Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Web Analytics
Cookie Policy Terms and Conditions Sfinxen i Giza - Wikipedia, den fria encyklopedin

Sfinxen i Giza

Wikipedia

Sfinxen i Giza
Sfinxen i Giza
Sfinxen i Giza
Sfinxen i Giza

Sfinxen är det enorma monument som föreställer en farao med lejonkropp i Giza.

Innehåll

[redigera] Historia

Den är omöjlig att bestämma åldern på, men egyptologer menar att den byggdes för 4 500 år sedan ca 2700 - 2600 f Kr samtidigt som pyramiderna. Egyptologerna hävdar att den byggdes av den dåvarande faraon; Chefren, eftersom statyer av Chefren har tydliga likheter med Sfinxen. Anledningen till Sfinxen och dess placering tros då vara att den vaktat vägen till farao Chefrens pyramid som är den mellersta av de tre stora pyramiderna i området.

Det finns historiker som däremot påstår, att för att lösa Sfinxens gåta måste man gå ännu längre tillbaka i tiden, ända till år 10000 f.Kr. Forskare är nämligen säkra på att folket som levde i Egypten för omkring 12 000 år sedan var väldigt fascinerade och kunniga inom ämnet astronomi. Detta har man upptäckt bland annat genom att studera gamla egyptiska målningar, och genom att jämföra pyramidernas läge i förhållande till stjärnhimlen. Sfinxens roll var troligtvis att fungera som en markör för vårdagjämningen. Men inte som den var år 2 500 f Kr när det påstås att sfinxen byggdes. När sfinxen påstås vara byggd gick solen upp i oxens stjärnbild. Det vore absurt för faraon att bygga en markör för vårdagjämningen i form av ett lejon under den här epoken. Bara under en epok skulle det vara lämpligt att ha den form den har. Det var under lejonets epok som började 11000 år f Kr. Under denna speciella tid gick solen upp i öst i direkt linje med sfinxen och lejonets stjärnbild vid horisonten. Under lejonets tidsålder kan sfinxen ha betraktat sin spegelbild i himmelen. Forskare påstår alltså att Sfinxen och pyramiderna utgör ett astronomiskt hologram av stjärnbilden ovan Egypten omkring år 10 500 f Kr. Det är bara den epoken som avbildas med ofelbar exakthet.

Men det finns fler bevis för att Sfinxen kan vara äldre än man tidigare trott. Den nednötta kroppens runda urholkning kan enligt många endast vara en form av vattenerosion, och ej av sand som var den tidigare teorin. Även om det är svårt att bestämma en stens ålder kan man utröna dess historia genom att titta på erosionen. Sten som utsätts för vind och sand ser mjuk och fårad ut. Sfinxen däremot har nötts på ett annat sätt. Den har en annan erosion med en rund, slät profil som enligt forskare endast kan orsakas av kraftiga skyfall. Tittar man närmare på när det senast var vatten i öknen finner man att det var för ca 11 000 år sedan, i slutet på den senaste istiden.

John West är en känd historiker och hans teori kring sfinxens mystiska historia lyder så här: "Innan Egypten blev öken var Gizeh-platån en savann. Vid savannens utkant fanns en stor klippa. En okänd grupp skulptörer utnyttjade stenens läge och skapade ett stort lejon av denna livlösa klippa. Tiden gick och det föränderliga vädret förde med sig skyfall, vilket innebar slutet på istiden. Lejonet nöttes av regnet till den form vi ser idag. När regnet upphörde blev savannen öken och statyn begravdes upp till hakan av sand. I tusentals år skyddades kroppen som vattnet nött. Men ansiktet förvittrades och minskade i storlek. När fjärde dynastin som byggde pyramiderna fann sfinxen bör de ha gjort om ansiktet. Faraon Chefren byggde alltså inte sfinxen som egyptologerna påstår, han renoverade den".

Ofta påstås att Napoleons soldater förstörde näsan på sfinxen genom att skjuta på den. Men andra historiker menar att den förstördes av turkiska soldater och en annan teori är att den förstördes av en präst på 1300-talet som ville förhindra att bönderna offrade till statyn.

Som ytterligare bevis på teorin menar forskare att det finns en annan byggnad som kan ha byggts 10 000 år f Kr. Den visar också tecken på att ha nötts av stora mängder vatten. Den upptäcktes i Abydos i början av 1900-talet, begraven under sanden.

Byggnader från det gamla Egypten är fulla av sfinxer, men de förekommer alltid parvis. Därför uppkommer frågan: Var är den andra? På en egyptisk papyrusrulle kan man läsa att det finns en sfinx på andra sidan Nilen med ansiktet vänt mot den andra. Denna andra sfinx nämns också i skrifter från 1000- till 1200-talet, där den beskrivs vara i mycket dåligt skick. En teori är att befolkningen i området använde matrialet i sfinxen till att bygga nya hus efter en jordbävning. Nilen var vid den här tiden också på väg att flytta sitt lopp mot öster och har förmodligen översvämmat och förstört statyn. Sannolikheten att hitta några rester från den andra sfinxen bedöms som mycket små.

[redigera] Monumentet

Den är uthuggen ur en klippa i ett enda stycke och har en höjd på ca 20m med en bred på ca 6m och en längd på ca 73,5 meter. Framtassarna har en längd på ca 15 m. Funna färgrester vid öronen antyder att Sfinxen från början var målad.

[redigera] Källor

  • Illustrerad vetenskap nr. 5/2007, s. 40-45

[redigera] Extern länk

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu