Diskussion:Nazism
Wikipedia
|
|
Denna artikel behandlar ett kontroversiellt ämne. Var god läs igenom denna diskussionssida innan du genomför större förändringar. Se till att noggrant ange källor när du lägger till ny information som kan vara omstridd eller uppfattas som kontroversiell. Läs även Wikipedia:Skriv från en neutral utgångspunkt och Wikipedia:Handbok för NPOV. |
 |
Denna artikel har omnämnts eller refererats i massmedia. Se nedanstående externa länk(ar) för mer information:
”Veckorevyns krönikor i nazistbråk”. Resumé, 2006-07-03. |
Innehåll |
[redigera] Om Herbert Tingsten och annat
Borde nationalsocialism och Nazism stå under samma? Det låter förhållandevist konstigt. Ordet Nazism kommer ju från det tyska nationalsocialistiska partiet.
Hej! Vill bara påpeka att "politisk ideologi" är en tautologi. En ideologi är politisk. Se ideologi. Men "ideologi" kan användas i överförd betydelse på andra områden, t.ex. "chefsideolog" på ett företag.
Varma hälsningar 217.215.149.20 17 juli 2003 kl.15.39 (CEST)
Den "nya" versionen var inte lika objektiv, avsnittet om Herbert Tingsten var t.ex. borttaget, dessutom raden om ariernas överlägsenhet. Läser man igenom denna version så låter nazismen som något positivt och bra. Delar var också inkopierade från en artikel på en nazistisk hemsida.
//Tåggas 21 november 2004 kl.11.00 (CET)
Versionen där den liberale politikern Herbert Tingstens "teorier" tas upp är inte objektiv, och visar inte alls nationalsocialismens ideologiska synsätt, utan som den Tingsten ville att man ska se den.
I kapitlet "Viktiga inslag i den nazistiska politiken" har det viktigaste - Folkgemenskapstanken - plockats bort, och endast sådant som idag anses negativt har låtits vara kvar.
Det material som "inkopierats från en nazistisk hemsida" som ovanstående syftar på, var av Robert Ley; nationalsocialistisk politiker i det Tredje Riket. Om poltiskt källmaterial från den ideologi som behandlas ska plockas bort och ersättas av teorier av en företrädare för en helt annan ideologi, som Herbert Tingsten, så vet jag inte vad objektivitet är längre.
[redigera] Presentationsbild?
Om denna artikel blir utvald så ska den ha en presentationsbild. Jag tycker att hakkorset är olämpligt - dels av PR-skäl (rasistiska symboler på Wikipedias huvudsida kan ge ett dåligt intryck), dels av juridiska skäl (det är straffbart att publicera hakkors i bl a Tyskland). Finns det nån schysst örn eller liknande som vi kan använda i stället? --Yvwv [y'vov] 13 juni 2005 kl.00.16 (CEST)
- Jag håller inte med dig i denna speciella situation. Artikeln handlar om nazism och i detta ingår också rasism. Ska man skriva en artikel om nazism måste det finnas ett hakkors för det är nazismens symbol. Örnen användes också men den är idag inte lika välkänd som hakkorset. Just att hakkorset är det första man ser i artikeln är ju bara bra för då förstår man på en gång vad artikeln handlar om. Då har man uppnått sitt syfte med artikeln. /E70 13 juni 2005 kl.00.36 (CEST)
- Nu behöver vi väl inte bry oss så mycket om tysk lagstiftning, och det är rimligen lite svårt att hitta något typiskt nazistiskt som inte samtidigt fungerar som rasistisk symbol, men i övrigt håller jag med Ywww. Hakkorset är en väldigt stark symbol, ättre att ta något mildare, eller en bild på Hitler. Gunnar Larsson 13 juni 2005 kl.00.39 (CEST)
-
- Allt är starkt när det handlar om nazismen. Vi får inte glömma att nazismen är ett starkt ämne. Jag ser ingen anledning att göra artikeln "mildare". Det är ett allvarligt ämne och vi får inte glömma den allvarliga innebörden i detta ämne. Därför är det också det bästa att ha de starka symbolerna för att den som läser sidan ska förstå vad det handlar om. /E70 13 juni 2005 kl.00.44 (CEST)
-
-
- I själva artikeln kan hakkorset gärna finnas med för min skull, däremot inte gärna på Wikipedias huvudsida. Ett förslag till presentation på huvudsidan är en heraldisk örn - sådana finns på många nazistiska propagandaaffischer etc. Jag har själv inga känslomässiga problem med hakkors, men jag vet att andra har det. --Yvwv [y'vov] 13 juni 2005 kl.00.46 (CEST)
-
-
-
-
- Men örnen är inte nazistisk. Det är en gammal tysk symbol som nazisterna missbrukade med att förse med ett hakkors längst ner. En wikipediaanvändare från annat land om inte kan svenska kan misstolka detta och tro att vi stämplar hela Tyskland som nazistiskt. Att ha hakkors på huvdsidan håller jag också med om kan vara känsligt men har man ordet nazism i stor fetstil bredvid hakkorset så borde kanske de flesta begripa varför vi har symbolen där. /E70 13 juni 2005 kl.00.50 (CEST)
-
-
-
-
-
-
-
- Håller med om att just den bilden är olämplig. Men det kanske finns andra örnar i en mer nyklassicistisk stil? Eller man kanske kan ta någon av alla dessa propagandabilder på blonda, bredaxlade män i motljus? --Yvwv [y'vov] 15 juni 2005 kl.14.43 (CEST)
-
-
-
-
-
-
- Kanske Tredje rikets flagga: en:Image:Germany flag 1933 1.png --Alers 15 juni 2005 kl.14.51 (CEST)
-
-
-
-
- Den flaggan är också olämplig att ha som symbol för nazismen. Det är en tysk flagga som fanns långt före nazismens existens. Den enda flagga som har använts som symbol för nazismen är just hakkorsflaggan. Jag ser ingen anledning att "gömma" hakkorset här. Om vi ska visa en artikel om detta ämne så ska vi ju också visa dess rätta symboler också. Hakkorset är en symbol som skapar reaktion och är en stark symbol som väcker känslor hos folk men hela ämnet nazismen är ett starkt ämne. Det bästa är då att visa allvaret i allt som detta handlar om och då också visa den symbol de använde. Nästan alla som tänker på nazismen tänker också på ett hakkors. Genom att visa ett hakkors visar vi också vad det handlar om. Då uppnår man ju sitt syfte. /E70 15 juni 2005 kl.15.37 (CEST)
-
-
-
-
-
-
- Dessutom tycker jag det verkar ologiskt att gå ifrån NPOV genom att censurera bort en symbol. Om kommunism varit utvald hade det väl varit självklart med hammaren och skäran som symbol? Tycker inte det är helt vist att direkt koppla nazism med Tyskland, det känns inte helt bra. /ElGrillo 15 juni 2005 kl.20.01 (CEST)
-
-
-
[redigera] Fichte, Wagner, Hegel och Nietzsche
Tre filosofer som brukar framhållas som Hitlers intellektuella rötter är ju Johann Gottlieb Fichte, Georg Wilhelm Friedrich Hegel och Nietzsche. I Det tredje rikets uppgång och fall av William L. Shirer (1959) - som mycket mer grundligt går in på ideologiska influenser, tar författaren upp Hegels påverkan på Marx, Bismarck och Hitler vad gäller synen på statens förhållande till individen. En estetiker som tas upp i boken är Richard Wagner som påverkade den tyska självbilden i hög grad. Jag skulle vilja att dessa personers påverkan skulle infogas i texten. Ord som "liberalism" och "socialism" är så vida att de nästan blir innehållslösa om man inte preciserar mer.//--IP 15 juni 2005 kl.10.06 (CEST)
- Visst borde det stå skrivet en del om dessa gubbar i artikeln. Visserligen bör en artikel inte ändras radikalt när den står under omröstning att bli utvald, men ett enkelt tillägg bör vara okej. --Yvwv [y'vov] 15 juni 2005 kl.13.38 (CEST)
-
- En annan sak är att i Tredje Rikets uppgång och fall kan man finna citat från Mein Kampf som helt motsäger citaten i artikeln, och likadant med konservatism. Shirer förklarar "mixen" med att man ska förstå Hitler utifrån att han var djupt neurotisk. Det är klart att et sådant här stort ämne måste bli kraftigt förenklat för att rymmas i en artikel, men ialla fall.//--IP 15 juni 2005 kl.13.50 (CEST)
-
- Jag hade gärna fått fler synpunkter på det jag skriver. Shirers ovan anförda bok är något av en klassiker om nazismen kan tilläggas, se vidare en:William L. Shirer. Alltså, gör det något om man tillför de ideologiska influenser som Shirer tar upp i nämnda bok? Att jag är osäker beror på att en ger olika info om innehållet i biografins och en:The Rise and Fall of the Third Reich.//--IP 15 juni 2005 kl.19.05 (CEST)
-
-
- Angående nazism och citat så bör man nog tänka på två saker: 1) det finns alltid ett visst politiskt intresse i vilka citat som presenteras 2) nazisterna tog makten genom allmänna val (+en massa andra medel), av populisitiska skäl fanns det med andra ord orsaker för dem att utåt tycka allt möjligt som kunde få folk att rösta på dem. Slutsats: en artikel om nazism bör inte innehålla alltför många citat, och de citat som finns bör underbyggas med kopplingar till vad de konkret gjorde, t.ex. vilka de kastade koncentrationsläger, vilka de hade nära sammarbete med, vilka typer av lagar de stiftade m.m.
- När de gäller filosoferna så visst, så länge det rör sig om mer eller mindre okontroversiell kopplingar så är det väl bara att köra på (kan själv inte bedöma om så är fallet med Fichte och Hegel, men ser ingen anledning till att tvivla på dig). Sen tycker jag att man i så fall bör påpeka att de var döda och alltså inte själva var nazister.
- Hmm.. vet inte om detta textsjocket var till någon hjälp.., nåja. Gunnar Larsson 15 juni 2005 kl.19.43 (CEST)
-
-
-
- Naturligtvis finns det punkter i nazisternas partiprogram som var uttalat socialistiska och som följdes under nazisternas tid vid makten. Det jag hade i åtanke när jag skrev "ideologi" (lite mångtydigt) var emellertid personerna som nämns i rubriken.//--IP 16 juni 2005 kl.11.08 (CEST)
-
[redigera] Hitler blev tysk medborgare 1932
Det var inför presidentvalet 1932 som Hitler blev tysk medborgare. Det var inte 1934, som det står i artikeln nu. Han skulle inte ha kunnat bli rikskansler utan att först vara tysk medborgare och rikskansler blev han 1933. 130.237.89.175 20 juni 2005 kl.14.32 (CEST)
[redigera] Artikelns kvalitet
Den här artikeln har tillkommit utan några som helst referenser (bortsett från mina redigeringar). "Så vitt känt har ingen kunnat vederlägga Herbert Tingsten" är minst sagt POV. Har personen som skrev det läst Friedrich von Hayek?! Spelar det någon roll att Tingsten var medlem i socialdemokraterna vid tillfället han skrev den boken?! Har de som skrivit avsnittet om ideologi verkligen läst partiprogrammet?! Socialisering, utbyggnad av offentlig sektor, utjämnings- och fördelningspolitik, och andra socialistiska målsättningar har ett mycket större utrymme än förtryck av utlänningar och icke-germaner! Konservatism betyder bevarande av det befintliga. Nazismen vill inte bevara, de vill ändra tillbaka till en föreställd historisk tid (som inte stämmer) med revolution om så krävs. Revolution är anti-konservativt till sin natur! De uppfyllde heller inga andra konservativa signifikanter som rojalism - monarkin var avskaffad och de tänkte inte upprätta en ny monarki. Artikeln borde kk-märkas. Referera åtminstone källor - och då företrädesvis även icke-socialdemokratiska sådana.//--IP 20 juli 2005 kl.14.44 (CEST)
- Jag har nu försökt lägga in en brasklapp efter Tingsten-påståendet för att även visa den andra sidan, och de problem som finns med Tingsten som källa. Är det någon som anser att ytterligare/färre förklaringar tarvas? --Spreetin 10 augusti 2005 kl.13.18 (CEST)
- Nu tycker jag vi lugnar oss innan vi gör om texten till konservativ propaganda. Nazisterna hade på vissa sätt tagit lite av socialdemokraternas retorik- men att de skulle vara socialister är bara bisarrt. De enda som hävdat det är aktiva antisocialister långt ut på den liberala eller konservativa (de som aktivt stödde nazisterna för tillfället) högerkanten. Jag neutraliserade texten och tog bland annat bort den mening som hävdade att nationalsocialismen absolut inte är konservativ. --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.13.58 (CEST)
-
- Nazismen hade i och för sig mycket av sitt tankegods från socialismen, men när de kombinerade det med nationalism och antisemitism så blev det ju en helt egen ideologi. Nationalsocialismen bör väl, trots sitt namn, inte betraktas som en typ av socialism, men det går inte att förneka att den åtminstone delvis hade sina rötter i just socialismen. Stora Gurkan 10 augusti 2005 kl.14.08 (CEST)
-
- Rapvatten, privata definitioner av det ena efter det tredje angående politiska ideologier hör inte hemma på Wikipedia! Friedrich von Hayek är knappast konservativ utan tog bestämt avstånd från den ideologin, och stödde knappast Hitler då han var av judiskt ursprung själv och flydde från Österrike, och dessutom torde han vara en vederhäftig referens då han blev nobelpristagare. Faktum är att hans ord har mycket större tyngd än chefredaktören på Dagens Nyheter vars namn idag är tämligen bortglömt och aldrig nådde utanför landet. Håll dig till A säger si och B säger så, och sluta filosofera här utan skriv dina personliga analyser någon annanstans. När det är ett så kontroversiellt ämne finns knappast något utrymme för tolkning.//--IP 10 augusti 2005 kl.14.11 (CEST)
-
-
- Vad i nazismen är socialisitiskt? Saker och ting har nationaliserats förr utan att det för den delen skulle vara socialistiskt. För att någonting ska få vara socialistiskt bör ju ett socialistiskt samhälle eftersträvas. Ett socialistiskt samhälle är ett samhälle där ekonomin står under demokratisk kontroll.
-
-
-
-
- "Demokratin har lagt världen i ruiner och nu vill ni utsträcka den till den ekonomiska sfären. Det skulle vara slutet på den tyska hushållningen. Kapitalisterna har arbetat sig upp genom sin duglighet och de har rätt att leda, därför att de har särat sig från mängden och enbart det bevisar, att de är av högre ras. Nu vill ni, att ett odugligt regeringsråd eller arbetarråd, som inte begriper någonting, ska ha sitt ord med i laget. Ingen som leder industriföretag skulle tolerera det." (citat från Alan Bullock: "Hitler - en studie i tyranni", bokförlaget Prisma, 1978)
-
-
-
-
- Nationalsocialismen har snarare rötter i konservatismen. Antisocialismen, klassamhället, lydnaden, konsten, nationalismen, försvaret och även i fascismen som är besläktad med konservatismen. Detta är ingenting jag hittat på själv, tyvärr.
-
-
-
- Friedrich von Hayek var ju enligt många konservativa idag, konservativ. Uttalad antisocialist var han absolut. Nyliberal enligt vissa. --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.14.17 (CEST)
-
-
-
-
- I Tyskland var nationalismen inte en del av det konservativa tankegodset (åtminstone inte före Bismarck, inte heller nödvändigtvis därefter) utan omfattades mer av liberala krafter. Nazismen stod inte för ettt konservativt klassamhälle där adeln är överklass oavsett dess nationalitet, utan för ett "klassamhälle" byggt på etnisk tillhörighet. Nazismen var inte heller monarkistisk, vilket konservatismen normalt är och i alla fall i dåtidens Tyskland var. Att man upprustade krigsmakten hade främst revanschistiska och expansionistiska skäl. Precis som i Sovjetunionen ställdes ekonomin i Nazi-Tyskland under statens kontroll, även om den privata äganderätten blev kvar på papperet. Nazismen var också anti-kyrklig, vilket knappast kan ses som konservativt.
-
-
-
-
-
- Fascismen, som har likheter (auktoritetstro, nationalism, likriktning av samhället) men även skillnader (bevarad monarki, formellt upprätthållande av traditionella överheter som adeln och kyrkan, ingen uttalad antisemitism) med nazismen, uppvisar betydligt större likheter med konservatismen än vad nazismen gör. Stora Gurkan 10 augusti 2005 kl.15.27 (CEST)
-
-
-
-
-
-
- Ekonomin ställdes under statlig kontroll i Storbritannien och USA också. Ekonomin ställs alltid under statlig kontroll i större krigstider. Att kalla nazismen för antikyrklig är också lite att ta i. Man var mest sur för att man accepterade gud som en högre makt än führern. Angående nationalismen så var ju nästan all nationalism i Europa liberal (eller socialistisk) på artonhundratalet då den gick ut på att ge makten till folket från stormakterna. Sen är det svårt att vara monarkistisk utan att ha en monarki att förespråka. Nazisterna var på intet sett direkt antimonarkistiska iaf. --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.15.51 (CEST)
-
-
-
-
-
-
-
-
- I USA och Storbritannien hände detta under kriget, ja. Under nazismen hände det före kriget och var i enlighet med ideologin snarare än något av nöden påtvingat.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
- Under nazismen utmönstrades kristna symboler i tyska stadsemblem och annat och korset ersattes som dödssymbol av en runa. Är inte det antikyrkligt? De konservativa i Tyskland hade visst en monarki att förespråka – kejsaren levde ju fortfarande, om än i exil i Nederländerna. Nazisterna förespråkade inte monarkin, de ville ha något annat: führervälde.
-
-
-
-
-
-
-
-
-
- Men nu tycker jag att vi avslutar den här diskussionen, för jag tror inte att den leder mycket längre. Det finns egentligen ingen annan ideologi (utom möjligen fascismen) som vill erkänna ett frändskap med nazismen, men om man letar och letar kan man hitta små likheter med det mesta. Stora Gurkan 10 augusti 2005 kl.17.20 (CEST)
-
-
-
-
-
- Nu blir jag lite osäker på vad du menar Rapvatten. Jag ändrade inget som hade med realtionen nazism-socialism att göra. Det jag la till var en formulering om att nazismens politik inte ligger i linje med den konservativa, samt la till en rad om att en hel del konservativa ändå visade stöd för nazisterna p.g.a. deras nationalism. På vilket sätt är detta konservativ propaganda? Och på vilket sätt anklagar det socialismen? I texten låg ett icke-underbyggt påstående om att nazismen är konservativ, baserat endast på vad en motståndare till konservatismen. Jag la till en kort brasklapp som beskriver den andra sidan av saken. Vilken del av min formulering anser du vara mindre NPOV än att låta texten vara som den var innan? --Spreetin 10 augusti 2005 kl.16.24 (CEST)
-
-
- Jag syftade främst på IP:s ändringar. --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.17.02 (CEST)
-
-
-
-
- Att jag la till de första icke-socialdemokratiska synpunkterna? Menar du att Hayek ska censureras? Eller statsrådet Westman?//--IP 10 augusti 2005 kl.17.34 (CEST)
-
-
-
-
-
- Jag la till en utförligare förklaring om förhållandet nazism-socialism som åtminstonde jag anser är både ganska NPOV och tar upp de fakta som är relevanta för bedömningen. Du kan ju läsa den och se vad du tycker, men jag skulle uppskatta om vi tar en diskution ifall det är något du inte uppskattar så vi kan finslipa texten innan någon av oss börjar ändra en massa i den :-) --Spreetin 10 augusti 2005 kl.17.09 (CEST)
-
-
[redigera] Nationalsocialismen en socialism?
Det brukar hävdas av diverse antisocialister. Ofta hänvisar de till de så kallade "socialistiska" punkterna i NSDAPs tjugofempunktsprogram.
Först, låt mig citera några utav de så kallade "socialistiska" punkterna i tjugofempunktsprogrammet. 11: Avskaffande av arbetsfria inkomster 12: Hänsynslös konfiskering av alla krigsförtjänster 13: Nationalisering av alla företag som hittils har ombildats till kompanier (d.v.s. truster).
Detta var löftet. Hölls det? Låt mig citera Londontidningen Economists Berlinkorrespondent, från den förste Januari 1936: "Det relativa lugnet under förra året uppnåddes emellertid genom en attityd av mästerlig oaktsamhet i förhållande till partiprogrammet, som om det hade genomförts skulle ha lett till farliga intressekonflikter... Frågan om socialism eller kapitalism, som en gång i tiden drog många obesuttna och utarmade till partiet, har degenererat till ett utbyte av klichéer som inte betyder något. Å ena sidan förklaras det att socialismen är påväg (denna vecka har den faktiskt officiellt förklarats ha ersatt kapitalismen) medan det samtidigt inoräntats att privatkapitalet, inom jordbruket lika mycket som industrin, inte bara måste förbli intakt utan också måste få ge vinst."
Tre års tid var tillräckligt för nazisterna att krossa fackföreningarna, ta hand om deras kassor, och kasta deras edare i fängelse. Tre års tid var tillräckligt för nazisterna att reducera lönerna och beskära socialförmånerna - i korthet att fördela nationalinkomsten i enlighet med storfinansens intressen.
Nationalsocialismen framgick ur de frikårer som under den socialistiska novemberrevolutionen i Tyskland 1918 tog kontrarevolutionär verksamhet på entrepenad och med vapen i hand ingrep i striderna mellan arbetarklassen och kapitalet. Dessa var nazismens föregångare, förkomna existenser och avdankade element utan bestämd klasstillhörighet. De var bara redskap för mäktigare intressen, vilka i forsättningen skulle spela en avgörande roll för nazismens maktövertagande: ledare av industri- och finansimperier som Hugo Stinnes, Albert Vögler, Karl Friedrich v. Siemens, Felix Deutsch, m.fl. Beroendet av de ekonomiskt härskande framträdde ännu klarare hösten 1932, när nazizstpartiet befann sig i en svår politisk och finansiell kris. Stödet från de miljoner medelklassväljare, som utarmats av inflationen tio år tidigare och av den pågående världskrisen började sjunka, samtidigt som arbetarna blev alltmer revolutionärt sinnade och tenderade att satsa på kommunisterna. Då var det återigen kartellernas, industriförbundens och banksammanslutningarnas ledare som trädde fram och lade sin tyngd i vågskålen och beredde vägen till makten. Sakens kärna framställdes förvånansvärt öppenhjärtligt i ett av tyska industriförbundets konfidentiella s.k. Führerbrief i September 1932: "Vi befinner oss för ögonblicket i en övergångsprocess på grund av att den ekonomiska krisen ödelägger (de genom socialdemokratin uppnådda) vinsterna. Denna övergångsprocess genomlöper ett stadium av akut fara, ty vinsterna försvinner i och med att den mekanism som splittrar arbetarklassen och som dessa vinster grundar sig på, upphör att fungera. Resultatet blir att arbetarklassen börjat vända sig till kommunisterna och bourgeoisien ser sig ställd inför nödvändigheten att upprätta en militärdiktatur. Detta stadium är början på det borgerliga herraväldets obotliga sjukdom. Den gamla slussmekanismen (d.v.s. att avleda arbetarklassen från dess intressen genom små memdgivanden) kan inte längre vidmakthållas tillfredsställande; det enda som kan rädda bourgeoisien från avgrunden är att splittra arbetarklassen och binda den vid statsapparaten genom andra och direkta medel. Häri ligger nationalsocialismens positiva möjligheter och uppgifter."
Angående att staten ingrep i den tyska ekonomin så bör det nämnas att hela finanskapitalismen/monopolkapitalismen kännetecknades av planekonomi och centraliseringar. Stoföretagens makt var enorm, de kontrollerade allt. 1913 skrev Förenta staternas president Woodrow Wilson: "Situationen är denna: ett jämförelsevis litet antal män kontrollerar råvarorna i detta land; ett jämförelse litet antal män kontrollerar vattenkraften...samma antal män kontrollerar i stor utsträckning järnvägarna; genom överenskommelser sinsemellan kontrollerar de priserna; och samma grupp människor kontrollerar landets större krediter... Regeringens herrar i Förenta staterna är Förenta staternas kapitalister och fabriksidgare i förening."
Ekonomin var (och är?) centraliserad & planerad överallt. Staten fick också under denna tid en allt viktigare roll i ekonomin. I USA så utgjorde statens andel av nationalprodukten 10 procent 1929 och så mycket som 46 procent 15 år senare. I England ökade det samma från 8 procent 1904 till 31 procent 1954. Detta beror på mycket, inte minst krigen men även kriserna och den allmäna tendens som kapitalismen hade den här tiden. Planekonomi och centraliseringar kan inte ses som socialistiskt i sig, under denna period var det precis vad "socialism" såväl som kapitalism innebar.
En intressant anektod i ämnet är att Adolf Hitler i Januari 1933 erbjöds att bilda regering, och detta skedde med stofindustrins och storbankernas uttryckliga välsignelse. Vid et möte i Berlin den 20 Februari 1933, en vecka före riksdagshusbranden och två veckor före terrorvalen den femte Mars, sammanträffade Hitler med spetsarna för Tysklands industri- och finfansvärld: Hjalmar Schacht, Albert Vögler, Friedrich Flick, Krupp von Bohlen, George von Schnitzler, Carl Bosch m.fl. Hitler förkunnade att hans mål var att vinna totalitär kontroll över riket, krossa det parlamentariska systemet, nedslå varje opposition med våld och återupprätta armén. Som tack föreslog Schact efter mötet att man skulle ge nazisterna en valfond på tre miljoner mark. Det blev sju miljoner. Det var knappast en tillfällighet att nazismens ivrigaste supporters inom finansvärlden var de grupper som drabbats hårdast av värlsdskrisen och som hotades av socialisering: stål och kolproducenterna, den kemiska industrin och storbankerna. De hade också mest att tjäna på en upprustning.
Den brittiske imperialisten Cecil Rhodes sade en gång att han skulle annektera planeterna om han så kunde. Denna attityd delades också av de tyska storföretagen. Den var ett nödvändigt resultat av det faktum att de stora koncernerna och företagsblocken inte bara kunde utan på grund av sin storlek också tvingades kontrollera råvarukällorna, öva inflytande på marknadens efterfrågan, köpa ut konkurenter, värva representanter i regeringar och regeringsbyråkrati och investera kapital i andra stater.
Visst kan man hävda att företagen i tredje riket inte var fria. Men glömmer man en sak: finanskapitalet vill inte ha frihet utan herravälde, som skarpsynta ekonomer som Thorstein Veblen, J. A. Hobsaon och framför allt Rudolf Hilferding har påpekat. Hilferding hävdar vidare: "...Men för att genomdriva detta, för att behålla och öka sin övermmakt är det beroende av staten... Det är i behov av en politiskt mäktig stat, som i sin handelspolitik inte behöver ta hänsyn till andra staters motsatta intressen... som låter dess finansiella intressen i utlandet komma till sin rätt, som sätter in sin politiska makt för att avtvinga de mindre staternas gynnsamma leveransavtal och gynnsamma handelsfördrag. En stat som kan gripa in överalllt i världen för att förvandla hela världen till investeringsfält för dess finanskapital. Finanskapitalet är slutligen i behov av en stat, som är stark nog för att kunna bedriva expansionspolitik och införliva med sig nya kolonier... Men kravet på expansionspolitik revolutionerar också bourgeoisiens nya världsåskådning. Den uppgör att vara fredlig och humanitär. Som ideal framstår det nu att säkerhetsställa den egna nationens herravälde över världen, en strävan som är lika obegränsad som den kapitalets profitsträvan ur vilken den uppstod... Denna strävan blir till en ekonomisk nödvändighet, enär varje avstannande sänker finanskapitalets profit, minskar dess konkuransförmåga och slutligen kan göra det mindre ekonomiska territoriet trubitpliktigt till det större. Samtidigt som den är ekonomiskt grundad blir den ideologiskt rättfärdigad genom den märkliga förvrängning av den nationella tanken, som inte längre erkänner varje nations rätt till politiskt självbestämmande och oavhängighet och som i nationell motståck ger uttryck för den demokratiska trossatsen om likheten mellan alla dem som bär mänskligt anlete. Senare återspeglas monopolets ekonomiska förmånsställning i den förmånsställning som måste tillkomma den egna nationen. Denna förefaller som om den vore utvald framför alla andra. Då underkuvandet av främmande nationer försigår med våld, d.v.s. på ett mycket naturligt sätt, förefaller det den härskande nationen som om den hade sina särskilda naturliga egenskaper, d.v.s. sina rasegenskaper, att tacka för detta. I rasideologin uppstår då en naturvetenskapligt förklädd motivering för finanskapitalets maktsträvanden, som på det viset försöker styrka den naturvetenskapliga grunden för och nödvändigheten av dess handlingar. Istället för det demokratiska likhetsidealet träder ett oligarkiskt herrefolksideal."
Hur kan nu storkapitalets tendens till obegränsad expansion förverkligas? En vis eftertanke ger att i princip fyra vägar är öppna. 1: Intern kapitalackumulation i företagen genom produktionens och avsättingens normala gång. 2: Kapitalackumulation på mindre företags bekostnad, d.v.s. att stuga upp kapital som av ett eller annat skäl dukat under i konkuransen. 3: Expansion på andra länders bekostnad. 4: Expansion på bekostnad av andra storföretag, en metod som visserligen kan förväntas äventyra storföretagens gemensamma existens och intressen, men som erfarenhetsmässigt förekommer.
I den tyska nazismens ekonomi praktiserades alla fyra. Särskilt de två första metoderna tillämpades i stor skala redan innan den direkta utrikesexpansionen inleddes. Innan man kan räkna med att knäcka motståndskraften hos andra länders arbetare, konkuranter och företag måste man knäcka motståndskraften hos de egna. Vilket var just vad som gjordes.
Ett företag tjänar som bekant mer ju lägre lönerna är, ju mer arbetskraft som kan anställas, ju längre arbetstiden är och ju mindre organiserade arbetarna är. Det dröjde inte mer än tre månader efter nazisternas makttillträde förrän fackföreningarna krossades. De militanta arbetarna kastades i fängelse eller koncentrationsläger, kollektivavtalsförhandlingarna avskaffades och strejker förbjöds. Inom loppet av ett år stiftades lagar som i praktiken gjorde arbetsgivaren till oinskränkt herra i företagen. Arbetarnas frihet i valet av anställning beskars och arbetsbok infördes. Ungdom som slutar folkskolan hade attinom två veckor efter utgången ur skolan anmäla sig för arbete. Lönesatserna spikades fast vid en låg nivå. 1936 tjänade en yrkesskicklig arbetare mindre ään 1932. Den tyske genomsnittskonsumenten konsumerade 1938 mindre av högvärdiga livsmedel som vetemjöl, ägg och mjölk än 1929. Trots den stigande sysselsättningen sjönk lönernas andel av nationalinkomsten från 57% 1932 till 54% 1938, medan samtidigt inkomsterna av kapital steg från 17 till 27 procent. Även de som till äventyrs hyst några förhoppningar om att nazizterna var medelklassens och småföretagarnas representanter blev handgripligt tagna ur sina illusioner. I Oktober 1937 upplöstes alla företag med kapital på mindre än ca. 200:000 kronor och nya företag fick startas endast under förutsättning att aktiekapitalet uppgick till minst 2 miljoner. Detta var liktydligt med att en femtedel av alla småföretag beordrades att försvinna. Faktiskt synes endast under de tre åren, 1936, 1937 och 1938 nära 400:000 hantverksföretag ha upphört med sin verksamhet. Detta tjänade storföretagen dubbelt på. Dels undanröjdes konkuranter och dess tillkom arbetskraft. Därefter följdes punkt 3.
Det kan dock nämnas att det existerade en mer vänsterinriktad nationalsocialism som företräddes av bland andra bröderna Strasser, Drexler, Feder, Röhm och till en början även Goebbles innan han bytte sida. De flesta av dessa utrotades dock under de långa knivarnas natt.
Ni får använda detta i artikeln om nationalsocialism om ni vill, fast jag antar att ni inte räknar det som NPOV. Sant är det dock. ;)
[redigera] Motståndsrörelserna
Skulle det inte vara intressant med en del om motståndsrörelserna i nazityskland? --Rapvatten 10 augusti 2005 kl.17.54 (CEST)
Jo, men det vore nog lämpligare under Nazityskland Andejons 10 augusti 2005 kl.18.23 (CEST)
[redigera] Etymologi
I en tidigare version stod det "Nazism, ett påhittat nedsättande ord som används av motståndade till nationalsocialismen". Är inte alla ord påhittade? Och finns det inte anhängare av denna rörelse som själva kallar sig nazister? Thuresson ✎ 25 oktober 2005 kl.00.31 (CEST)
Alla ord är visserligen påhittade... men vissa är betydligt mer korrekta än andra! Termen Nazism är egentligen inte speciellt lyckad, och speciellt inte som uppslagsord. "Nazisterna" själva kallar ju som känt sin ideologi för "National Socialismen", och sig själv för antigen det mer bekräftande "national socialister", eller bara nationalister. Annledningen till användandet av ordet "nazism" kommer från bruket att i tysk folkmun kalla socialister för "Socis" (Sozis); vilket i sin tur ledde till att man började kalla national [socialister] för "Natis" (Nazis). Ordet var allså bara skämtsammt, och ungefär lika vedertaget som att på engelska kalla kommunister för "commies". Värt att notera är även att man i den politiska debatten länge drog sig för att använda ordet "nazism" då det just var så felriktande, utan kallade det hitlerism. Det skulle kanske alltså vara bättre att döpa om artikeln till Nationalsocialism, och sedan skriva, a.k.a nazism.
[redigera] Antagen som utvald artikel
- Nominerad av: Yvwv [y'vov] 11 juni 2005 kl.17.12 (CEST)
- Motivering: Objektiv, lättförståelig och väldisponerad. Bra bilder. Vi har för närvarande inga utvalda artiklar om politik.
Stödjer
- Stora Gurkan 11 juni 2005 kl.18.14 (CEST)
- Twincinema 11 juni 2005 kl.19.08 (CEST)
- ElGrillo 11 juni 2005 kl.19.13 (CEST)
- Laserpekare 12 juni 2005 kl.19.09 (CEST)
- Gunnar Larsson 12 juni 2005 kl.19.29 (CEST)
- Elinnea 13 juni 2005 kl.12.36 (CEST)
- E70 15 juni 2005 kl.04.23 (CEST)
- Lamré 15 juni 2005 kl.04.27 (CEST)
- Ericus Rex 15 juni 2005 kl.08.27 (CEST)
- Motståndsmannen 16 juni 2005 kl.21.31 (CEST)
Stödjer ej
Diskussion
> Bra text och inte en enda röd länk, utmärkt! /ElGrillo 11 juni 2005 kl.19.13 (CEST)
- Bra artikel, möjligtvis skulle styckena nazism i andra länder och nynazism kunna utökas ngt.
[redigera] Omröstning avnominerad artikel
Resultatet av omröstningen blev "ej antagen" enligt regeln:
- En avnominerad artikel tappar sin status om den har:
- Varit avnominerad i minst två veckor och
- fått minst fem röster på ta bort och
- dessa ta bort-röster utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
[redigera] Nazism
- Avnominerad av Frederico 21 januari 2007 kl. 21.15 (CET)
- Motivering: Det finns mycket om Nazism som inte finns med, tex Nynazism finns det fyra rade om, nazismen utanför tyskland två rader och förhållandet till Socialismen och Liberalismen är det bara två citat av Hitler.
- Riktlinjer för röstning.
Ta bort
- Ace90 26 januari 2007 kl. 08.55 (CET) Inte mycket bra med den artikeln, se diskussion
- Vints 26 januari 2007 kl. 16.59 (CET) Håller med om det Ace90 skriver. Dessutom beskrivs nazisternas maktövertagande allt för okritiskt.
- Grillo 26 januari 2007 kl. 17.04 (CET) (har varit utvald länge, förmodligen utvald då kriterierna var annorlunda)
- » ågязи(disk.|bidr.) den 28 januari 2007 kl. 19.03 (CET)
- Mr Bullitt 28 januari 2007 kl. 19.50 (CET)
- Jalla 31 januari 2007 kl. 22.09 (CET)
Behåll som utmärkt
Markera som läsvärd
- Huggorm 28 januari 2007 kl. 18.55 (CET) Läsvärd är den väl ändå?
Diskussion Artikeln har helt klart många nackdelar. Den har visserligen källor, men i min åsikt är innehållet mycket viktigare än källorna.
- Ideologi-delen är inledningsvis bra, men spårar senare ur och utvecklas till en lång debatt om nazismen "egentligen" var höger eller vänster, en vanlig höger-vänster tvistefråga. Det redogörs visserligen för båda sidornas åsikter, men wikipedia är väl inte ett debattforum - saken kunde framställas på ett betydligt sakligare sett. Dessutom klar Sverige-POV, Tingsten och Lööw betraktas som de främsta auktoriteterna. Måste skrivas om helt.
- Antisemitismen behandlas endast med några meningar, att jämföra med den långa debatten om nazismens placering på höger-vänster-skalan
- Det nazistiska styret behandlas inte just alls, den ekonomiska politiken har helt lämnats bort.
- Många länkade artiklar, t.ex antisemitism och nynazism är mycket bristfälliga.
- Överlag är artikeln inte alls uttömmande.
I mitt tycke är den alltså långt från utmärkt! --Ace90 26 januari 2007 kl. 08.55 (CET)
