och
för det större multiplikationskrysset U+2715 (Multiplication X).

Andra språk
Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu